Birgittas artros försvann med fotgymnastik!

Steloperera din fot. Det var det dystra rådet Birgitta Goding i Stockholm fick av ortopedläkaren. Då hade hon dragits med artros och en värkande fot i flera år. Men Birgitta följde inte läkarens råd. Hon kämpade envist på och hittade till slut hjälp på annat sätt.

Andra orsaker till värk i fötterna

• Liktornar. Förhårdnader under foten kan efter lång tids belastning bilda en slags tagg, som pressas in i huden och gör mycket ont.

• Nageltrång. Vid nageltrång skär nageln in i huden. Bakterier kan tränga in och ge upphov till en dunkande smärta.

• Hälsporre är en inflammation vid fotsulans senplatta, som ibland kan ge en förkalkning. Det kan ta ett par år innan hälsporre läker ut och värken släpper.

• Hallux valgus betyder att stortån är sned och pekar mot de andra tårna. En knöl kan även bildas på utsidan av foten.

• Reumatoid artrit, RA, börjar ofta i fötterna. Lederna blir då svullna, inflammerade och gör ont.

• Diabetes kan orsaka skador i fötternas nerver och blodkärl. Känseln kan bli nedsatt, fötterna kan sticka eller domna, sår och sprickor uppstå.

KÄLLA: 1177.se

Birgittas artros försvann med fotgymnastik!
Hos fotexpert Marie Edström lär sig Birgitta fotgymnastik som både förebygger och lindrar artros.

 

– Det är tur det, för annars hade jag kanske inte haft full rörlighet i foten, jag som älskar att träna och att gå ut och dansa! utbrister 54-åriga Birgitta när vi träffar henne hos fotspecialisten Marie Edström i Stockholm.

Här har Birgitta lärt sig fotgymnastik, som har haft en stor del i hennes tillfrisknande.

Birgitta är inte ensam om att ha problem med sina fötter, eller värk för den delen. Närmare 800 000 svenskar har artros. När Birgitta drabbades av smärta i ena foten visste hon först inte vad orsaken var.

– Jag arbetar som busschaufför och misstänkte att jag hade överansträngt min högra fot då jag tryckte på gaspedalen, berättar hon. Värken satt ovanpå foten och strålade mot knölen mitt på vristen.

– Smärtan smög sig sakta på och till slut gjorde det ont vid vartenda fotsteg. Men jag försökte ignorera värken och fortsatte att arbeta som vanligt.

– Fast det var extra jobbigt när jag var ute och dansade. Konstigt nog förvärrades smärtan om jag satte mig ner för att vila. Om jag tog en paus gjorde det fruktansvärt ont när jag började dansa igen. Det resulterade i att jag dansade flera timmar i sträck.

 

Känslighet i foten

Då Birgitta hade haft värk i ett par års tid bestämde hon sig för att kontakta doktorn. Främst ville hon veta vad det var för fel på foten och om det gick att göra något åt smärtan. Birgitta bokade tid på en idrottsklinik och fick träffa en ortoped som undersökte hennes fot. Efter en magnetröntgen var utlåtandet artros i fotleden – i folkmun även kallat för förslitningsskador. Nu frågade läkaren om Birgitta någonsin hade skadat sin fot.

– Jag minns att jag stukade min högra fot när jag var i sjuårsåldern, berättar hon. Det var minst sagt ett segt sommarlov eftersom foten var svullen och jag hade svårt att gå.

– Läkaren menade att stukningen hade lett till en känslighet i foten. Det var alltså orsaken till att artros hade utvecklats. Att jag kör buss eller att jag ofta har gått med höga klackar, har tydligen inget med sjukdomen att göra.

– Läkaren föreslog en steloperation, det var det enda som skulle ta bort smärtan, förklarade han. Men för mig var en operation inget alternativ. Det kändes alldeles för drastiskt. För övrigt fanns det ingen garanti att jag skulle kunna gå normalt efteråt.

– Å andra sidan var det skönt att höra att jag kunde fortsätta att vara aktiv, trots min artros. Jag kunde inte skada foten genom att använda den; tvärtom var det bra för sjukdomen och smärtan. Läkaren rekommenderade att jag skulle röra på mig regelbundet.

 

Birgittas artros försvann med fotgymnastik!

Formgjutna sulor

Birgitta började leta efter information om artros och besökte en skoklinik, där hon träffade en ortopedtekniker och fick formgjutna skosulor. Dessutom köpte hon särskilda specialsulor för högt fotvalv, som hon lägger i skon när hon promenerar.

– De beställde jag på en specialbutik i stan, berättar hon. De gjorde en avgjutning av foten med hjälp av en tredimensionell scanner.

– Visst är sulorna bra, fast jag är osäker på om de gjorde någon nytta och lindrade min artros ovanpå foten.

 

Men vändningen skulle snart komma. Via en väninna fick Birgitta höra talas om Marie Edström, som nyligen hade avslutat en utbildning till podiater, fotexpert. Det är ett nytt yrke i Sverige och Birgitta skickade över allt underlag om sina fotproblem till Marie. Efter en noggrann undersökning blev Birgitta rekommenderad att dagligen göra olika fotövningar, till exempel att i sittande ställning ta tag i en handduk på golvet med tårna och knyckla ihop den. Hon skulle också rotera foten i båda riktningarna, så att lederna inte stelnar.

– Vi pratade om olika typer av skor och sulor och jag fick tips på avlastning, säger Birgitta. Jag fick även arbeta med att få en bättre hållning.

– Sedan testade hon att tejpa min fotled innan jag skulle dansa tango. Men det var lite obekvämt, tejpen tog för stort utrymme i skon. Det som fungerade allra bäst var fotgymnastik.

