“Äntligen vågar jag visa händerna igen”

Marija Flygare hade just kommit hem från en utlandsresa och skulle skrubba golven. Trött som hon var glömde hon spä ut rengöringsmedlet med vatten. Plasthandskarna frättes sönder och Marija drabbades av kroniska handeksem…

8 goda råd om handeksem

1. Använd handskar vid våtarbete.

2. Handskarna ska vara hela, rena och torra.

3. Ha gärna bomullshandskar under skyddshandskarna.

4. Tvätta alltid händerna i ljummet vatten. Torka dem ordentligt.

5. Bär inte fingerringar i arbetet.

6. Använd en fuktighetsbevarande kräm med högt fettinnehåll, 20 procent eller mer, och utan parfym.

7. Smörj in hela handen med krämen, också fingertoppar och handrygg.

8. Använd handskar vid våtarbete också på fritiden och ta på varma handskar ute under vintern.

Källa: Professor Tove Agner, Bispebjerg Hospital, Danmark.

Stress kan utlösa eksem. Marija varvar ner med cykling, promenader och lugna stunder med en kopp kaffe.

 

Det var Marijas energiska städning som blev början till den besvärliga, kroniska eksemsjukdomen. De kliande och smärtsamma blåsorna på handflator och fingertoppar kommer och går och hon har nu levt med handeksem i flera år. 

– Förut kunde jag skrika rakt ut av smärta. Men jag har fått testa en ny medicin som gör att eksemanfallen blir mycket, mycket lindrigare, berättar Marija tacksamt och visar fram händerna, där bara någon enstaka liten blåsa går att skönja.

 

Kroniskt handeksem är en handikappande folksjukdom som kan orsaka stort fysiskt och psykiskt lidande.

 

För Marija Flygare har den bland annat inneburit mycket smusslande. Ingen fick ju se de pinsamma blåsorna, allra minst kollegorna på jobbet. 

 

Maija är en färgstark, livsbejakande kvinna som kom till Sverige som femtonåring med sin mamma och sina syskon från det forna Jugoslavien. Den lilla familjen hamnade i Malmö där Marija genast fick börja arbeta som hembiträde i en familj.

– Min pappa hade omkommit i en trafikolycka, men mamma och vi barn fick det bra i Sverige.

 

Marija studerade vidare till gymnasieekonom, arbetade många år som servitris och har under de senaste åren haft en tjänst som undersköterska inom den privata äldrevården, ett jobb hon stortrivs med.

– Jag var under många år ensamstående mamma till mina två barn, Tony och Tina, och det var ju ganska tufft och stressigt. Men jag kämpade på.

 

Rengöringsmedel utlöste allergin

Marija bor i en ljus lägenhet i ett vackert grönområde i Malmö. Vi slår oss ner på den ombonade, inglasade balkongen och njuter av vårsol, fågelsång och nybryggt kaffe.

 

Hon är stolt över att inte ha haft några sjukdagar under sitt långa yrkesliv. Inte ens när den kroniska sjukdomen på händer och handleder kom för fem år sedan, ville hon sjukskriva sig.

– Jag minns så väl när det började. Jag hade varit på en skön utlandsresa och när jag kom hem till lägenheten igen, såg jag att golven hade blivit smutsiga och behövde rengöras.

 

Sagt och gjort. Nästa dag tog Marija itu med dem. Men när hon började skrubba märkte hon efter en stund att hennes plasthandskar hade frätts sönder på fingertopparna och fått stora hål.

– Jag hade glömt att spä ut rengöringsmedlet med vatten. Jag var nog litet trött efter resan. Så jätteslarvigt och inte alls likt mig. Egentligen ska man ju ta ett par skedar av medlet och blanda med flera liter vatten.

 

Marija tvättade händerna noga och trodde att det räckte med det. Men efter några dagar kom det små, irriterande blåsor på handflator, handleder och på fingertoppar. Besvären tilltog under de närmaste två veckorna med rejäl smärta och klåda. Och ju mer Marija kliade, desto värre blev smärtorna när blåsorna sprack.

