Slipp bältros: Medicin inom tre dygn kan stoppa sjukdomen

Märker du att det pirrar eller sticker under huden? Börjar du få blåsor och rodnad i ett avgränsat område? Om du söker vård så snart du får symtom på bältros kan antivirusmedicin häva hela utbrottet.

Man skulle kunna tro att det rör sig om en ny medicinsk innovation. Nobelpriset nästa, eller? Nej, antivirala mediciner mot herpesinfektioner har funnits i Sverige sedan mitten av 80-talet, men det är fortfarande ganska okänt för många att en sjudagarskur med tabletter kan stoppa en knoppande bältros från att blomma ut.

Om medicinen tas inom 72 timmar vid första symptom så kan utslagen nämligen helt lägga sig, och då minimeras risken för den långvariga eller till och med kroniska nervsmärta som ju är bältrosen stora kostnad.

– Helveteselden har den ju kallas, och den kan bli en svårt handikappande smärta som är intensiv men också svårbehandlad, så det är verkligen bra att kunskapen om den här medicinen sprids mer. De läkemedel mot nervsmärta som vi har är nämligen inte alltid så effektiva och kommer dessutom med vissa biverkningar, berättar Hugo Lövheim, som forskar på herpesvirus vid Umeå universitet, och dessutom är geriatriker och vet vilken stor skada ett bältrosutbrott kan innebära för särskilt äldre.

Läs även: Här är alla vaccin du behöver: Läkaren tipsar

Postherpetisk neuralgi (PHN), nervsmärta i det läkta området som kan kvarstå i månader eller till och med år, är den vanligaste komplikationen efter bältros. Och 20 procent av bältrospatienter över 60 utvecklar just PHN.

– Ju äldre man är, desto större är risken för framför allt en smärta som kvarstår efter tre månader, konstaterar läkaren.

– Det är verkligen bra om kunskapen om medicinen kommer fram mer, säger läkaren och virusforskaren Hugo Lövheim. (Privat bild)

Viruset ligger vilande i kroppen

Bältrosviruset är ett av nio herpesvirus som människor kan angripas av. Virusmedlemmar i denna ”familj” kan till exempel orsaka munsår, tredagarsfeber, körtelfeber och vattkoppor. Och det är den sistnämnda som är grunden för själva bältrosen. Man kan inte få bältros om man inte någon gång har haft vattkoppor, vilket ju nästan alla har i unga år. Efter att prickarna har läkt ut, så dör inte vattkoppsviruset, utan det ligger sedan vilande kvar i kroppen.

– Herpesvirus har sedan miljontals år blivit bra på att gömma sig i till exempel nervknutor vid ryggraden. Det gör också att man bär på det livslångt, eftersom dessa nervceller inte omsätts, förklarar Hugo.

Det här vilotillståndet (som nästan påminner om något ur en zombiefilm) kan pågå tills att vattkoppsviruset (varicella zoster) av okänd anledning vaknar till liv igen, kanske 60 år senare, men visar sig då som bältrosvirus (herpes zoster).

Läs även: 10 vanor som håller dig ung – forskaren tipsar: ”70 är det nya 50”

Sök hjälp snabbt vid bältros

Typiskt visar sig det sig som utslag som följer just den nervbana som utgår från den angripna nervknuten vid ryggraden, men bältros kan man få på hela kroppen, till och med i ansiktet och i ögonen.

– Vi vet inte vad det är som gör att viruset plötsligt vaknar. Det vanligaste är att det händer när immunförsvaret av någon anledning är sänkt, som när man har varit sjuk eller väldigt stressad, men det kan också hända när som helst och även för friska personer. I så fall så ska man ju söka, inte akut, men på sin hälsocentral så snart som möjligt eller på en jourmottagning om det är helg, säger han.

Vänta alltså inte över helgen, eftersom tidig insats som sagt är avgörande. Och detta gäller även för dig som är vaccinerad mot bältros.

– Då får man ett bra skydd men inte hundraprocentigt. Så när man känner att det sticker i huden ska man inte tänka: ”Men jag är ju vaccinerad”, utan söka vård lika snabbt då, sammanfattar Hugo Lövheim.

Läs även: Hudförändringar: Lär dig skilja på farliga och ofarliga fläckar

Så här börjar bältros

  • Bältros börjar ofta med en brännande, stickande eller svidande känsla på ett hudområde.
  • Samtidigt kan du också uppleva en allmän sjukdomskänsla och kanske feber, huvudvärk och yrsel.
  • Huden blir också känslig för beröring och efter några dagar röd med små blåsor. Då börjar det också göra mer ont och vissa beskriver smärtan som ”huggande”.
  • Oftast syns utslagen någonstans på bålen eftersom nerv-knutorna kring ryggraden är det vanligaste stället för viruset att ”gömma sig”.
  • Utslagen bildar sårskorpor efter någon vecka, och dessa faller sedan av. Normalt läker huden inom 2–4 veckor, men kvardröjande smärta i några månader är vanligt.

Läs även: Ny migränmedicin kan hjälpa svårt drabbade – både akut och förebyggande

Så fungerar den antivirala medicinen mot bältros

(Till exempel Valaciclovir Sandoz)

När herpesviruset skjuter in sitt paket med DNA i en cell som den ska angripa, så sker det med en kraft som är fyra gånger starkare än trycket i en champagneflaska.

