• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Problem med bisköldskörteln gjorde Brita orkeslös

    Brita Vilhelmsson kände inte igen sig själv. Hon, som annars var så glad, blev plötsligt orkeslös och dyster. Tillslut upptäckte läkarna att hon hade en rejält förstorad bisköldkörtel. – Efter operationen vaknade jag upp som en ny människa!

    Bild 1290883

     

    Ett enkelt blodprov var allt som behövdes för att hjälpa Brita på vägen tillbaka till sitt vanliga, positiva jag. Då hade hon i flera år levt med en allt mer tilltagande depression och oro.

    – Tänk att förklaringen till den hemska ledsamhet jag kände, var en liten, krånglande körtel i halsen. Det hade jag väl aldrig kunnat ana. Operationen jag genomgick var som att vända en hand!

     

    Brita Vilhelmsson hade drabbats av den "okända sjukdomen" pHTP, primär hyperparathyoidism. Det är en vanlig sjukdom som innebär att någon eller flera av de fyra risgrynsstora bisköldkörtlar, som sitter bredvid sköldkörteln, förstoras. Detta påverkar i sin tur kroppens omsättning av kalcium och sjukdomen kan leda till bland annat benskörhet, njurstensanfall och hjärt- kärlbesvär. Vanliga symptom är också kronisk trötthet, oro och depression. Det som drabbade Brita.

    – Annars är jag en mycket glad person. Men nu förstod jag ingenting, berättar hon och bjuder in till mysig förmiddagsfrukost i sitt stora kök. Brita och maken Lars bor i ett hundraårigt, gult hus mitt ute på landet, utanför Lund. Här har hon bott i hela sitt liv och marken har gått i arv i många generationer, ända sedan 1600-talet. I ett mindre hus i närheten bor dottern Helena med sin sambo och lilla dottern My, 10 månader.

     

    Brita och Lars son Filip är däremot, som Brita uttrycker det,

    stadsmänniska.

     

    Ute i hagen står de tre hästarna, två islandshästar och en ponny. Brita, 58, rider flera gånger i veckan.

    – Inte ens det var roligt längre när jag blev sjuk. Visst tyckte jag att det var konstigt att jag var så dyster, men jag gissade på att det var vanliga klimakteriebesvär. Det skulle nog gå över så småningom, säger Brita.

     

    Allt blev fult

    Symptomen kom smygande.

    – Mitt humör blev konstigt och jag började se allt så negativt. Känslorna mörknade. Min dotter köpte en labradorvalp som förstås var helt ljuvligt söt och fin. Men jag tyckte bara att den var ful, det var som om allt var fult. Och att gå ut och umgås med vänner var bara jobbigt.

    – Varje morgon hängde ett stort kolsvart moln över min säng. Jag kunde bli jättearg, helt utan anledning. Jag hade kunnat slå ner tanter i affären, bara för att de tog litet tid på sig. Det var riktigt ruggigt. Samtidigt hade jag också börjat känna en diffus värk i kroppen.

    – Jag upplevde mig som märkligt stressad och jag sprang ofta på toa. Jag började bli hes och nu vet jag att det var den förstorade bisköldkörteln som tryckte på stämbanden.

     

    Familjen led med Brita, men hon försökte ändå skona dem. Hon höll det värsta mörka inom sig, så gott det gick. 

     

    Vändpunkten kom midsommaren 2011. Brita är sjukpensionär sedan slutat av 1990-talet. Hon lider av magsjukdomen Morbus Crohn och det var vid ett besök på akuten med magproblem, som läkarna kom hennes luriga bisköldkörtelproblem på spåren. Magproblemen har dock ingenting med bisköldkörtelsjukdomen att göra.

    – De tog olika prover, bland annat ett som visade kalciumhalten i blodet. Jag fick veta att något var konstigt med provet och fick en remiss till Endokrinologen i Lund. Jag fick nog vänta en månad innan jag fick komma dit, säger Brita och fyller på i kaffekopparna.

    – Samma prov hade jag lämnat 5-6 år tidigare och då visade det sig bara vara lätt förhöjt, inom ramarna. Nu var mina kalciumvärden fruktansvärt dåliga.

