Fem tips för att svinna mindre hemma
1. Ta bäst före-datumet med en nypa salt. Varor med bäst före-datum (OBS! Inte sista förbrukningsdag) blir i stort sett aldrig hälsofarliga i obrutna förpackningar.
2. Ha koll i kylen. Genom ordning och reda i kyl och frys kan du planera måltiderna utifrån vad som finns.
3. Gör grytor, pizza och omelett. Skrumpna och mjuka grönsaker trivs bäst i grytor. Med en bra kryddbas, till exempel indisk, kan du stoppa i nästan vad som helst.
4. Bestäm recept i förväg. Det låter tråkigt men är tvärtom. Hur roliga rätter kommer du på med skrikande mage och trött efter jobbet-huvud? Om du har planerat, och sett vad du har hemma, är det lätt att bara köpa det du behöver.
5. Plantera kryddväxter. Färska kryddor är fantastiska att ha i matlagningen men leder lätt till mycket svinn. Klipp ner och plantera växterna, så har du snart en fin kryddhylla på fönsterbrädet.
Källa; Svinnlandet
Det är absolut inget fel på grönsaksomeletten som Andreas Jakobsson svänger ihop hemma i lägenhetsköket i Uppsala. Den smakar tvärtom alldeles utmärkt. Trots att den är gjord på sopor. De felfria äggen, paprikorna, lökarna och kryddorna har Andreas hämtat från matbutikernas sopcontainrar under nattliga räder. Liksom den fräscha salladens rucola, gurka, tomater och dressing.
Faktum är att precis allt i Andreas Jakobssons fullproppade kylskåp, frys och skafferi – från den imponerande fyrakilos gruyère-osten till överflödet av mjölkförpackningar och konserver – är grejer som butikerna ratat och slängt bort. Helt utan anledning, menar Andreas, som först blev chockad över det enorma slöseriet när han började fynda i butikernas soprum, dumpstra, för ett par år sedan.
– Det är ju så vansinnigt mycket fina grejer som slängs. I början, jag tror det var tredje gången jag var ute, kom jag till ett ställe där de just gjort en stor utrensning. Butikens sopcontainrar var fyllda med pasta, ris, socker, folköl… jag tog med mig flera säckar hem och insåg: jag behöver aldrig mer handla mat. Och det var ändå ingenting mot de berg av slängda matvaror jag skulle träffa på senare.
– Jag blev jätteförvånad, och samtidigt ledsen över butikernas slarv och att de kastar så oerhört mycket. Det handlar ju om varor för tusentals kronor som varje butik slänger bort, varenda dag. Det är upprörande, säger Andreas Jakobsson som ger en inträngande skildring av matbutikernas dolda slöseri – ofta får vi ju höra att hushållen är den stora boven i svinndramat – och livet som dumpstrare i nyutgivna boken Svinnlandet (Offside Press).
Matkostnader på noll kronor
Med boken vill Andreas Jakobsson skapa debatt, lyfta fram ett rejält samhälls- och miljöproblem samt peka på tänkbara lösningar. Engagemanget och tillvaratagandet av butikernas svinn har lett till att Andreas och hans lilla familj, även bestående av sambo och femårig son, kan leva i lyx och överflöd matmässigt sett, trots att han är lågbetald frilansjournalist. Matkostnaderna är sedan länge nere på noll kronor i månaden. Ett tag förde Andreas kassabok över butiksvärdet av maten han hämtade ur containrarna, men slutade när summan uppnått 150 000 kronor. Tvättmedel finns nu för tio år framåt. Ett jätteparti med bortkastad tandkräm som Andreas tillvaratog för två år sedan börjar sina först nu.
Även om de obefintliga matkostnaderna är ett tungt argument för dumpstring, menar Andreas Jakobsson att det moraliska argumentet är lika viktigt eller viktigare.
Ger bort massor
Det är helt enkelt fel att låta maten ruttna bort och gå till spillo efter allt arbete och alla resurser som lagts ned på att producera den, och han känner ett slags ansvar mot planeten att ta vara på så mycket som möjligt.
– Jag ger bort massor också.
Rent konkret går det till så att Andreas, ofta tillsammans med en eller ett par med-dumpstrare, ger sig ut vid 21-tiden på kvällarna en till två gånger i veckan, numera främst med bil. Efter en runda till ett antal butikssoprum som visat sig olåsta och i avsaknad av de komprimeringsmaskiner som trycker ihop och oåterkalleligen förstör avfallet, brukar han återvända med fyllda matkassar vid ett-tiden på natten. Sedan tar det en halv dag att ta hand om grejerna hemmavid. Om Andreas exempelvis fått med sig mycket tomater, en av butikernas vanligaste kasta bort-varor, brukar han hacka och koka dem till kross som han sedan fryser in. Mjölk ystas till indisk ost och korvbröd blir till skorpor.
