Lovette Jallow: Alla ska få känna sig vackra

Hör smink och politik ihop? Självklart, menar entreprenören Lovette Jallow, som med sin nya bok vill peppa till skönhetsvård och få sminkföretagen att skärpa sig.

Allt började med resan hem. Lovette Jallow – fastighetskonsult, perukmakare och utbildad make up-artist – återvände till Sverige efter ett antal år i England. Hon var glad och förväntansfull, men redan på Arlanda kom en gnagande tanke. Ingen på reklamtavlorna såg ut som hon. Inga produkter i skönhetsbutiken – dit hon som sminkintresserad självklart slank in – var anpassade till hennes mörkare hudton.

– Det kändes som om inget hänt sedan jag läste tidningen Frida som tonåring hemma i Haninge, och alltid var tvungen att ge bort gratissminket som följde med till mina vita vänner. I England har utvecklingen kommit mycket längre. Där speglar reklamen befolkningen. Och där finns ett helt annat utbud av skönhetsprodukter för alla hudtoner.

 

Lovette Jallow: Alla ska få känna sig vackra
Entreprenören Lovette Jallow vet hur det är att växa upp i ett samhälle präglat av en vithetsnorm. Foto: Peter Knutson

Startade Black Vogue

Lovette Jallow bestämde sig för att agera. 2015 startade hon Black Vogue, en Facebookgrupp som vill möta både kunskaps- och produktbrist med mottot att alla – oavsett ålder, hudton och hudtyp – ska få känna sig vackra. 

– Jag tror på förändring genom positivism. Men ensam kan man inte förändra ett samhälle, man måste samlas i en gemenskap.

Samtalen i gruppen omfattar både kunskap och hejarop: ”Vilka foundations kan jag blanda så att det passar min hudton? Hur sminkar jag ögonen som en katt? Gå till den butiken i Malmö, de har bra produkter!” Medlemmarna delar också frustration – som att gång på gång bli övertalad av okunnig butikspersonal att köpa alltför ljusa hudprodukter, och sedan komma ut i dagsljuset, gråa i ansiktet.

– Jämför med att butiker enbart hade kläder upp till storlek 38, och att alla som var större än så helt enkelt inte skulle ha några kläder att köpa – hur konstigt är inte det? Sminkföretagen säger att det är kostsamt att ta in smink för mörkare hudtoner, men rent kommersiellt – hur kan man inte vilja ha de pengar som idag går via näthandel till sminkföretag i England och USA? Och hur kan en butik välja att inte ta in schampo och balsam för en viss hårtyp, om där finns tusentals kunder som efterfrågar det?

Steg två i Black Vogue-gruppens växande gemenskap var att ordna en stor sammankomst under en kväll på Södra teatern i Stockholm. 

Steg tre är Lovette Jallows bok Black Vogue – skönhetens nyanser, som på ett nyskapande sätt visar att smink kan vara en politisk handling. Å ena sidan ger Lovette Jallow konkreta skönhetstips – från den viktiga grundtonen till undertoner och foundation, concealer och highlighter, puder, läppar och ögon. Å andra sidan bidrar inbjudna skribenter med berättelser om hur det är att ha en mörkare hudton i ett samhälle där vithet är norm.  Bland de medverkande skribenterna finns bland andra artisterna Joy M’Batha och Kayode Shekoni, liksom statsvetaren Salem Yohannes och Victoria Kawesa, talesperson för Feministiskt Initiativ.

– Alla som medverkar är förebilder på olika vis, det var därför jag valde dem, säger hon.

Växte upp hos mormor

För att växa som individ måste man bli sedd av och spegla sig i andra människor, menar Lovette Jallow. Själv kommer hon från en barndom rik på kvinnor och rik på språk. Hon tillbringade sina första år i staden Serrekunda i Gambia, och bodde därefter i Danmark i två år innan hon återvände till Gambia med sin mormor. 

