“Bihåleoperationen var rena trolleriet”

 

I många år led Petra Halvardsson av återkommande bihåleinflammationer. Nu mår hon bra, tack vare att hon haft turen att bli undersökt och opererad med de absolut mest moderna och skonsamma metoder som finns. Sverige ligger, på specialistnivå, mycket långt framme när det gäller behandling av kroniska besvär från bihålorna, så kallad rinosinuit.

– Men allt jag fick höra under många år på vårdcentralen var att mina kroniska bihåleproblem bara var att acceptera. Och det gjorde jag förstås. Jag litade ju på min husläkare.

 

Petra är 43 år och en glad och öppen kvinna som bor i den lilla, idylliska byn Ludvigsborg, nästan precis mitt i Skåne. Det vackra, fräscha huset med mycket vitt och trä är hennes drömbostad. Det är nämligen hon själv som har ritat huset och maken och snickaren Michael som byggt det.

– Ja, det är ett riktigt teamwork, skrattar Petra och bjuder på kaffe och kanelbullar i det rymliga, ljusa köket. 

 

Övriga familjemedlemmar är tonårsbarnen Lovisa och Fabian. Här huserar också nio busiga kaniner, under speciellt beskydd av Lovisa, som tycker att det är roligt med uppfödning. Kramigast när vi hälsar på är svartrufsiga lejonkaninen Hugo, som högst ogärna lämnar Petras trygga famn.

 

Familjen och chefsjobbet på fackföreningen Unionen tar mycket tid. Och den tid som blir över ägnar Petra åt sitt stora fritidsintresse, hästen Nyx. 

 

 

Symtomen kom smygande

Någon gång i livet drabbas de flesta av oss av inflammation i bihålorna, ofta i samband med en förkylning.

 

Ibland skriver doktorn ut antibiotika, ibland är det bäst att inflammationen får läka ut på egen hand.

 

För Petra rörde det sig dock inte om någon enstaka bihåleinflammation.

– Nej, jag kunde ha fem, sex stycken om året och det var lika fasansfullt varje gång. Jag påverkades i hela kroppen.

 

Petra har astma men det var först för tio år sedan som hon började få återkommande bihåleinflammationer.

 

Personer med astma löper en ökad risk att drabbas av näspolyper som kan leda till bihåleinflammation. Så är det för Petra.

– Symptomen kom smygande. Jag kände att det blev allt tyngre att andas och jag var ofta väldigt torr i munnen när jag vaknade på morgonen, eftersom jag inte längre kunde andas genom näsan.

– Luktsinnet kom och gick och jag kände ett tilltagande tryck inne i huvudet. Värst blev det en gång när jag satt på planet till Stockholm på en tjänsteresa. Det började sticka i ansiktet som “tusen nålar” och jag trodde jag skulle få en hjärnblödning. Samtidigt kändes det som om ögonen höll på att tränga ut. Jag var livrädd, men i takt med att planet sjönk till en lägre höjd, minskade tack och lov problemen.

 

Boven var förstås trycket inne i bihålorna. När Petra sökte hjälp hos sin doktor fick hon kortisonspray, något som hon fortfarande använder då och då. Hon fick också lukta på ett starkt doftande medel i en flaska.

– Jag kände absolut ingenting, vilket förvånade doktorn. Men hon gjorde ingenting mer åt det, förutom att lysa upp i näsan där hon bara kunde se en liten polyp.

 

Petra var ofta förkyld och varje gång blev det mer och mer besvärligt med värk och varigt snor, som rann från bihålorna.

– Jag fick alltid veta att mina besvär berodde på virus och det var det ingenting att göra åt. Jag fick inte ens ett ultraljud, fast jag bad om det.

 

Hon tvingades ofta vara hemma från jobbet och när hon ändå gick dit med förkylning, kunde det hända att det under viktiga möten okontrollerat började rinna snor ur näsan, ner på bordet.

– Det var så pinsamt. Jag mådde också jättedåligt rent psykiskt av mitt handikapp. Och jag kände att mina kollegor tänkte: “Jaha, nu är Petra sjuk igen…” Det tog på humöret.

 

Fyra operationer

Efter fem år fick Petra till slut en remiss till en vanlig röntgen av bihålorna. Den visade ingenting speciellt.

– Och där satt jag och grät och hade så ont. Jag fick slemhinneavsvällande medicin och ett besked av röntgenläkaren att bihåleproblemen, de fick jag lära mig leva med.

 

Men nu hade Petra fått nog. Hon tiggde till sig en remiss till öron-, näsa-, halskliniken på sjukhuset i Malmö och blev äntligen ordentligt undersökt. Efter någon månad var det dags för operation, i dagkirurgi.

– Min doktor Pernilla Sahlstrand Johnson berättade att hon aldrig sett så många polyper på en gång, som i mina bihålor. Och bara att träffa henne och bli förstådd var fantastiskt.

 

Första gången Petra opererades öppnades passagen i näsan upp genom att polyperna togs bort med specialutvecklade instrument, via näsborrarna. Fyra gånger har Petra nu fått polyper bortopererade.

– Det är lika häftigt varje gång. Efteråt kan jag andas genom näsan, med stängd mun. Det är en enorm känsla! Jag blir också mycket gladare och piggare.

 

Bonus är också att luktsinnet kommer tillbaka efter operationerna. Idag får Petra fortfarande bihåleinflammationer då och då i samband med förkylningar, eftersom det rör sig om en kronisk sjukdom.

