Extrem blyghet – när det sociala blir en mardröm

– Social ångest är en av våra vanligaste psykiska ­diagnoser. En svensk studie visade att så många som 15,6 procent har lidit av detta någon gång i livet, säger Per Carlbring, psykolog och ­professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Läs även: Därför mår vi bra av att kramas och klappa djur

Social ångest innebär en ­intensiv rädsla för att bli granskad, göra bort sig eller bli ­avvisad i sociala sammanhang. Per Carlbring förklarar att skillnaden mellan blyghet och social ångest inte alltid är glasklar.

– Det handlar om hur mycket rädslan påverkar ens liv. Om den gör det svårt att gå till skolan, skaffa vänner eller ens handla i en butik, då är det en signal om att det är mer än vanlig blyghet.

Undvikande förvärrar ofta problemet

Människor med social ångest oroar sig ofta för att deras osäkerhet ska märkas. Symptom som rodnad, svettningar och darrningar gör situationen ännu svårare. Det kan vara ­saker som att tala i telefon, räcka upp handen och säga något på jobbmötet eller äta bland andra som utlöser reaktionerna. Rädslan för att verka fånig eller bli bortvald gör att många väljer att dra sig undan.

Per Carlbring förklarar att undvikande, även om det lindrar ångesten på kort sikt, ofta förvärrar problemet.

Läs även: Psykologen: Du kan stanna inomhus med gott samvete

– Om man undviker sociala situationer får man ingen möjlighet att upptäcka att det kanske hade gått bra. Man
går miste om träningen som behövs för att bygga sociala färdigheter.

Varför blir då vissa extremt blyga? Orsakerna bakom social ångest är komplexa och kan vara både genetiska och miljömässiga.

– En del växer upp i miljöer där det inte finns så mycket utrymme att uttrycka sig, medan andra har med sig en genetisk benägenhet att vara blyga. Det finns också kulturella och personliga aspekter – blyga personer ses ibland som ödmjuka och eftertänksamma. Men risken finns å andra sidan att man blir uppfattad som nonchalant eller ointresserad, vilket kan förstärka känslan av utanförskap, säger Per Carlbring.

Lätt att fastna i självmedicinering

Han understryker att ­ensamhet och brist på sociala nätverk kan få allvarliga följder.

– Ensamhet är kopplat till både psykiska och fysiska problem, som högre risk för hjärt-kärlsjukdomar och sämre immunförsvar. Det är också lätt att fastna i ohälsosamma vanor som självmedicinering med alkohol eller droger.

Läs även: Har du blivit mer ängslig med åren? Lär dig att tackla oron i 6 steg

För den som lider av social ångest finns hjälp att få. ­Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de mest effektiva behandlingsmetoderna.

– Det handlar om att gradvis närma sig de situationer som framkallar ångest, som att prata inför en grupp eller hälsa på nya människor.

Tillsammans med en psykolog kan man bryta de negativa spiralerna och börja ifrågasätta självkritiska tankar som ”ingen vill vara med mig” eller ”jag är inte intressant nog”.

Han betonar vikten av att ta små, små steg.

– Utmaningarna måste vara rimliga. Det är som att träna en muskel – man börjar lätt och ökar gradvis. Men det viktigaste är att våga försöka. Det är aldrig för sent att bryta mönster och skapa nya sociala kontakter.