• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Alex Schulman: Jag kunde inte hindra mamma från att dricka

    Under många år dolde författaren och journalisten Alex Schulman familjehemligheten. Till slut gick det inte längre. Nu kommer boken om hans uppväxt.

    Alex Schulman: Jag kunde inte hindra mamma från att dricka
    Nya boken Glöm mig började som en fiktiv berättelse, men övergick snart till en självutlämnande bok om uppväxten. Foto: peter Jönsson

    De bästa stunderna med mamma var när hon var berusad. De sämsta också, säger journalisten och författaren Alex Schulman

    Det är en ovanligt varm septemberdag och vi sitter vid fönsterbordet på en restaurang vid Stureplan. Utanför går människor förbi klädda i shorts och solglasögon och ser ut att just ha stigit ur planet från en soldränkt charterort. I vanliga fall brukar det vara full rush häromkring vid lunchtid, men just idag känns det som om hela stan snurrar lite långsammare. Det är en bra dag för att prata om hemligheter.

    Alex Schulman är, enligt egen utsago, känd för att vara "gaphalsen i sociala medier". Den som har följt medieprofilen de senaste åren kan utan tvekan skriva under på den beskrivningen. Sedan drygt tio år tillbaka har han bloggat, gjort tv-program, skrivit krönikor i Aftonbladet och numera Expressen, gett ut böcker och tillsammans med kollegan Sigge Eklund blivit en av landets största poddstjärnor. Dessutom är han känd för att under flera år varit en nagel i ögat på kändis-Sverige. Alex Schulman har med sina inne- och utelistor, bitska sågningar och syrligt satiriska blogginlägg blivit både älskad och hatad av landets celebriteter. Oftast det senare. 

    Allt det där framstår dock ganska fjärran idag, för den här intervjun ska handla om något helt annat: Nämligen det faktum att han under drygt 30 år var medberoende till sin alkoholiserade mamma. I nya, självbiografiska boken Glöm mig gör han upp med traumat som förföljt honom sedan barnsben.

    – Jag höll på att skriva en annan bok, en fiktiv historia. Jag hade sett danska serien Arvingarna och där fanns allt: Avundsjuka, missunnsamhet, frågan om vem som älskade föräldrarna mest. Min bok var en roman om en mamma som dog och tre bröder som bråkade om ett arv. Det fanns ingen koppling till mig, säger han. 

    Hans skrivande tog dock en vändning när han insåg att han allt mer började grotta ner sig i sina egna minnen, i verkligheten, snarare än att gestalta något fiktivt. 

    – Det här är något jag funderat på i 20 år, men jag kunde inte skriva det innan för att det kunde sarga relationen. Nu behövde jag inte ta hänsyn till någon och kunde berätta historien så som den var, säger Alex Schulman.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!