• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Experten: ”Växtmedicin skrivs alltför sällan ut i Sverige”

    Det säljs växtbaserade läkemedel och kosttillskott för miljarder i Sverige varje år. Men svenska läkare är skeptiska mot preparat från växtriket – trots att många är godkända läkemedel.

    Experten: ”Växtmedicin skrivs alltför sällan ut i Sverige”
    Foto: Istock

    Sverige sticker ut när det gäller hållningen till växtbaserad medicin. I de flesta länder är växtbaserade preparat en självklar del av skolmedicinen och det finns en bred kunskap. Det menar Ingemar Joelsson, professor emeritus i kvinnosjukdomar och en av Sveriges ledande experter på växtbaserad medicin.

    – Det är djupt olyckligt att vi inte tar tillvara den potential som finns i väldokumenterade läkemedel och kosttillskott från växtriket, säger Ingemar Joelsson.

    Han har, vid sidan av sin kliniska bana inom gynekologi och obstetrik, ägnat mycket tid åt såväl klinisk forskning som grundforskning. Under de senaste decennierna har han dokumenterat våra vanligaste och viktigaste läkeörter och växtbaserade preparat. Med sajten www.naturbiblioteket.se har han byggt upp en unik faktadokumentation kring växtbaserad medicin.

    – Jag insåg tidigt att det fanns en anmärkningsvärd okunskap om växtbaserad medicin bland mina svenska läkarkollegor och, trots en många gånger god dokumentation, en omotiverat avvisande inställning till allt växtbaserat från såväl Läkemedelsverket som Livsmedelsverket.

    Värdefulla komplement

    Ingemar Joelsson är själv skolad i denna svenska tradition men hade, som han uttrycker det, turen att tidigt hamna i ett projekt som bottnade i naturliga substanser.

    – Men projektet att skapa ett naturläkemedel lades ned – substansen blev istället ett mycket framgångsrikt kosttillskott som hjälpt många kvinnor. Det öppnade ögonen för mig för att det finns många substanser från växt- och djurriket som kan fungera som värdefulla komplement eller alternativ till annan behandling.

    Den stora utmaningen inom växtbaserad medicin är att det inte går att ta patent på naturliga substanser – och därmed är få företag och samhällsaktörer villiga att bekosta stora och dyrbara studier.

    – Men det finns många fall där det, trots dessa svårigheter, finns utmärkt dokumentation av växtbaserade preparat.

    Stora skillnader i Europa

    Regelverket för att godkänna växtbaserade läkemedel är gemensamt för hela EU, men tillämpningen skiljer sig mellan länder.

    Går du till ett apotek i Tyskland, Frankrike eller Schweiz finns oftast ett bredare sortiment av växtbaserade produkter än på ett svenskt apotek. Det finns som regel också bättre kunskap om växtbaserad medicin bland såväl apotekare som läkare. Om du är förkyld och uppsöker en läkare i Tyskland blir du sannolikt rekommenderad ett echinaceapreparat – medan du i Sverige oftast får rådet att ta Alvedon eller annat syntetiskt läkemedel.

    – När det gäller echinacea finns flera väldokumenterade produkter, med Echinaforce i spetsen. Det har i studier visat sig förebygga och lindra både förkylning och influensa hos vuxna och barn. I Sverige är medlet godkänt för kortvarig profylax och symtomlindring vid förkylning – men även den kunskapen har begränsad spridning, säger Ingemar ­Joelsson.

    Johannesört i första hand

    I Tyskland ­rekommenderas johannesört ofta inom skolmedicinen som förstahandsalternativ vid lätt till måttlig depression, eftersom örtextraktet har visat sig vara lika effektivt som syntetiskt SSRI-preparat (som påverkar serotoninsystemet) vid nedstämdhet och lätt till måttlig depression – men med färre biverkningar.

    – I Sverige har det närmast rått en beröringsskräck sedan det i början av 2000-talet kom en studie som visade på en viss risk för att johannesört kunde påverka effekten av blodförtunnande medicinering. Det är en risk man ska vara observant på, men den är knappast relevant för det stora flertalet. Dessvärre har denna enstaka rapport inneburit att johannesört hamnat i vanrykte i Sverige. Det är beklagligt, då det finns många som inte vill eller kan ta SSRI-preparat.