     

    På sjukhuset undersöktes Brita med bland annat ultraljud och läkarna såg att en av hennes bisköldkörtlar var rejält förstorad och hade växt från ett "risgryn" till ett par centimeter. Den måste opereras bort.

    – Sedan blev det en ganska lång väntan innan det var dags för min operation i februari förra året. Jag var hemskt nervös och orolig.

     

    Oron helt borta

    Brita minns att det var många förberedelser inför operationen och att hon fick läsa en saga för doktorn. Det var ett röstprov. Det finns en risk att stämbanden skadas vid ingreppet och då kan läkarna jämföra hur patienten lät före operationen.

    – Operationen tog nog en och en halv timme och jag var sövd. Efteråt var jag hes men det gick tack och lov över nästa dag. Och på halsen blev det bara ett mycket litet ärr.

     

    Det mest fantastiska var att ändå att det mörka molnet, som följt henne så länge, var som bortblåst. På mindre än två timmar!

    – När jag vaknade upp mådde jag jättebra. Jag kände mig trygg och glad och oron var borta. Jag var som en ny människa!

     

    Bild 1290884

    -Tänk att en liten körtel kan ställa till med så mycket elände, säger Brita, som ofta får välkommet besök av lilla barnbarnet My.

     

    Nu blev vardagen plötsligt som vanligt igen. Brita gläds åt varje ny, aktiv dag med familjen och sina fina hästar. Hon passar ofta sitt lilla barnbarn och nu väntar något riktigt stort – en resa till norra Indien med Lars.

    – Jag tycker om att resa och jag har alltid drömt om att åka till Indien och se alla färger och känna alla kryddiga dofter. Det är första långresan sedan operationen.

     

    Hon har funderat litet på vad det kan ha varit som utlöste sjukdomen.

    – Kanske berodde det på att både Lars mamma och min mamma blev sjuka och gick bort ganska nära varandra i tid. Det var ju omskakande upplevelser, som sätter sina spår.

    Nu går Brita på enstaka kontroller på Endokrinologen. Nästa är inte förrän om ett år.

    – Enligt min doktor är det en mycket liten risk att patienter som opererats för förstorade bisköldkörtlar får tillbaka sjukdomen. 

    – Nu är jag så lycklig över att jag är frisk och glad igen och att jag äntligen fick förklaringen till varför jag var så deprimerad. 

     

     

    Bild 1290885Många har inga symtom

    Trötthet och depression är ibland de enda tecknen på sjukdom i bisköldkörtlarna. Många kvinnor drabbas och problemen kan lätt förväxlas med vanliga klimakteriesymptom. Sjukdomen går effektivt att bota med operation. Martin Almquist är kirurg och arbetar vid Skånes Universitetssjukhus i Lund.

     

    Vad är pHPT för sjukdom?

    – Det är en sjukdom som innebär överaktivitet i en eller flera av kroppens vanligen fyra små bisköldkörtlar. De är belägna bredvid sköldkörteln på halsen. Överaktiviteten leder till en ökad produktion av bisköldkörtelhormon. Det leder i sin tur till frisättning av kalcium, kalk, från skelettet, ett ökat upptag av kalcium i njurarna och ökade kalciumhalter i blodet.

    – Namnet på sjukdomen är primär hyperparathyroidism, pHPT, där primär betyder att det inte är en sjukdom som är orsakad av en annan sjukdom i kroppen. Hyper betyder för mycket och para bredvid. Thyroid är sköldkörteln.

     

    Vilka drabbas?

    – Sjukdomen är vanligast hos kvinnor efter menopaus. Cirka två-tre procent av alla kvinnor efter menopaus får sjukdomen. Men den kan drabba båda könen och i alla åldrar. Ibland finns det ett ärftligt tillstånd och då kommer sjukdomen oftast redan i 20-årsåldern.

     

    Vad utlöser sjukdomen?

    -Det känner vi inte till så mycket om ännu, men forskningen är intensiv. Vi vet, som sagt, att det finns en ärftlig faktor.

     

    Vilka är symptomen?

    – De vanligaste symptomen är trötthet, nedstämdhet och värk i muskler och leder. I svårare fall kan benskörhet, njursten och förstoppning vara symptom på pHPT. Ibland har man inga symptom alls.

