Detta händer på vårdcentralen
Högt blodtryck – det här händer på vårdcentralen
Symtom: Inga. Huvudvärk kan förekomma vid ett mycket högt tryck.
Vad gör doktorn: Mäter blodtrycket med blodtrycksmanschett.
Behandling: Mediciner och livsstilsförändringar som motion och viktnedgång.
Återkontroll: Vanligen två gånger om året. En gång hos doktorn och en gång hos distriktssköterskan.
Läkrens kommentarer
Högt blodtryck ska tas på allvar
Här svarar Hemmets Journals husdoktor Rickard Ekesbo, Dalby vårdcentral, på våra frågor om högt blodtryck.
Vad menas med blodtryck?
– Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen och blodtrycket är trycket i artärerna (blodkärl). Blodtrycket mäts med två siffror, t ex 120/80 mm Hg. Den första siffran är övertrycket och det bör ligga på högst 140. Undertrycket bör vara 90 eller lägre.
Märker man att man har högt blodtryck?
– Nej, det luriga är att du oftast inte märker något. De som har över 200 i övertryck kan få huvudvärk.
Kan jag alltså vara ovetande om högt blodtryck tills jag plötsligt drabbas av stroke?
– Ja, så kan det vara. Stroke får i stort sett bara den som har högt blodtryck, det är annars mycket sällsynt att drabbas. Det gäller att ta högt blodtryck på allvar för är du obehandlad finns dessutom en förhöjd risk att få hjärtinfarkt, njur- och ögonskador samt att utveckla demens.
Hur många är drabbade?
– Man uppskattar att 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck, då är även oupptäckta fall inräknade. Högt blodtryck ökar vid stigande ålder och vid 65 är fler än hälften av alla drabbade.
Vad orsakar högt blodtryck?
– De vanligaste orsakerna är hög vikt, ärftlighet och diabetes; hälften av alla typ 2-diabetiker har högt blodtryck. Mindre vanliga orsaker är hormonrubbningar från binjure eller kärlförträngningar. Dessutom finns kopplingen till ett högt kolesterolvärde.
Varför förändras trycket så ofta?
– Trycket ska gå upp vid fysisk aktivitet och det kan även öka vid stress. Det är meningen att trycket ska pendla och att det ska går ner på natten.
Hur ställer du en diagnos?
– Vi mäter blodtrycket med en blodtrycksmanschett som pumpas upp kring överarmen. Tre gånger ska den visa mer än 140/90 för att man ska få diagnosen. Helst ska patienten även bära en 24-timmars blodtrycksmanschett som är kopplad till en dosa som regelbundet läser av trycket.
– De patienter som inte får ett sänkt tryck under natten kräver mer uppmärksamhet vid behandling.
– Vi tar också blodprover och kontrollerar alltid blodfetter (kolesterol), blodsocker och gör en EKG-mätning av hjärtat.
Vad finns det för behandling?
– Vid en måttlig förhöjning, 140–180 i övertryck, ber vi som regel patienten komma tillbaka efter 3 veckor för att mäta trycket på nytt innan vi tar ställning till behandling.
– Har patienten mer än 180 i övertryck sätter vi direkt in tablettbehandling. Vi börjar ofta med en vätskedrivande medicin och/eller en ACE-hämmare. Vi kan även ge betablockerare, som även används som hjärtmedicin. Sedan finns det ytterligare mediciner som kan hjälpa. Det är vanligt att kombinera olika mediciner med olika verkningsmekanismer.
Tydligen blir inte alla hjälpta av medicinerna?
– Det stämmer, vid en studie kom 63 procent av våra patienter inte ner tillräckligt i tryck. Då måste man prova andra mediciner, det finns 15–20 olika att välja mellan. Det forskas även hela tiden och det är nya mediciner på gång med nya verkningsmekanismer.
– Problemet kan ibland bero på att patienten inte tål sina mediciner och därför slutar ta dem. Eftersom man inte känner av högt blodtryck kan det också vara lätt att glömma bort att ta sin medicin.
Ger blodtrycksmediciner många biverkningar?