– Det var lite segt i början, men sakta och säkert minskade smärtan i foten.

 

Slipper smärta

För ett par år sedan bestämde Birgitta att även prova det växtbaserade läkemedlet Helaflex, som innehåller örten djävulsklo. Hon hade nämligen stött på en sjuksköterska som berättade att läkemedlet var framtaget för just artrospatienter.

– Jag köpte Helaflex på Apoteket och tog till en början två tabletter om dagen, enligt rekommendationen. Sedan dess har jag faktiskt inte haft ont i min fot, trots att jag bara tar en halv dos numera.

– Jag antar att det är en kombination av träningen och djävulsklo som har gjort susen!

 

Idag går Birgitta på jazzdans och styrketräning utan att oroa sig för att foten ska smärta efteråt. Hon kan röra sig fritt och till och med använda högklackade skor.

– Däremot använder jag inte så höga klackar som förr, ler hon. När jag promenerar och tränar har jag rejäla träningsskor, ofta med en specialsula i.

– Jag gör fortfarande olika fotövningar hemma, numera i förebyggande syfte. Det handlar mest om att tänja på och att flexa med fötterna.

Fotgymnastiken är a och o.

– Åh, så skönt det är att slippa smärtan!

Vad är artros?

Artros är en reumatisk ledsjukdom som bryter ner brosket i den angripna leden. En led som är angripen av artros är stel, svullen, förlorar rörlighet och gör ont. Forskning visar att brosk som brutits ned kan läka om man rör på sig.

Fotexpertens bästa övningar

Följande övningar bör göras sittande på en stol.

• Sätt hälarna i golvet, spärra ut med tårna och knyt sedan ihop dem. Upprepa 5 gånger och skaka därefter loss med fötterna och slappna av.

• Lägg fötterna på en liten handduk på golvet. Knip ihop med tårna och försök att knyckla ihop handduken till en liten boll.

• Rulla en tennisboll under foten. Tygpåsar fyllda med torkade ärtor är också sköna att trampa på och att rulla fram och tillbaka över med foten.

• Försök att plocka kulor och pennor från golvet med fötterna.

• Trampa symaskin. Alternera mellan att ha hälarna och tårna i golvet, då du trampar upp och ner.

• Vinkla fötterna mot näsan och håll i några sekunder. Slappna av. Upprepa 5 gånger.

• Fötterna är gjorda för tryck och belastning. Det bästa du kan göra är att använda dem!

Podiatern Marie Edström:
Jag utbildar patienten i fotgymnastik

Birgittas artros försvann med fotgymnastik!

Marie Edström är podiater, fotspecialist, och behandlar sjukdomar och skador i fötter och vrister, med inriktning på medicinsk fotvård. Hon arbetar i den egna praktiken Maries Podiatri i Stockholm.

Vilka problem förekommer oftast med fötterna?

–  De flesta av mina patienter har besvär av nageltrång, liktornar, förhårdnader eller svamp. Många har smärta i foten och jag ser dessutom ofta fotartros.

 

Hur ställer du en diagnos vid fotartros?

–  Jag intervjuar patienten noggrant och känner på foten. Jag vinklar till exempel foten och tåleden, som ofta är stel vid artros. Jag låter patienten belasta foten och göra olika övningar. Vid behov kan jag skicka vidare till röntgen.

– Vid artros brukar oftast stortå- eller fotleden vara drabbade, de leder som används mest. Vanligtvis har du rejält ont i foten en timme efter du stigit upp på morgonen. Efter det brukar största delen av smärtan släppa.

 

Vad finns det för behandling vid fotartros?

– Jag brukar utbilda patienten i fotgymnastik, som både kan hjälpa och förebygga sjukdomen.

–  Avlastning kan behövas för dem som har stora besvär. Inlägg i skon och/eller stabila skor kan behövas både som avlastning och för att stabilisera foten. I sjukvårdsaffärerna och hos vissa apotek kan du hitta olika hjälpmedel, till exempel tåspridare i silikonmaterial, samt olika ställningar som håller leden rak och placerar den i rätt riktning och vinkel. Tejpning av foten kan också uppnå samma sak.

– Iprentabletter eller Voltaren-gel kan även hjälpa, eftersom det är antiinflammatoriska preparat.

 

Vad kan doktorn hjälpa till med?

–  En doktor kan skriva ut starkare antiinflammatorisk medicin och/eller ge dig en kortisonspruta. I vissa fall opererar man vid artros. Medicinsk laserterapi sägs även kunna hjälpa.

– Via vårdcentralen går det vid behov att få ortopediska inlägg som är gjutna efter din fot.

 

Vad kan patienten själv göra vid artros?

–  Det finns ett par preparat som är väl värda att testa. Strandnyponpulver, som säljs på apotek och i hälsokostbutik, har i studier visat sig ge mycket bra resultat vid artros. En del får även hjälp av Helaflex, extrakt av medicinalväxten djävulsklo. Det finns på apoteket.

– Utöver det är det bra att gå ner i vikt om du är överviktig. Undvik dessutom platta skor.

 

Hur viktigt är det att träna vid artros?

–  Det är mycket viktigt att röra på sig eftersom ledvätska utsöndras vid aktivitet och då smörjer leden, precis som olja i en rostig bil. Var inte rädd för smärta; artros förvärras om du undviker att belasta fötterna och att röra på dig. Om du felbelastar kan du dessutom få problem med muskelspänningar.

– Under de kalla vintrarna behöver vi i synnerhet sätta igång rörelse i leden via träning. I varma länder aktiveras ledvätskan lättare på grund av värmen.

Scroll to Top