Varje år drabbas cirka en procent av befolkningen i Sverige av lunginflammation. Av dem blir 20–40 procent så sjuka att de behöver sjukhusvård. Och många gamla och sköra dör, antingen direkt eller som en komplikation till lunginflammation.
– Under pandemin fick många upp ögonen för hur farligt det kan vara med lunginflammation, inte minst efter att kända personer som programledaren Adam Alsing fick covid och avled i förtid som en följd av lunginflammation, säger Kenneth Ilvall, specialist i allmänmedicin och medicinskt ansvarig läkare på Medicheck. Han svarar även på läsarfrågor i Hemmets Journal varje vecka.
Han menar att det är bra om man tar sjukdomen på allvar och inte litar på att kroppen alltid tar hand om läkningen på egen hand.
– Lunginflammation ska behandlas av läkare och vanligtvis ska antibiotika skrivas ut, säger Kenneth Ilvall som här svarar på några viktiga frågor om lunginflammation.
Vad är lunginflammation?
– Sjukdomen är en nedre luftvägsinfektion som orsakas av antingen virus eller bakterier. En lunginflammation kan drabba ena lungan eller vara dubbelsidig. Lungornas små luftblåsor, alveolerna, som absorberar syre fylls med slem och vätska och blir inflammerade. Då reagerar kroppen med hosta för att få upp slemmet.
Vilka är symtomen?
– Feber, ibland med frossa, långdragen hosta med tjockt slem, trötthet, värk i bröstet vid djup inandning, andfåddhet och pipande andning. Man blir ordentligt påverkad eftersom hela immunförsvaret måste jobba hårt.
Kan man höra på hostan att det är lunginflammation?
– Ja, oftast. Ju mer rosslig hostan är och om du får upp mycket slem, desto större sannolikhet att det är en infektion i nedre luftvägarna. Vilket kan vara tecken på lunginflammation.
Hur vet jag att det är lunginflammation och inte förkylning eller influensa?
– Det kan vara svårt att avgöra för patienten och är den vanligaste frågan jag får. En del kan vara ganska pigga trots kraftig infektion. Men en tumregel är att om du har hög feber i mer än fem dagar, påverkad andning, djup hosta, mycket slem, är väldigt energilös och snabbt blir trött vid ansträngning – då ska du söka vård.
Vad får jag för vård?
– Efter läkarundersökning, blodprover och eventuell röntgen skrivs ofta antibiotika ut. Om det är virus som orsakat besvären får det läka ut av sig självt. Vid en svår inflammation kan du behöva sjukhusvård med vätska, näring och antibiotika direkt i blodet. Ibland även syrgas.
Vad kan hända om jag inte söker vård?
– Det kan bli mycket allvarligt och svårt att vända förloppet. Till slut blir du så svag att du inte orkar äta. Och vill det sig riktigt illa kan du drabbas av sepsis, blodförgiftning, för att immunförsvaret inte orkar stå emot. Även hjärtmuskeln kan påverkas.
Vad kan jag göra själv för att lindra symtomen?
– Du ska ta det lugnt, vara still och vila. Och du kan dricka varmt honungsvatten, inte hetare än 60 grader, för då tappar honungen sina goda egenskaper. Drick överlag mycket och ta febernedsättande och antiinflammatoriska preparat vid behov.
Varför drabbas man av lunginflammation?
– För att kroppen utsätts för oxidativ stress, alltså när antioxidanterna inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler. Eller för att man är stressad, sover dåligt, jobbar för mycket, äter dåligt, har ett nedsatt immunförsvar eller är gammal och skör. Även småbarnsföräldrar som sover dåligt
och har barn på förskola kan drabbas.
Får man bara lunginflammation på vintern?
– Nej, så är det inte riktigt. Visst är vi mer förkylda under vintern för att vi umgås tätare och mer inomhus. Men pneumokocker finns året om vilka försvagar immunförsvaret och kan göra en mer mottaglig för lunginflammation.
Kan man ha lunginflammation utan feber?
– Ja, det finns en atypisk variant, TWAR, som orsakas av bakterien Chlamydia pneumoniae som angriper luftvägarna. En TWAR-infektion drabbar ofta unga personer under 20 år samt äldre människor. TWAR ger symtom som kan vara mildare och kommer mer smygande.
Smittar lunginflammation?
– Ja, men mest i början. Lunginflammation orsakas särskilt av pneumokocker, som man andas in. Droppsmitta är vanligt, det vill säga att man smittas av någon i närheten som nyser eller hostar.
Vad kan jag göra själv?
– Många saker: Tvätta händerna. Ta inte med bara händer på ledstänger och handtag på allmänna platser. Undvik folksamlingar. Rök inte. Nys i armvecket och få medicin från apoteket hemskickad om du är sjuk så att du inte utsätter andra för smitta.
Vem bör vaccinera sig?
– Äldre, i synnerhet de med nedsatt immunförsvar, samt barn. Pneumokockvaccin ska erbjudas till alla som fyllt 75 år.
ANNONS