Mormor, som gick bort 2014, var entre-p-renör och drev flera gallerior i Serrekunda. Därutöver var hon fastighetskonsult – och medlem i regeringen, där hon bland annat drev jämställdhetsfrågor.

– Mormor var en föregångare på många sätt. Hon blev som så många andra kvinnor bortgift som ung. I vuxen ålder tog hon ut skilsmässa, som den första kvinnan i landet. Hon har alltid inskärpt vikten av utbildning, för mig och för alla flickor, liksom att man som flicka eller kvinna känner till sina rättigheter.

En stor del av uppväxten bodde Lovette med mormor i hennes spatiösa hus. Ut-över Lovette – det första, älskade barnbarnet – tog mormor så småningom hand om flera av Lovettes kusiner. Mormor adopterade också barn från andra familjer, gav dem husrum och betalade för deras skolgång. 

– Jag minns de långa eftermiddagarna på altanen. Där var ofta en massa kvinnor som diskuterade, umgicks, flätade varand-ras hår… Det fanns alltid någon att anförtro sig till. Alla de där amasonerna jag hade omkring mig under uppväxten har bidragit till min goda självkänsla.

Den unga Lovette lyssnade, lärde och speglade sig i kvinnornas självklara sätt att vara.

– Skönhetsidealet är annorlunda i Gambia. Där gäller det inte att vara supersmal eller att ha ett visst utseende, skönhet uppstår ur en attityd. Det handlar mer om hur man rör sig, går, den plats man tar i rummet och hur man visar att man uppenbarligen älskar sig själv genom att smörja sin kropp och vårda sitt hår. Du kan väga 120 kilo eller 60, allt handlar om vad du utstrålar, inifrån.

Till Sverige som 11-åring

1994 störtades den dåvarande regeringen i Gambia av militärer. Mormor klarade sig undan trakasserier, men för säkerhets skull sändes Lovette och hennes kusiner till sina föräldrar. Så flyttade Lovette, 11 år, till mamma i förorten Haninge söder om Stockholm. 

– Det var sorgligt att lämna mormor, men jag var också glad – jag skulle ju komma till mamma. Mormor hade förberett mig under en tid, och skapat ett bibliotek till mig med svenska berättelser. Jag hade läst både Pippi Långstrump och Karlsson på taket innan jag landade i Sverige. 

Ändå var kontrasten mot livet i Gambia stor. Istället för det öppna och enkla livet i mormors hus, skulle Lovette nu stänga dörren till en lägenhet i ett höghus i Haninge centrum. På några futtiga flygtimmar bytte hon samhällsklass.

– Fast vi umgicks fortfarande på det gambiska sättet. Mamma bjöd min moster och andra vänner i olika åldrar hem till oss på lördagar, då vi lagade mat tillsammans och pratade till långt in på natten. Men sedan gick alla hem till sig. 

Lovette lärde sig svenska på fyra månader, och fick snart extra läxor för att inte bli understimulerad i skolan. Nu var det 1990-tal, men såvitt Lovette Jallow kan minnas var hon den enda svarta i skolan.

– Fast det har aldrig stört mig. De som gjorde kommentarer satte jag på plats. Dessutom hade jag stärkts i min självkänsla under så många år. Den sitter i ryggraden, inget kan rubba den, säger hon.

Mamma Jankeh drev skönhetssalonger för afrosvenskar både i city och i Haninge. Lovette jobbade extra på helgerna. Till gymnasiet valde hon att gå internationell linje vid Saltsjöbadens samskola, en och en halv timmes resa, enkel väg, hemifrån. 

– Jag gjorde en bedömning utifrån den ranking olika skolor i Stockholm hade, och valde den som var bäst. Dessutom ville jag skapa en grund för att senare kunna arbeta utomlands.

