• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Det tog fem månader innan smärtan från bältrosen försvann!

    Det började som en brännande känsla i ansiktet. Efter några dagar dök det upp märkliga röda och kliande blåsor på kinden. Inger Jansson trodde att hon drabbats av nässelfeber. När hon väl fick diagnosen bältros var det för sent att sätta in behandling…

    Bild 1291612

    Sol, vind och vatten. Inger Jansson i Göteborg har alltid njutit av kustlivet. Även om hon, sedan hon drabbats av bältros, måste ta det lugnt med solandet!

    Hon brydde sig inte så mycket i början. Visst var det obehagligt med de kliande blåsorna och det gjorde rejält ont, men det var inte förrän symptomen blev ännu värre, som Inger Jansson i Mölndal kontaktade vårdcentralen. Då var det tyvärr alldeles för sent att sätta in behandling mot bältros. För det var vad Inger drabbats av.

    – Det var ju dumt att inte söka vård tidigare. Men jag hade ingen tanke på att jag kunde ha drabbats av bältros och jag visste inte att det är så bråttom med den virushämmande medicinen. Helst ska man ju komma inom tre dygn för att stoppa virusets utveckling, det vet jag nu.

     Inger är en av landets många bältrospatienter. Varje år drabbas minst 25 000 svenskar av den smärtsamma nervsjukdomen, visar en helt ny studie. Jämfört med män får kvinnor i åldrarna 50-59 år dubbelt så ofta bältros och det är inte ovanligt att sjukdomen ger bestående men, ibland svåra och handikappande sådana.

    – Jag har kvar märken på näsan, men det är inget större bekymmer. Även om jag är mycket noga med att skydda dem från starkt solljus, som häromveckan då jag och en väninna var i Grekland på semester. Huden är ju skadad och jag vill inte att ärren förvärras. Det är keps och solskyddsfaktor 50 som gäller när solen tittar fram.

     

    Bild 1291613Trodde det var allergi

    Inger bor i en trevlig trerumslägenhet på markplan i Mölndal i södra Göteborg. Hon har många vänner i närheten och hennes syster bor inte långt borta. Fyllda sjuttio kan Inger se tillbaka på ett intressant och aktivt liv, bland annat som lärare i svenska för invandrare.

    – Min ambition har alltid varit att göra livet så uthärdligt som möjligt, för så många som möjligt. Jag har haft mycket kul och träffat många spännande människor.

     Inger älskar att resa, gärna långväga till bland annat Sri Lanka, Indonesien, Israel och Maldiverna. Ofta har resorna kombinerats med dykning.

    – Fast dyker gör jag inte längre, numera blir det mest promenader vid havet. Jag har alltid haft en nära kontakt med havet och är medlem i Svenska fyrsällskapet, säger Inger och plockar fram ett av många album för att visa vackra bilder från fjärran länder.

     Det var på en dykresa till Grekland i mitten på åttiotalet som Inger träffade Rolf från Stockholm, även han dykintresserad. De gifte sig men är numera skilda och de bästa vänner.

    – Jag gillar att ha fart och fläkt omkring mig och jag älskar att vara ute och röra på mig. Rolf och jag hade i många år en gård med hästar och jag tävlade i sulky. Vi sålde gården så småningom, men Rolf bor kvar på landet, där trivs han bäst, berättar Inger och bjuder på hälsosam granatäppeljuice i små vackra glas, serverade med en skål knapriga nötter och torkade aprikoser.

    – Jag är mycket noga med kosten och äter helst bara sådant som jag vet att jag mår bra av. Det blir mycket grönsaker och sallader. Och jag håller på med yoga. Jag tror också mycket på alternativa metoder inom hälsa.

     Inger har en del krämpor med sig i bagaget. Hon har lidit av migrän i alla år, genomgått en besvärlig höftledsoperation och har haft stora problem med hjärtat.

    – Jag fick förmaksflimmer i slutet av 1990-talet. Attackerna var återkommande och till en början hjälpte medicinerna, som läkarna satte in. Sedan genomgick jag sju elkonverteringar, då man försökte få in rätt rytm på hjärtat. Till slut fick jag en så kallad ablation, där läkarna bränner bort de områden som orsakar flimret.

     Inger vet att bältros kan komma när immunförsvaret är nedsatt.

    – Ja, så var det verkligen i mitt fall. Förutom mina sjukdomar har jag blivit överkänslig mot mögel. Jag arbetade i många år på en grundskola här i Göteborg. Taket på skolan var platt och det regnade ofta in. Vi var många i personalen som fick problem med andningssvårigheter, nysningar och hosta. Och jag var alltid så fruktansvärt trött.

     Sammantaget tror Inger definitivt att alla hennes bekymmer med hälsan brutit ner hennes immunförsvar och banat väg för bältrosviruset. Hon har fört dagbok under hela sitt liv och vet därför exakt när bältrosen bröt ut.

    – Det var den 28 januari 2008. Det började bränna konstigt på vänster sida i ansiktet. Jag trodde att det var någon typ av allergi, kanske nässelutslag. Ett par dagar senare kom det röda, kliande blåsor som satte sig på kinden, näsan och runt ögat. De var ungefär av en 25-örings storlek och lite upphöjda. De satt också på ögonlocket och det oroade mig mest, minns Inger

     

    För sent för behandling

    Efter en vecka visade utslagen ingen tendens att avta, tvärtom blev de större. Då ringde Inger till sin vårdcentral.