    Men precis som med alla läkemedel gäller det att vara medveten om risken för att den aktiva substansen kan påverka effekten av annan medicinering. Så är det ju med alla läkemedel – har de en ­effekt så har de vanligen också bi­effekter och kan påverka ­annan medicinering. 

    En annan läkeört som används flitigt på kontinenten men i mindre grad i Sverige är ginkgo biloba. Även här råder brist på uppdaterad kunskap, konstaterar Ingemar Joelsson.

    – Ginkgo kan vara till stor nytta för äldre med nedsatt minnesförmåga, koncentrationsbesvär, yrsel och öronsusningar – vilket ju också är de indikationer medlet är godkänt för.

    Sverige särskilt skeptiskt

    Sverige och Storbritannien skiljer ut sig som särskilt skeptiska till växtbaserade läkemedel, anser Ingemar Joelsson.

    – Exakt varför är svårt att säga, men det har sannolikt att göra med att vi länge haft en stark läkemedelsindustri och att apoteken och myndigheterna under lång tid hade en mycket skeptisk hållning till växtbaserade läkemedel.

    – Men det håller tack och lov på att förändras, och jag tror vi kommer att få se ett ökat intresse för växtbaserad medicin i takt med att vi blir alltmer hälsomedvetna och kritiska till allt vi sätter i oss, från mat till mediciner.

    Förebygga ohälsa

    En kritisk hållning är viktig, oavsett om det gäller syntetiska eller växtbaserade läkemedel och kosttillskott, understryker Ingemar Joelsson.

    – Idag är växtbaserad medicin närmast en parentes i läkarutbildningen, det måste vi ändra på. Växtbaserade preparat som echinacea och johannesört och naturläkemedel med bakteriekulturer och omega 3-fettsyror, har en viktig roll för att vi ska må bra, kunna förebygga ohälsa och behandla olika sjukdomstillstånd. Dessa medel borde därför vara en självklar integrerad del av skolmedicinen också i Sverige.

    Ingemar Joelsson, professor emeritus i kvinnosjukdomar och en av Sveriges ledande experter på växtbaserad medicin.

    Förkylningspreparat i säljtoppen

    De tre största varumärkena av traditionella växtbaserade läkemedel och kosttillskott var 2017 förkylningspreparatet Kan Jang (8,8 % av andelarna), ginsengprodukten Gerimax (6,2 %) och nyponpulvret Litomove (5,7 %). 

    Det säljs kosttillskott till ett värde av 2,8 miljarder i Sverige (2017). Kosttillskott är avsedda att fungera som komplement till vårt vanliga näringsintag och får endast marknadsföras med begränsade hälsopåståenden.

    278 miljoner kronor spenderade vi under 2017 på växtbaserade läkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel i Sverige.

    Källa: svenskegenvård.se

    Runt hundra godkända växtmediciner 

    Det finns idag ett hundratal godkända naturbaserade läkemedel i Sverige. De är indelade i tre huvudsakliga grupper: 

    Växtbaserade läkemedel (VBL) – medel med växtdelar som verksam beståndsdel och med aktuell dokumentation över effekt, kvalitet och säkerhet. Exempel: förkylningspreparatet Echinagard, hostdämpande Prospan och Valeriana Forte mot sömn­svårigheter.

    Traditionella växtbaserade läkemedel (TVBL) – medel med växtdelar som verksam beståndsdel, där godkännandet bygger på långvarig medicinsk användning, som regel i minst 30 år. Exempel: sårsalvan Calendula Weleda, Ginsana mot trötthet och det lugn­ande örtteet Johannesört Salus.

    Naturläkemedel (NLM) — medel med naturligt ursprung men inte från växter utan djur (fiskolja), bakteriekulturer, mineraler eller salt. För godkännande krävs dokumenterad långvarig medicinsk användning av preparatet. Exempel: Samarin mot halsbränna, maglugnande Trevis och Ecovag mot underlivsbesvär.

    Källa: Läkemedelsverket

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!