Reumatolog Lars Erik Kristensen är verksam vid Reumatologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund. Här svarar han på våra frågor om psoriasisartrit (PsA):
Vad är psoriasisartrit?
– Psoriasisartrit är en kronisk, inflammatorisk sjukdom, där framför allt lederna angrips. I princip kan alla leder i kroppen drabbas. Psoriasisartrit drabbar både hud och leder. Ledinflammationen kan komma efter det att psoriasissjukdomen med hudsymtom brutit ut, men kan också komma före eller samtidigt.
– Orsaken till sjukdomen är oklar men sannolikt är det många faktorer som samverkar. Ärftlighet har betydelse för insjuknandet, både när det gäller psoriasis och psoriasisartrit.
Vilka är symtomen?
– Sjukdomen skiljer sig mycket mellan olika personer. De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är stelhet, rörelse- eller vilosmärta, svullna leder och svullna muskel- och senfästen. Trötthet, orsakad av inflammationen, är också ett vanligt symtom.
– Inflammationen kan vara lokaliserad till en eller ett fåtal leder, till exempel i händerna, fötterna och fotlederna. Men för det mesta är många leder drabbade. Ungefär en tredjedel av alla som har psoriasisartrit har också en inflammation i ryggraden, så kallad ankyloserande spondylit, med värk nattetid. Stelhet i ryggraden och nacken kan också eventuellt förekomma.
– De angripna lederna kan brytas ned av sjukdomen, så kallad leddestruktion. Förblir sjukdomen obehandlad kan det leda till funktionsnedsättning och handikapp.
Hur många är drabbade i Sverige?
– Cirka 10 procent av alla som insjuknar i hudsjukdomen psoriasis, vilket är cirka 2–3 procent av befolkningen, får också inflammation i eller omkring sina leder. Ledbesvären kommer oftast i 30–50-årsåldern.
Drabbas lika många män som kvinnor?
– Psoriasisartrit förekommer ungefär lika ofta hos kvinnor som hos män.
Hur påverkas vardagslivet för patienterna?
– Psoriasisartrit ger ju ofta allmänna symtom som trötthet och smärta, vilket kan påverka arbetsförmågan negativt. Sjukdomen går i skov, det vill säga man har aktiva sjukperioder varvat med lugnare.
Vilka behandlingar finns det?
– Vid lindriga former av psoriasisartrit klarar sig patienterna ofta med antiinflammatoriska och smärtdämpande, NSAID-läkemedel, som Ipren. Vi kan också ge lokala injektionsbehandlingar med kortison.
– Mer aggressiva former av sjukdomen kan kräva antireumatiska mediciner som har en bromsande effekt på immunförsvaret. Det kan vara sulfapreparat eller cellhämmande medel, som Methotrexate.
– De senaste tio åren har vi också haft tillgång till de mycket verksamma biologiska läkemedlen, TNF-hämmarna, som närmast revolutionerat behandlingen för de svårast sjuka.
– TNF, Tumör Nekrotisk Faktor, är en så kallad signalsubstans som spelar en stor roll när det gäller hur kroppen reagerar vid inflammationer. De biologiska läkemedlen hämmar TNF och dämpar därmed den inflammatoriska processen i kroppen.
– TNF-hämmarna har effekt både mot inflammationen i lederna och mot hudutslagen. Svullnaden och värken i lederna försvinner liksom stelhet och trötthet. Livskvaliteten och arbetsförmågan hos patienterna ökar märkbart. Tack vare dessa nya biologiska läkemedel kan också de mycket sjuka få chansen till ett mera normalt liv istället för att blir totalt handikappade.
– Vid psoriasisartrit är det viktigt att man tränar och försöker hålla leder och muskler i form på ett skonsamt sätt. Därför är det ofta bra med sjukgymnastik.