Men – är det inte olagligt att gå in i soprummen så där?
– Juridiskt är det här en gråzon. Ingen vet riktigt vad som gäller. Vi bryter ju aldrig upp några lås, och det är tveksamt om tillvaratagande av sopor från en olåst container kan räknas som stöld eller hemfridsbrott. Vad jag vet har aldrig dumpstring prövats rättsligt, om det inte samtidigt handlat om vandalisering till exempel.
– Även om nu dumpstring skulle visa sig olagligt, spelar det ingen roll för mig. Det är ett mycket större brott att slänga bort all denna fina mat, menar jag, än att ta reda på den genom dumpstring, säger Andreas Jakobsson.
Han är kritisk till att butikerna och producentledet kommer så lindrigt undan i debatten om matsvinnet, där det brukar heta att de svenska hushållen slänger bort var tredje inköpt matkasse. I sin bok pekar Andreas på hur den bristfälliga statliga statistiken gravt överdriver konsumenternas skuld.
Obalans i statistiken
Även oundvikligt avfall som bananskal och kaffesump bokförs nämligen som hushållssvinn, vilket skapar obalans i statistiken eftersom butikerna knappt genererar den typen av sopor. Och avfallskolumnen för jordbruket och fisket är faktiskt helt tom. Trots att uppåt en fjärdedel av alla grönsaker som produceras i Sverige går i soporna på grund av rena skönhetsfel och en stor del av fisken som tas upp ur haven slängs tillbaka död till följd av missriktade kvotsystem.
– Så de verkliga proportionerna är antagligen helt annorlunda än vad den officiella statistiken gör gällande. Jag har kommit fram till att hushållens andel av det onödiga matavfallet är så låg som 6,5 procent, långt ifrån några domedagssiffror, medan
affärerna och producentledet slänger mycket, mycket mer än vad som framgår.
Exakt varför kastar då butikerna så mycket? Vi vet redan att butikernas skräck för att verka “ofräscha” gör att mängder av prima varor rensas bort från hyllorna långt innan bäst före-datumet (som enbart är en rekommendation) infaller. Mindre omtalade är kanske effekterna av dagens enorma utbud i gigantiska livsmedelshallar med extremt utstretchade öppettider.
– Ja, fast det där är en av grundgrejerna. Allt ska finnas, åt alla, alltid. Det gör det jättesvårt för butikerna att planera. För de vet aldrig riktigt hur mycket som går åt. Oerhört mycket köps in i onödan. Samtidigt har producenterna skruvat upp lanseringen av nya svårbedömda varianter och smaker som man hoppas ska slå, men går i soporna när de inte säljer tillräckligt, säger han och plockar fram ett talande containerfynd ur kylen: kvarg med jordgubbssmak.
Enkelt att kasta
Tidsbrist och ren lathet från butikspersonalen är ytterligare en faktor – inte ställer de sig och plockar ur och torkar av de fina tomaterna om en i tråget blivit möglig, konstaterar Andreas Jakobsson. Enklare då att låta alltihop gå i soporna. Precis som balarna med felfritt hushållspapper vars plastemballage fått lite smuts på sig.
Under arbetet med boken har Andreas Jakobsson försökt få kontakt med miljöminister Åsa Romson, för att diskutera matsvinnsproblemet och tänkbara lösningar. Andreas Jakobsson förespråkar för sin del en höjd skatt på avfall, vilket han menar borde motivera affärer, tillverkare och restauranger att minska slöseriet. Vad Åsa Romson tycker vet han inte. Trots över 50 påstötningar via telefon, mejl och SMS blev den enda reaktionen från hennes håll en total och fullständig tystnad.
– Det är talande för hur lågprioriterad den viktiga matsvinnsfrågan är på den politiska agendan, säger Andreas Jakobsson.
Innan vi skiljs åt visar han ett mjölkpaket från en stor butikskedja, som kör en sluta slösa-kampanj riktad mot konsumenterna: “Bäst före-datum är inte samma sak som släng varan-datum. Titta, lukta och smaka innan du väljer att slänga maten. Förvara maten kallt. Köp inte mer än du hinner äta”, lyder den lite uppfordrande kampanj-texten på paketets sida.
– Det bisarra är att jag hittade det här mjölkpaketet i ett av butikskedjans egna soprum, helt oöppnat och med tre veckor kvar till bäst före-datumet. Tillsammans med bland annat åtta kilo ris, hundratals ägg, tjugo kilo kött, sallad, knäckebröd…