Väl inne i cellen utnyttjar viruset cellens maskineri för att börja göra kopior av sig själv.

Vad medicinen gör är att fungera som en så kallad ”falsk byggsten”. Den liknar de byggstenar som viruset använder för att bygga dna, men byggstenen fungerar inte, så det blir ett avbrott i DNA-kedjan. Detta stoppar upp kopieringen av dna och därmed bildningen av nya viruspartiklar och virusets framfart.

Fyra viktiga frågor om bältros

1. Hur vanligt är det med bältros?

En av tre i Sverige får bältros under sin livstid. Vanligtvis får man sjukdomen bara en gång, men det kan också hända flera gånger. Bältros läker ofta ut av sig själv, men årligen behöver cirka 1 200 patienter i Sverige sjukhusvård för sin bältros, i genomsnitt sju till tio dagar. Dödligheten i bältros är däremot låg och när det sker så drabbar det oftast personer över 85 år.

2. Vem drabbas av bältros?

Bältros kan drabba alla åldrar. Popstjärnan Justin Bieber, 30, fick till exempel temporär ansiktsförlamning 2022 till följd av bältros. Det vanligaste är ändå att man är äldre och två tredjedelar av de som drabbas är över 50 år. Efter 85 års ålder har mer än hälften haft bältros. Det är också 50 procent vanligare att kvinnor behandlas för bältros än män, men man vet inte om detta beror på att de faktiskt drabbas oftare, eller på att de är bättre på att söka vård för det.

3. Vilka är hälsoriskerna med bältros?

Oftast upphör smärtan när utslagen har läkt ut några veckor senare, men fortsatt nervsmärta i några månader efteråt är den vanligaste komplikationen efter bältros. För vissa personer pågår smärtan i över ett år, vilket förstås innebär ett starkt stopp för en aktiv livsstil, med förluster för både kondition och muskelmassa som är svåra att vinna tillbaka.

Andra komplikationer efter genomgången bältros är en ökad risk för lunginflammation, hjärnhinneinflammation och stroke, främst inom ett år efter fullgången bältros.

4. Vad ska jag tänka på om jag drabbas av bältros?

Sök framför allt vård i tid för att försöka häva utbrottet och mildra komplikationerna, särskilt om du är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar.

Använd läkemedel med paracetamol för att lindra smärtan.

Undvik att blåsorna blir infekterade genom att tvätta huden med tvål och vatten en gång om dagen.

Försök att inte att klia för mycket på blåsorna. Dämpa i stället klådan med till exempel kylbalsam, alsolsprit eller svalt vatten. Undvik däremot hydrokortisonsalva, som kan öka risken för att blåsorna lättare blir infekterade av bakterier.

Tänk också på att du som har en pågående bältros med blåsor och sårvätska kan smitta barn med vattkoppor. Du kan också smitta gravida som inte haft vattkoppor som barn, vilket ökar risken för en viss typ av sällsynta fosterskador. Däremot kan du inte smitta andra med bältros.

Källor: 1177.se, vaccin.se, Folkhälsomyndigheten.

Bältrosen försvann på några dagar

Pensionerade sjuksköterskan Karin Lagström, 74, förstod med en gång att hon hade fått bältros och att det då var viktigt att börja ta medicinen med en gång.

– Det började en morgon när jag klädde på mig efter duschen. Jag tyckte att det kändes så konstigt i huden vid höften. Det stack liksom i huden. Jag fick vrida mig ganska ordentligt och då kunde jag också se att jag hade fått ett litet band av röda prickar, ungefär som finnar; fyra, fem stycken på rad. Just att de var placerade som i ett band, i kombination med att det stack i huden, gjorde att jag förstod att det var bältros. Jag har ju sett samma symptom hos många av mina patienter, berättar hon.

Läs även: 7 saker som händer om du slutar äta socker

Vaccin mot bältros borde vara gratis, tycker pensionerade sjuksköterskan Karin. Foto: Privat

Vaccinet är för dyrt

Eftersom det var en lördag så åkte Karin till kväll- och helgmottagningen och en läkare fick titta på det. Det var ett tydligt fall och hon fick medicin utskriven.

– Sedan tog det bara två, tre dagar innan utslagen var borta, antagligen för att jag var så snabb. Men en väninna till mig, även hon före detta sjuksköterska, fick bältros och blev sedan väldigt sjuk av detta. Hon missade sina första symptom eftersom hon redan hade annan värk i kroppen, säger Karin.

Som gammal distriktssköterska vet hon att det är väldigt vanligt att man kommer för sent till vården med sina symptom på bältros. Efter bara några dagar gör det nämligen ingen skillnad att sätta in den antivirala medicinen.

– Man kan ju också vaccinera sig mot bältros, med jag har själv inte gjort det, för jag tycker faktiskt det är oförskämt att det kostar flera tusen kronor. Man vet ju att det är mest äldre kvinnor som är i riskgruppen, så jag tycker verkligen att den sprutan borde vara gratis!

Scroll to Top