– När det började göra riktigt ont åkte jag till akuten på sjukhuset, där jag fick en kortisonsalva. Men den hade ingen effekt. Så efter ett tag gick jag akut till vårdcentralen. Då gjorde det så ont i blåsorna att jag gömde mig på toaletten och grät. Jag ville ju inte skrämma barnen i väntrummet, berättar Marija, som nu fick starka smärtstillande läkemedel utskrivna.

 

Hon lät sig nöja med det och gick med blåsor och smärta i flera månader innan hon till slut, när handflatorna började få stora sprickor, fick en remiss till Hudkliniken i Malmö.

– Jag förstod ju att det var något som inte bara skulle gå över. Smärtorna i händerna var faktiskt mycket värre än både tandvärk och öroninflammation, som jag har haft tidigare.

– Det var också besvärligt på jobbet, där jag alltid försökte dölja mina blåsor. Jag tyckte det kändes skamligt att se ut som jag gjorde. Jag tänkte hela tiden på hur jag skulle hålla händerna, så att ingen skulle se hur jag såg ut.

 

Ny medicin hjälper

På hudklinken fick Marija träffa en specialist. Nu togs äntligen hennes problem på största allvar.

– Det var fantastiskt att träffa Marléne Ivarsson, en doktor som jag genast fick förtroende för. Hon testade mig för en rad olika ämnen och det visade sig att jag är allergisk mot flera olika saker, bland annat parfym och metall. Men vad det var i det där golvrengöringsmedlet som startade alltihop, det vet man inte. Metallallergin kan däremot bero på att jag tog hål i öronen som 18-åring.

 

Nu erbjöds Marija också ljusbehandling mot sitt kroniska handeksem.

– Jag fick 20 behandlingar med UV-ljus, som tyvärr inte hjälpte så mycket. Jag hade fortfarande jätteont av alla blåsor och tvingades äta smärtstillande medicin.

 

Men lindringen kom ändå till slut i form av ett recept på en liten burk tabletter, Toctino, effektiva mot just kroniskt handeksem. De innehåller läkemedlet alitretinoin. Det är en relativt ny substans som i Sverige än så länge bara får skrivas ut på licens av hudläkare.

– Jag tog en tablett varje dag och i början tyckte jag att jag kände mig nere. Litet som om man stuckit hål på en ballong. Jag tror det eventuellt kan ha ett samband med tabletterna. Annars vet jag att huvudvärk är en biverkan, men det slapp jag.

 

Efter två veckor kom den stora förändringen, sprickorna och smärtorna försvann gradvis och blåsorna lade sig. Det var helt underbart! Jag tog medicinen i sex månader och effekten verkar hålla i sig.

 

Eftersom sjukdomen är kronisk dyker den ändå upp med jämna mellanrum. Cirka var tredje månad kommer blåsorna, men inte alls i samma omfattning som tidigare. Den enda behandlingen numera är en mjukgörande kräm och ett bakteriedödande medel som Marija gnider in i handflatorna. Och så tycker hon att hon mår bättre om hon inte stressar. Hon varvar ner efter jobbet med cykling, promenader och trevliga stunder vid symaskinen. Hon reser utomlands så ofta hon har möjlighet och tycker att eksemet lindras än mer i solen. 

 

Om några år blir Marija pensionär och hon längtar efter att på heltid få njuta av sol och värme.

– Då säljer jag lägenheten och flyttar som fåglarna. Söderut!

 

 

Vanligt hos kvinnor över 50

 

 Över halv miljon svenskar lider av kroniskt handeksem. De små, kliande blåsorna i händerna kan vara riktigt svårbehandlade. Men nu finns det effektiva läkemedel, också för de värst drabbade. Docent Marléne Isaksson är verksam vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Hudkliniken på Skånes universitetssjukhus.

 

Vad är kroniskt handeksem?

– Handeksem är en sjukdom som sitter på händerna. Eksemet beror på en inflammation i över- och underhuden.

 

Vilka är riskfaktorerna?

