• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Plankton och skadedjur – se vad vi äter år 2036

    Vad vi äter förändras över tid och och det forskas hela tiden på nya näringskällor. Blickar vi in i kristallkulan så ser vi många spännande mattyper på tallriken framöver. Det är dock inte troligt att vår middagstallrik år 2036 kommer innehålla något som det pratas om mycket just nu – insekter.

    Plankton och skadedjur – se vad vi äter år 2036
    Välkomna till bords, manetsoppan är serverad. Foto: iStock

    Frågade man människor på 1950-talet vad de trodde att vi skulle äta i framtiden, så gissade många att vi skulle inta många av våra måltider i form av ett enda litet piller. Nu vet vi ju att det inte blev så och en god anledning till det är att det pillret skulle behövt vara ungefär i storlek med en stor julskinka för att innehålla all den näring vi behöver. Men då var det ingen som brydde sig om att räkna särskilt noga på saken.

    På senare tid har det pratats mycket om att insekter är något som kommer krypa upp på våra tallrikar i större utsträckning i framtiden. Men inte heller det är särskilt troligt om man får tro bland annat en artikel på teknik- och vetenskapssajten Newatlas.com. Förespråkarna säger att insekter är bra för att de gör ett mindre klimatavtryck och tar upp mindre plats att föda upp än köttboskap. Det går dessutom åt mindre energi och vatten att föda upp dem och de innehåller lika mycket protein som fågel och kött från tamboskap.

    Men enligt Newatlas.com så finns det minst en studie som visar på att insekter kanske inte är en så bra idé på tallriken ändå. Det visar sig att insektsuppfödning inte fungerar så bra i stor skala och de behöver samma högkvalitativa foder som köttboskap för att frodas ordentligt. Så kanske kommer insekterna ändå stanna vid att bara serveras i större skala i vissa delar av Asien och även fortsättningsvis enbart vara ett trendigt och experimentellt livsmedel i västvärlden.

    Vad kommer då ligga på vår middagstallrik år 2036? Den kanske mest spännande tanken på hur matintaget kommer se ut är att vi förutspås sätta i oss en stor mängd av sånt som vi idag ser som skadedjur eller arter som i perioder formligen exploderar i sin utbredning. Ett exempel på det senare är maneter, som vissa tror kan hamna på middagsmenyn.

    Läs mer: Här är maten som är mest beroendeframkallande

    Det finns också goda exempel på så kallade invasiva arter, som på olika sätt spridit sig untanför sina naturliga utbredningsområden och slår ut andra arter. I flera fall handlar det om riktiga deilkatesser och med god marknadsföring kan man kanske få dem att jagas och ätas intill utrotning i sina nya miljöer, med miljöaktivisternas goda minne. Två emempel på sådana arter är den ryska kungskrabban, som invaderar norska kusten och drakfisken, som efter att den tagit sig ut i havet från ett orkanskadat akvarium i Florida, nu gör stor skada på det marina livet i karibien och upp längs den amerikanska ostkusten.

    Alger har det experimenterats med sen 1950-talet. Men sen väldigt långtgående forskning på chlorella-alger lades ner när man insåg att slutprodukten blev åtta gånger dyrare än andra vanliga proteinkällor, så har det mer fokuserats på spirulinaalgen. Det namnet känner nog många igen från ett pulver som går att blanda te av eller ha som kompletterande ingrediens i matlagning. Utvecklingen av den förväntas fortsätta och att vi om 20 år kommer få sen den i många fler varianter.

    Det finns så klart ännu fler utmanare till vad som kan komma att bli viktig föda framöver Två av dessa är plankton och jäst. Plankton är det mikroskopiska liv som finns i våra hav i form av växter, djur och djurlarver. Visst behövs det många av dessa små rackare för att mätta en enda person. Men tänk bara att det faktiskt är många valar som lever helt på denna micromat. Och det finns redan idag ett par restauranger som serverar planktoncocktails och planktonrisotto.

    Jäst används förvisso redan idag vid till exempel bakning och vid bryggeriprocesser. Men jäst har en egenskap som gör den intressant att vidareutveckla som näringskälla. Den behöver inte solljus för att växa.

    Är du mer nyfiken på vad vetenskapen tror att vi kommer stoppa i oss år 2036, så kan du läsa vidare på Newatlas.com 

    Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!