”En problemlösare”

Parallellt med studierna dubbeljobbade hon: Som personlig assistent på eftermiddagarna och på ålderdomshem om nätterna. Efter studier i juridik och psykologi vid Stockholms universitet tog hon sina ihopsparade pengar och flyttade till England, där hon studerade och började arbeta som fastighetskonsult. Det var där, i London, hon började göra peruker.

– Jag är en problemlösare. Och eftersom jag inte tyckte att de massproducerade perukerna höll tillräckligt hög kvalitet började jag att läsa på om hur man gör egna.

Idag är perukmakeri ytterligare en av hennes sidoverksamheter. Bland annat bistår hon människor som har förlorat håret i samband med cancer.

– Ofta kommer den drabbade kvinnan hem till mig, direkt efter en strålbehandling. Här kan hon välja peruk i lugn och ro, och för en stund få känna sig vacker. 

Den växande trenden med peruker kallas inom afrovärlden för ”the protective style” (”den skyddande stilen”). Den är nära länkad till en annan samtida trend, ”the natural way” (”den naturliga vägen”) alltså att låta afrohåret vara naturligt, och sluta utsätta det för rakpermanent, färgningar och andra skadliga kemiska preparat.

Att byta mellan olika peruker bryter också mot den vithetsnorm som förespråkar naturligt rakt och ljust – helst blont – hår, menar Lovette Jallow.

– Att använda peruk som accessoar ger en stor frihet. Vi afrosvenskar kan ha naturligt hår i början på veckan, peruk på torsdag och twista till vårt eget hår på lördagskvällen.

Frihet till egna val

Bland många svenska, äldre feminister har smink och skönhetsvård länge setts som något ytligt, något kvinnor gör för att behaga män. Lovette Jallow anser – som många andra unga feminister – att val av smink och frisyr kan uttrycka  personlighet, kreativitet och en politisk hållning.

– Inom Black Vogue-gruppen applåderar vi varandras individuella val. Där kan vara en kvinna som väljer att inte raka sina armhålor men sminkar sig ibland – jättebra! Och en annan som väljer att sminka sig superlänge varje dag – jättebra! Huvudsaken är att man känner friheten att göra ett eget val. 

Själv pläderar Lovette Jallow ständigt för en tillåtande mångfald. På hennes Instagram-konto finns ett flöde av ”inspirationsbilder” på människor av olika storlekar och åldrar, och med olika hudtoner.

– De bilder som annars får representera den svarta kvinnan bygger på stereotyper – och de har inte skapats av oss själva. Jag lägger ut bilder på människor jag tycker är vackra. 

Däremot känner Lovette Jallow sig färdig med att bemöta okunskap, diskriminering och rasism vad gäller svarta människor. 

– Jag arbetar redan mer än heltid. Det kan inte vara mitt jobb att också undervisa folk som fäller kommentarer som: ”Känner du Kofi? Han är också från Afrika”. Eller män som väljer att – utav alla kvinnor i tunnelbanevagnen – säga något sexistiskt just till mig. 

Där finns också frågan om hår. Att vara svart i ett övervägande ”vitt” samhälle innebär att överraskande ofta utsättas för att folk tar på ens hår.

– Den där handen kan dyka upp var som helst – på bussen, i kön till Pressbyrån, på arbetsplatser. Folk säger ofta: ”Jag är bara nyfiken!”, men då får man hantera den nyfikenheten på ett annat sätt, exempelvis genom att ställa frågor. Det är så bisarrt och kränkande! Den som gör det kanske undermedvetet tycker att svarta kvinnor inte äger sin egen kropp, säger hon.

Vad gäller sina egna fördomar försöker Lovette Jallow att mata dem med kunskap. Just nu läser hon om Iran och iransk kultur.

– Jag har alltid nya kunskapsprojekt på gång. Den iranska kulturen är så spännande. Och kvinnorna verkar ha mycket större makt än vad jag hittills förstått genom att ta del av media. 

Annons
Scroll to Top