– Det är vanligt att flera saker samverkar till uppkomsten av handeksem. Hudirriterande ämnen, speciellt vätskor, är de största riksfaktorerna. Särskilt utsatta är personer i yrken som till exempel frisör, kock och lokalvårdare. En medfödd känslighet i huden, atopi, är också en stor riskfaktor. 

 

Vilka symtom ger handeksem?

– De akuta symtomen är rodnad, svullnad, knottror, småblåsor, klåda och senare kan det också komma små och större sprickbildningar, så kallade fissurer, förtjockad hud och fjällning.

 

Hur många är drabbade?

– Handeksem kan variera från årstid till årstid och ha ett växlande förlopp. Fler kvinnor än män drabbas. Men man räknar med att cirka 13-14 procent av vuxna kvinnor i Sverige har handeksem någon gång under ett år. Siffran för män är cirka 8 procent. Det är framförallt unga kvinnor som drabbas, en topp ligger i åldern mellan 20 till 35 år. Sedan kommer en ny topp runt 50-60 år.

 

När ska man gå till doktorn?

– Har man ett handeksem med utslag, rodnad och klåda ska man gå till sin vårdcentral direkt för att få hjälp. Ju tidigare man kommer desto bättre. Finns handeksemet kvar trots behandling efter en månad bör man få en remiss till en hudspecialist för att utredas med allergitestning, så kallad lapptestning. Det gör man för att utesluta olika allergiska orsaker.

 

Hur påverkas livskvaliteten vid kroniskt handeksem?

– Studier visar att livskvaliteten faktiskt påverkas i lika hög grad som om man har medelsvår psoriasis eller astma. Har patienten blivit sjukskriven blir påverkan ännu större och kan jämföras med en patient som har svår psoriasis.

– Känslomässig påverkan och sömnstörningar är lika vanliga eller till och med vanligare än problemen med själva handeksemet och yrkeslivet. Blir man ordentligt utredd, med till exempel lapptest, förbättrar det livskvaliteten.

 

Vilka behandlingar finns det?

– Det finns flera olika typer av behandling. En vanlig läkemedelsbehandling är stark kortisonkräm en gång dagligen tills eksemet börjar läka och sedan nedtrappning till varannan natt i några veckor. Om det behövs kan man fortsätta ytterligare 2 ggr i veckan under en längre tid.

– Mjukgörande behandling med kräm är mycket viktigt och ska pågå under hela tiden som kortisonbehandlingen håller på samt även efteråt. Behandling med mjukgörande kräm förlänger tiden till ett återfall i eksem. Man ska använda parfymfria mjukgörande krämer.

– Till svåra handeksem ges ibland kortison i tablettform under en till ett par veckors tid. Till svårbehandlade handeksem kan andra specialmedel användas som till exempel metotrexat, som är en typ av cytostatika, men det är ovanligt.

– Fysikaliska behandlingar innebär olika typer av ljusbehandlingar. Det rör sig oftast om ultraviolett ljus av UVB-typ, som ibland endast ges till händerna tre gånger per vecka i flera månader eller till hela kroppen plus händerna tre gånger per vecka under samma tid.

 

Vad innebär behandlingen med läkemedlet alitretinoin?

– Alitretinoin är ett läkemedel, som skrivs ut på licens och som bara ska ges till patienter med svårbehandlade kroniska handeksem, där behandling med starka kortisonpreparat inte haft effekt. Patienten måste också först genomgå lapptest för att utesluta allergisk orsak. Kvinnor i barnafödande ålder måste ha ett tillförlitligt skydd mot graviditet, eftersom medlet kan skada fostret.

– Studier har visat att alitretinoin ger god effekt i 50-60% av de svåra eksemfallen.

 

Finns det någon intressant forskning?

– Det finns mycket forskning om handeksem, men det saknas till exempel fortfarande studier som jämför hur bra olika behandlingar är. Vi behöver också mer forskning om hur informationen till olika patientgrupper ska utformas och vad handeksem egentligen kostar samhället.

 

 

Scroll to Top