Gunnel Orrehag visste inte att hon har skolios förrän efter en röntgen i vuxen ålder. Egentligen var det inte skoliosen som initialt gjorde att hon fick värk i ryggen, men det blev inte bättre av att hon var sned i ryggen.
Gunnel Orrehag
Ålder: 63 år.
Familj: Man, fem barn.
Bor: Alingsås.
Gör: Stödassistent på boende, lymfmassör, mediyogainstruktör.
– Jag var 18 år, lyfte fel, fick ett svårt ryggskott och sedan dess har jag värk. Att föda fem barn har naturligtvis också påverkat kroppen. Jag sökte läkare flera gånger men fick aldrig riktigt bra hjälp, säger Gunnel som åt värktabletter varje dag för att funka.
När hon var 35 år var det en läkare som rådde henne att bygga upp musklerna i ryggen för att få tillbaka stabilitet och styrka, vilket skulle göra henne mindre värkbruten.
– Jag började med yoga på ett gym, men det fungerade inte för mig. Jag kunde inte ens ligga i vilopositionen för jag hade så ont. Jag fick inte heller ordning på andningen och jag tyckte det gick för fort för mig. Jag behövde mer tid att komma in i varje position.
Men trots allt gillade Gunnel konceptet med yoga, hur man ser på kroppen som en helhet med själen och det mentala. Gunnel fortsatte hemma men med fem barn var det svårt att få tiden att räcka till.
Bra sätt att starta dagen
Efter några år, då hon haft en mycket svår utmattningsdepression, var Gunnel tvungen att sadla om för att bli frisk och komma tillbaka till livet igen. Hon utbildade sig till lymfmassör. Och sedan till mediyogainstruktör. Eftersom hon själv inte riktigt klarade vanlig yoga så var medicinsk yoga, som är en lugnare form av yoga och som ofta används inom vård och rehabilitering, ett bättre alternativ.
– I utbildningen ingick att själv göra yoga varje dag. För mig var det bättre att göra det på en stol och nu gör jag stolsyoga nästan varje dag. Det är ett väldigt skönt sätt att starta dagen på, säger Gunnel.
När Gunnel slutade äta vitt mjöl och socker, som kan skapa inflammationer i kroppen, försvann värken mer och mer.
Hon säger själv att hon fortfarande har en skruttig kropp men att både kosten och träningen hjälper enormt mycket.
– Om jag inte gör min stolsyoga på morgonen blir jag stel i ryggen. Jag mjukar upp mig och idag äter jag inga värktabletter eller mediciner, säger Gunnel.
4 enkla sittande yogaövningar
1. Tryck armarna bakåt och låt dem vara stilla. Rörelsen lyfter skulderbladen vid inandning, sänker vid utandning och stärker musklerna i bröstkorgen och mellan skulderbladen.
2. Sträcker ut musklerna i bröstkorgen och mellan revbenen. Stöttar andningen och lungornas utrymme. Rörelsen förlänger ryggraden i varje andetag. Ta fem andetag på varje sida.
3. Armar och bröstrygg sträcks ut och upp. Stanna upp i rörelsen, håll still och låt kroppen och sinnet stilla sig en stund i nuet.
4. Avsluta gärna passet med att sträcka ut hela kroppen ordentligt, ta några långa djupa medvetna andetag. Bejaka livet, öppna upp, ta emot.
Hitta din yogaform – liten guide!
Yoga för alla
Hathayoga: Övningarna görs en åt gången med målet att ge dig kontroll över kroppen och hitta balans. Passar dig som vill ha en lugnare yogaform och träna fokus och styrka.
Yinyoga: En lugn yogaform som handlar om att stretcha kroppen. Fokus på att hitta stillhet och ro. Ställningarna hålls i flera minuter åt gången. Passar dig som behöver slappna av i kropp och sinne.