     

    När ska man gå till doktorn?

    – Om man drabbas av någon av de symptom jag nämnt, ska man söka vård.

     

    Hur ställs diagnosen?

    – Diagnosen är lätt att ställa med hjälp av ett blodprov som visar halterna av kalcium och bisköldkörtelhormon. Om båda är förhöjda vid två provtagningstillfällen är diagnosen pHPT nästan helt säker. Ibland kan man behöva ta ytterligare prover, till exempel för D-vitamin och njurfunktion.

     

    Många har sjukdomen utan att veta om det?

    – Ja, stora screeningundersökningar har visat att många ovetandes bär på sjukdomen. Därför tas numera blodprov för kalcium rutinmässigt vid undersökning för oklara tillstånd, som till exempel trötthet och nedstämdhet och vid allmän hälsokontroll. Idag hittar man därför ofta sjukdomen hos patienter utan eller med få symtom.

     

    Vilka behandlingar finns det?

    – Den enda botande behandlingen är operation. Då tar vi bort den eller de körtlar som förstorats. Förr gjorde man alltid ett större ingrepp i halsen för att studera alla de fyra bisköldkörtlarna. Men numera gör vi, före operationen, en undersökning med så kallad scintigrafi, då en liten mängd radioaktivt ämne sprutas in i blodet och tas upp i bisköldkörteln. Med en speciell kamera kan man se var upptaget av radioaktivitet sker och då ser vi vilken eller vilka bisköldkörtlar, som ska opereras bort.

    – Man kan också göra ett ultraljud av halsen. Ofta, men inte alltid, kan dessa två undersökningar hjälpa kirurgen hitta den sjuka körteln och man gör då ett mindre ingrepp.

    – Vid operationen kan vi idag också mäta halten bisköldkörtelhormon och se att den sjunker när man tagit bort den sjuka körteln. Vi kan därför redan under operation, medan patienten är sövd, avgöra om patienten är botad eller ej.

     

    Finns det risker med operationen?

    – Andelen som botas vid operation för pHPT i Sverige är mycket hög, ca 95 procent. Riskerna med operation är små men inte obefintliga. Man kan drabbas av skada på stämbandsnerven, vilket kan leda till övergående eller permanenta röstproblem, som heshet, svårt att skrika och sjunga. Men det är sällsynt i Sverige.

    – Vi kan numera under operationen, med hjälp av en elektrisk stimulator kontrollera funktionen på stämbandsnerven, som ligger i närheten av bisköldkörtlarna, och därför minska risken att den skadas.

     

    Opereras alla patienter med pHPT?

    – Vid hög ålder, vid svåra andra sjukdomar, till exempel komplicerad hjärt- lungsjukdom, eller vid mycket mild pHPT kan det vara bättre att avvakta och hålla koll med regelbundna blodprover.

    – Vid svåra fall, till exempel om man är opererad på halsen tidigare eller har hjärt-lungproblem finns läkemedelsbehandling. Den botar inte sjukdomen men sänker kalciumhalterna i blodet.

     

    Hur ser forskningen ut?

    – Man forskar mycket kring orsakerna till sjukdomen. De som har sjukdom i bara en körtel verkar ha en annan sorts sjukdomsbild än de som har pHPT i flera körtlar. D-vitaminbrist kan spela in här.

    – Vi vill också veta mer om vilka som har bäst nytta av en operation. Obehandlad leder sjukdomen i många fall till benskörhet och ny forskning talar också för att den kan vara förknippad med en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom och eventuellt för cancer.

    – Alla med pHPT drabbas inte av komplikationer. I många fall är det en relativt ofarlig och stillsam sjukdom. Vid hög ålder och mild sjukdom är det därför inte säkert att man har nytta av en operation. Det kan dock vara svårt att förutse riskerna hos den enskilde patienten.

    – Hos oss i Lund pågår därför en studie där patienter med mild pHPT och som är över 65 år gamla och som vill delta, lottas till antingen operation eller uppföljning i två års tid. Vi kommer, när studien är klar, bättre kunna säga vilka av patienterna med mild sjukdom som har nytta av ett ingrepp.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!