    – Jag har ju gått igenom en del och brukar inte ringa om det inte är nödvändigt. Men nu hade jag ingen aning om vad det var som drabbat mig, så jag ville ha besked, en diagnos. I telefonen sa de att det låter som bältros och den diagnosen fick jag sedan bekräftad av en distriktssköterska, som jag visade utslagen för. Tänk, jag visste inte ens att man kan få bältros i ansiktet.

    – Tyvärr kom jag alldeles för sent för att den virushämmande behandling som finns skulle hjälpa. Så det var bara att gå hem och härda ut, med klåda och smärta.

     Det var början på en flera månader lång mardröm för Inger. Det gjorde mer och mer ont, utslagen började torka in och det bildades stora sårskorpor. Det var värst i början när huden sprack upp.

    – Det kliade fruktansvärt och jag rev sönder skorporna i ansiktet på nätterna, så de blev inflammerade. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det. Smärtan var som getingstick, nej ännu värre. Jag har trampat i ett jordsgetingbo en gång för länge sedan, men bältrosen var mycket hemskare.

     Inger kontaktade en homeopat, som hon kände till sedan tidigare.

    – Jag fick bland annat johannesörtolja att stryka på de infekterade utslagen i ansiktet. Det hjälpte, tyckte jag, liksom tabletter mot smärtan som homeopaten ordinerade.

     Det tog nästan fem månader innan pärsen var över. Inger minns att en del personer förfasade sig över hur hon såg ut, rödfnasig i halva ansiktet.

    – Jag såg verkligen hemsk ut, men jag stannade aldrig inne och gömde mig. Sådan är jag inte.

     Bältrosviruset ligger latent i kroppen och drabbar bara dem som tidigare haft vattenkoppor, eller vattkoppor som sjukdomen också kallas. Och Inger minns bestämt att både hon och hennes syster var sjuka på samma gång som barn. Då var Inger bara 6-7 år gammal.

    – Vi fick badda oss med pudervatten, så gjorde man på den tiden.

     Det finns en viss, om än liten risk att man som bältrosdrabbad kan få sjukdomen mer än en gång om man åter utsätts för viruset. I Sverige lanseras nu ett vaccin, som kan förhindra bältros och förebygga återfall. Det är främst tänkt att användas på utsatta riskgrupper.

    – Det är en riktigt tuff och långvarig sjukdom, i alla fall var det så för mig. Jag testar gärna ett vaccin, men då ska det vara mycket väl utprovat. Det vore enormt skönt att slippa drabbas av bältros ännu en gång!

     

     

    Överläkare Lars Lindqvist:
    Nytt vaccin förhindrar bältros!

    Bältros är en smärtsam, ofta besvärlig sjukdom, som varje år drabbar cirka 25 000 svenskar. Nu finns ett helt nytt vaccin, som kan förebygga sjukdomen. Lars Lindqvist är professor och överläkare vid infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

     

    Vad är bältros?

    – Bältros är en infektion som orsakas av vattenkopps-bältrosvirus. En förutsättning för att man ska få bältros är att man tidigare haft vattenkoppor. Har man en gång smittats så bär man på viruset resten av sitt liv. Viruset ligger "gömt" i nervcellerna och hålls tillbaka av det infektionsförsvar, som uppstår efter genomgången sjukdom med vattenkoppor.

    – Ibland sviktar försvaret och viruset i nerven kan bli aktivt och vandra ut inom nervens utbredningsområde och ge upphov till bältros, som yttrar sig som blåsor på rodnad hud på höger eller vänster kroppshalva. Vanligast är ett bandformigt utslag på bålen och samtidig ofta stark bandformig smärta. Men utslagen kan sitta var som helst på kroppen, också i ansiktet.

     

    Hur känns bältros?

    – Det kan göra väldigt ont och värken kommer redan något dygn före blåsorna. Den danska och norska benämningen på sjukdomen är "helveteseld" och det är en bra beskrivning av sjukdomen.

    – En besvärande följd av bältros är så kallad post-herpetisk neuralgi, ett smärttillstånd som kan dröja sig kvar under lång tid efter det att den akuta värken lagt sig och blåsorna försvunnit. Risken ökar med stigande ålder.

    – En annan mycket besvärlig komplikation är att viruset kan orsaka hjärninflammation och påverka kärl i hjärnan och ge upphov till vad som ibland missuppfattas som stroke. Sitter utslaget i ansiktet kan hornhinnan drabbas.

     

    Är det en farlig sjukdom?

    – Bältros är ofta en besvärlig sjukdom, i synnerhet för personer över 60 år som har en ökad risk att drabbas av långvarig smärta. Nya undersökningar har visat att svåra komplikationer vid bältros är vanligare än vad vi tidigare trott.

     

    Kan man få bältros flera gånger?

    – Ja, men genomgången bältros stärker infektionsförsvaret mot viruset, så risken att få ny bältros minskar under många år.

     

    Nu kan man vaccinera sig mot bältros?

    – Ett vaccin mot bältros finns sedan några år, men det har först nu blivit tillgängligt i vårt land. I USA och Storbritannien rekommenderas vaccinet till alla äldre. I Sverige har vi beslutat att vaccinet ska ingå i högkostnadsskyddet. Vaccinet förhindrar bältros hos två av tre som vaccineras, om det ges till personer 60-69 år. Vaccinet motverkar också uppkomsten av kronisk smärta och de som blir sjuka trots vaccination, får ofta en lindrigare sjukdom.

     

     

     

     

     

     

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!