– Men det är en enorm skillnad nu när jag får rätt hjälp. Jag blir inte alls så jättesjuk längre, som före operationerna. I november blev jag till exempel riktigt förkyld med feber utan att känna något alls från mina bihålor. Så var det aldrig förr. Nu får jag hjälp att hålla mina polyper i schack och har fått en mycket bättre livskvalitet.

 

Petra skulle önska att fler med kronisk bihåleinflammation slapp gå år ut och år in och ha ont. Hon skakar på huvudet.

– Tänk att jag led i så många år, när det finns bra vård. Jag vet att operationsmetoderna och undersökningarna utvecklas hela tiden och att det blir allt skonsammare för patienterna att behandlas. Idag är jag glad för att jag stod på mig!

 

Nya metoder ger effektiv hjälp

Kronisk bihåleinflammation är en mycket vanlig sjukdom som försämrar livskvaliteten. Men med nya metoder kan många patienter få effektiv hjälp. Pernilla Sahlstrand Johnson är klinikchef på ÖNH-kliniken i Ystad och bedriver forskning kring sjukdomen. Hon är också ordförande i Svenskt rinologiskt sällskap.

 

Vad är kronisk bihåleinflammation?

– Bihåleinflammation, rinosinuit, är inflammation i näsa och bihålor som ger fyra symtom: nästäppa, snuva som rinner framåt eller bakåt, ansiktssmärta/tryck och nedsatt luktsinne. Samtidigt ska det finnas tecken på inflammation vid röntgen eller vid undersökning av näsan med titthålsinstrument. Det kan vara polyper, sekret och svullnad. “Kronisk” innebär att besvären varat i minst 12 veckor.

– Man kan ha bihåleinflammation med eller utan polyper, näspolypos. Det finns olika orsaker till att man får kronisk bihåleinflammation, vilket innebär att patienter med samma diagnos kan få olika behandling. Forskning på vad det är som triggar sjukdomen pågår och det finns fortfarande mycket som man inte vet om detta tillstånd.

 

Hur många är drabbade?

– Kronisk bihåleinflammation drabbar cirka 10 procent av den europeiska befolkningen, det är en mycket vanlig sjukdom. Näspolypos finns hos 2-4 procent av befolkningen. Tillståndet ökar med åldern och medelåldern för insjuknande ligger vid 42 år.

 

Vilka är symptomen?

– Förutom de jag berättat om förekommer ibland öron/tandsmärta, halsont, heshet, hosta och allmänt illabefinnande som ostadighet, sömnsvårigheter och feber.

 

När ska man gå till doktorn?

– Helst innan besvären blivit kroniska. Symtomen vid akut bihåleinflammation är väldigt lika de vid en vanlig förkylning i början av sjukdomsförloppet. Man kan säga att vid bihåleinflammation försämras din förkylning efter 5 dagar eller varar mer än 10 dagar och då ska du gå till läkare. Bakteriellt orsakad bihåleinflammation handlar det oftast först om när minst tre av dessa symtom finns: färgad snuva eller var i näsan, svår lokal smärta, över 38 graders feber, förhöjd sänka, försämring efter en period med lättare besvär.

 

Diagnosen kan ställas med hjälp av ultraljud?

– Man har länge kunnat finna vätska i bihålan med vanligt ultraljud. I mitt avhandlingsarbete lyftes möjligheten fram att förbättra ultraljudstekniken med dopplerultraljud, som man redan använder vid till exempel hjärt- och fosterdiagnostik. Vi kunde i försök skilja mellan tjockflytande snuva med bakterier och tunnflytande bihålevätska. Denna metod skulle kunna hjälpa till att avgöra om det behövs antibiotika eller inte.

 

När behövs operation och när räcker det med mediciner?

– När man inte upplever att man mår tillräckligt bra av medicinerna är det aktuellt med kirurgi. Man kan ha provat koksaltsköljningar, kortisonspray, kortisontabletter, olika antibiotika och läkemedel mot allergi och fortfarande upplever patienten sina besvär som måttliga till svåra. Man kan säga att om patienten trots mediciner inte kan andas genom näsan, upplever svår smärta eller har förlorat sitt luktsinne, kan det vara aktuellt med kirurgi.

 

Hur går operationen till?

– Med hjälp av titthålsinstrument tar man bort polyperna och öppnar upp till bihålorna. Denna operation kallas FESS eller ESS. Operationen sker via näsan, så det blir inga ärr på utsidan. Hur många bihålor som öppnas beror på graden av sjukdom. Operationen sker oftast i narkos. Efteråt får patienten under en tid ha packning i näsan för att förhindra blödning och sammanväxningar.

 

Varför kommer polyperna tillbaka? 

– Polyperna består av bindväv, vätska och inflammatoriska celler, men hur de uppstår är oklart. Kortison dämpar inflammationen och minskar polyperna och det händer att de förvinner med denna behandling. Vid kirurgi är målet att rensa bort så många polyper som möjligt och öka effekten av medicineringen. Men man botar tyvärr sällan kronisk bihåleinflammation med polyper med kirurgi. Däremot kan man minska symtomen och öka livskvaliteten väsentligt. Ofta blir det aktuellt med flera operationer.

 

Hur påverkas livskvaliteten?

– Den påverkas oerhört negativt. Min forskning har visat att också sömn, ork och mental hälsa, försämras av bihålebesvär. Patienterna mår till och med sämre än patienter med hjärtsjukdom eller KOL. Men med rätt behandling, som kirurgi, kan man förbättra mycket.

– Jag tycker det är intressant att bihåleinflammation och näspolypos orsakar mycket sjukskrivning. Så jag hoppas att man i framtiden är villiga att satsa mer pengar på att hjälpa dessa patienter till en bättre livskvalitet!