Medicinsk yoga: Kallas även mediyoga och är en svensk yogaform, utformad som en terapeutisk yoga. Mjuka, långsamma och enkla övningar som sägs stimulera kroppens självläkande system. Kan hjälpa mot stress, värk och sömnproblem. Görs på matta eller stol. Passar dig som söker rehabilitering och balans.
Meditativa yogaformer
Kundaliniyoga: Lättare övningar som de flesta klarar. Här fokuseras mycket på andningen och att hitta ett mentalt lugn. Passar dig som söker inre energi och balans.
Restorative yoga: En meditativ och terapeutisk yogaform med fokus på avslappning och återhämtning, som praktiseras genom stilla, bekväma yogapositioner. Ofta används hjälpmedel som kuddar och filtar. Passar dig som behöver ladda batterierna och slappna av. Sägs lindra stress, oro och ångest. Fungerar bra innan du ska sova.
Nidrayoga: En avslappnande meditationsteknik där kroppen nästan faller i sömn. Bra mot stress. Passar dig som drabbats av kronisk stress eller har ångest- och sömnproblem.
Yoga läker, förebygger och lugnar
I mötet mellan rörelse och vila kan yoga fungera både förebyggande och läkande. Det menar Sara Hoy som här svarar på några vanliga frågor om yoga.
Vad händer i kroppen när vi yogar?
– Vi både stärker och underhåller det vi har. Fysisk yoga, och all rörelse, kan hjälpa kroppen att sänka blodtryck, blodfetter och blodsocker. I den lugnare delen av yogan får vi hjälp med att dämpa långvarig stress och det finns flera studier som visar att fysisk aktivitet förebygger depression.
I den fysiska yogan bygger vi muskelstyrka. Vi mjukar upp leder och förebygger upplevd stelhet i kroppen.
Kan alla yoga?
– Ja, i stort sett. Det finns en yogaform för de flesta. Det är mycket som kan kännas nytt i yogan, som att man sitter länge i vissa positioner eller vrider kroppen på ett sätt som man inte gjort förr. Rör dig
efter dina förutsättningar.
Fysisk yoga eller meditativ – hur påverkar det?
– Några av de hormoner som vi har i vår kropp – noradrenalin, adrenalin och kortisol – stimulerar vår sympatiska del av nervsystemet. När de utsöndras ökar antalet hjärtslag per minut och gör att hjärtat slår kraftigare. De är perfekta hormoner när vi ska vara aktiva och kroppen ska utföra något fysiskt krävande. Men man vill inte ha en hög och ständig utsöndring av dessa hormoner eftersom de då kan påverka kroppens system negativt. Stress är bra för kroppen och hjärtat, men i en balanserad dos. Genom både vila och aktivitet kan du få din kropp att bli bättre på att balansera de lugnande och stressande systemen i kroppen.
Det finns många yogaformer. Hur ska jag veta vilken som passar för mig?
– Utgå ifrån dig själv och ditt syfte. Vad vill du uppnå med din yoga? Har du smärtproblematik eller andra kroppsliga hinder? Tänk också på vad du gillar. Är du en sportig typ vill du kanske ha en mer fysisk form av yoga, är det avslappning du är ute efter så kan en lugnare form passa. Du kan också göra yoga på matta, på stol eller liggande.
Om jag har smärta, behöver jag vara rädd för yoga?
– Generellt sett nej, men om du har en akut skada så ska du prata med vårdpersonal om vad som är bra att träna och inte. Har du artros så är den generella rekommendationen att det är bra att röra på dig. Det har gjorts flera studier på idiopatisk smärta, alltså diffus smärta, och yoga. Det handlar speciellt om smärta i ländrygg och nacke och där har man kommit fram till att yogan kan hjälpa. Yoga kan också hjälpa till att ta kontrollen över smärtan och minska den genom att den tränar din koordination och kontroll av kroppen. Det kallas även för motorkontroll. Träning av din motorkontroll visar sig kunna vara effektivt i behandling av kronisk rygg-smärta.