Det kan komma som en överraskning hur mycket man faktiskt behöver sina händer, när de en dag börjar bråka. En sådan enkel sak som att få tag på den lilla fliken på smörgåsmargarinet kan plötsligt bli en irriterande utmaning.
– Det är ett av de klassiska symptomen vid tumbasartros att nypgreppet börjar göra ont. Och även smärta när man försöker skruva av tröga burklock kan betyda att man har fått denna väldigt vanliga form av artros. Det viktigaste man kan göra själv är då att lyssna på dessa tidiga signaler om att något är fel, säger Freyja Kristjansdottir, arbetsterapeut på Handkirurgen vid Skånes universitetssjukhus som möter många patienter med artros.
Hon vet nämligen mycket väl vad konsekvenserna kan bli när vi normaliserar handbesvär med: ”Äsch, det är väl åldern …”
– Den övervägande risken med att inte söka behandling är att man istället börjar kompensera, lägga sig till med ett annat grepp, och på så sätt ge artrosen fritt utlopp. Istället ska man reagera på smärtan och tänka: ”Något är fel.” Det är ju inte sällan man kommer till oss arbetsterapeuter först när det är dags för operation, när man kunde ha gjort det flera år tidigare. Om man agerar tidigt, så kan man ofta skjuta på en operation eller helt undvika den, säger Freyja.
Hjälp vid artros i händerna
Vad man lär sig hos en arbetsterapeut, till exempel inom primärvården, är inte att undvika använda händerna, utan att använda dem på rätt sätt, genom till exempel ortoser och bra kompensatoriska hjälpmedel, som gummiduken som hjälper dig att få ett bättre grepp om burken, eller den fjädrande tången som gör att du lättare får tag på den eländiga fliken.
På olika sätt uppmuntras man alltså att fortsätta ta ut handens rörelser och inte parkera den i ett läge där det gör minst ont. Då rubbas balansen i handen och på sikt får du ont någon annanstans – i den muskel som används för att hålla undan smärtan – och det bidrar också till en allt stelare hand.
– Vid exempelvis tumbasartros så drar sig tummen längre in mot handflatan, men detta kan man också göra mycket för att motverka, till exempel genom att lägga handflatan mot ett bord och föra ut tummen i sidled, eller träna sig i att kunna fortsätta möta alla fingertopparna, säger Freyja.
Ansträngande aktiviteter kan framkalla triggerfinger
Tumbasartros är förstås inte den enda sjukdomen där egna insatser kan betyda mycket.
När det gäller vissa inflammatoriska tillstånd, som triggerfinger, så kan man själv försöka ”backa bandet” och fundera på om man har gjort något repetitivt eller extra ansträngande, som till exempel att klippa med en sekatör i flera timmar?
– Man kanske har hållit på med handarbete, eller hållit en läsplatta statiskt med böjda armbågar, vilket kan göra att en nerv i armbågen, ulnarisnerven, kommer i kläm och då domnar ring- och lillfinger.
– Försök därför alltid att dela upp ansträngande aktiviteter för händerna i flera delar. Just att hitta balansen i vardagsaktiviteterna är en del av det helhetsgrepp man bör ta vid alla slags handbesvär, summerar arbetsterapeuten Freyja Kristjansdottir.
5 tips för friskare händer
1. Lev sunt
Det som gagnar hälsan rent allmänt är förstås också bra för handhälsan. Rök inte, drick inte för mycket och försök att vara aktiv. Många av kroppens sjukdomar kan dessutom manifestera sig i exempelvis händerna. (Läs mer om diabeteshanden nedan.)
2. Reagera på avvikelser
När du märker att något inte är som vanligt med din hand, se på det som att varningslampan i bilen börjar blinka. Kör inte på som vanligt, utan sök hjälp inom primärvården.
3. Träna gärna händerna
Det är inte fel att vara stark i händerna, men tänk på att om du rör händerna normalt så får du ganska mycket träning i vardagen också. Ett enkelt träningsredskap är annars mjuka gummiband som man trär över handen och sedan försöker man föra tummen åt sidan. Det finns även så kallade kinesiska kulor som man roterar i handflatan och som tränar handens koordination.
4. Hitta en arbetsterapeut och se hjälpmedel som något positivt
Propsa på det! Om besvären i händerna begränsar dig i din vardag så ska du träffa en arbetsterapeut tidigt i vårdkontakterna, för vi är experter på att hitta lösningar, i form av träning, hjälpmedel och strategier. Patienter kan ibland säga: ”Åh, en sådan hade min mamma också …” och se ortosen eller hjälpmedlet som ett nederlag men jag skulle önska att man såg det som en möjlighet istället. Nu kan vi motverka att det blir värre!
5. Håll händerna varma
Värme ger snabb lindring när man har lite ont eller känner sig trött i handen. Enklaste sättet är ett skönt handbad. Men man kan också lägga en värmekudde i mikron och bjussa handen på det en stund, eller använda så kallade handvärmare som är små påsar att hålla i handen. En sak som jag verkligen rekommenderar är även handledsvärmare av ull. De hjälper till att hålla händerna varma även i situationer där man inte vill ha riktiga vantar. Sådana använder jag själv ofta.
ANNONS
Vanliga handsjukdomar
Karpaltunnelsyndrom
Känns som sockerdricka. Första symptomen är ofta domningar och stickningar i tumme, pek- och långfinger eftersom en nerv har kommit i kläm i den trånga karpaltunneln i handleden, till exempel på grund av överansträngning eller annan orsak till ökad svullnad.
Behandlas med handledsskydd som håller handen rak, läkemedel, kortisoninjektioner och vid långvariga besvär operation för att öka utrymmet för nerven.
Tumbasartos – den vanligaste artrossjukdomen i handen
Känns som smärta och värk, när brosket i tumbasleden har blivit tunnare och ett ben-mot-ben-skav uppstår.
Behandlas med övningar, ortoser, läkemedel, kortisoninjektioner och, vid grav artros, operation.
Triggerfinger
Känns som ett knäppande när du försöker sträcka ut fingret, som också kan fastna i ett visst läge, när böjsenan hamnat i kläm i själva senskidan.
Behandlas med fingerskena, övningar, kortisoninjektioner och, vid stora besvär, operation.
Dupuytrens kontraktur
Känns som hårda knutor i handflatan eftersom det har skett en förändring av bindväven där. Behöver inte göra ont men kan göra det. Senare kan fingrar dras in i handflatan och göra handen lite böjd.
Behandlas med nålfasciotomi, ett enklare ingrepp med nål, eller, vid svåra besvär, operation.
Diabetes kan öka risken för handsjukdomar
Diabetes ökar risken för att glukos ”fastnar” i handens bindväv och kan öka risken för triggerfinger, tumbasartros, karpaltunnelsyndrom, ulsnariskompression och Dupuytrens kontraktur.
– En välreglerad diabetes är en förbyggande åtgärd mot alla dessa handåkommor men det är också generellt viktigt att som diabetiker uppmärksamma tidiga symtom från handen, till exempel domningar och stelhet, och då söka hjälp hos läkare och/eller arbetsterapeut i primärvården, säger Mattias Rydberg som är handkirurg vid Skånes universitetssjukhus och som nyligen disputerat på den diabetiska handen.