– De kan ge biverkningar, men då ofta i ett tidigt skede. I sådana fall finns det andra mediciner att välja mellan.
– Om du får medicin för en annan åkomma ska du inte sluta att ta din blodtrycksmedicin på eget bevåg. Informera din doktor istället. De flesta blodtrycksmedel fungerar bra tillsammans med andra mediciner.
Kan jag själv påverka mitt blodtryck?
– Det är bra att gå ner i vikt om du är överviktig och att motionera. Rör på dig 30–45 minuter om dagen, promenader räcker.
– Det finns belägg för att saltfattig mat kan sänka blodtrycket. Vin i måttliga mängder är bra för hjärta och kärl, men ett för högt alkoholintag kan leda till ett förhöjt blodtryck. Sluta dessutom att röka.
– Stress höjer blodtrycket över hela dygnet, vilket är ogynnsamt. Det är viktigt att du själv funderar på vad som leder till stress och om du behöver ändra på något i ditt liv. Många kan t ex känna sig stressade av arbetslöshet, dålig stämning på jobbet, ett dåligt äktenskap eller kanske frånvaro av en partner. Det är mycket individuellt vad som stressar oss.
Kolesterolet behövs – men i rätt mängd!
Kolesterol är ett fett som kroppen behöver, men för höga värden ökar risken för hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke. Precis som vid högt blodtryck får man inga symtom, vilket är förrädiskt.
De flesta får förhöjda kolesterolvärden för att de äter för mycket och fel mat, t ex mättade animaliska fetter som finns i mjölk, ost, smör och kött.
Du mäter ditt kolesterolvärde genom ett enkelt blodprov på vårdcentralen och det ska helst ligga på 5 mmol/l eller under. Värdet är på gränsen till högt om det ligger mellan 5,1 och 6,5 och är det över 6,5 mmol/l räknas det som högt. Hjälper det inte att ändra kosten, motionera och att sluta röka, finns det medicin som sänker värdet.
Ny blodtrycksmedicin på ingång
Vid årsskiftet kommer en ny blodtrycksmedicin till Sverige. Det är första gången på tio år som en medicin med en helt ny verkningsmekanism släpps på marknaden. Medicinen Rasilez hämmar renin, ett ämne i kroppen som sätter igång en process som kan leda till högt blodtryck.
Statistik visar att medicinen ensam sänker blodtrycket mer än andra vanligt använda läkemedel. I kombination med andra blodtrycksmedel kan medicinen dessutom sänka blodtrycket ytterligare. Den kan alltså hjälpa de patienter som idag har svårt att få ner sitt blodtryck till en normal nivå. Sänkningen sker dessutom under 24 timmar.
Dina värden är livsfarliga. Du sitter på en krutdurk! Läkarens ord var inte nådiga och Aina Malmgren blev först livrädd. Men snabbt slog hon ifrån sig läkarens ord och lyssnade inte mer. Så fort hon var färdig med läkarbesöket åkte hon däremot till Apoteket, löste ut receptet på blodtrycksmedicin och tog en tablett.
– Jag orkade inte ta in informationen som läkaren gav mig. Men visst förstod jag att ett tryck på 220 genom 120 var helt åt skogen, säger Aina när vi hälsar på i villan i Veberöd där hon bor med sin man Ivar.
I januari fyllde Aina 70 år, något som säkert förvånar en del som träffar henne första gången. Hon är nämligen ungdomlig till sättet, pratar och rör sig snabbt och har alltid tyckt om att ha hundra järn i elden.
– Ja, genom årens lopp har jag varit flyglotta där jag bland annat var vice kårchef. Jag har varit revisor i Majblommekommittén och sjungit i Veberödskören. När jag pensionerades gick jag med i PRO och blev studieorganisatör.
– Förutom att vara en föreningsmänniska har jag alltid tyckt om att resa, sy korsstygn och att baka. Det blir främst mat- och kaffebröd, där recepten i Hemmets Journal har varit en stor tillgång. Två tjocka böcker med recept har jag sparat under årens lopp!
Positiv stress
– Men min höga energinivå är kanske en av anledningarna till att jag drabbades av högt blodtryck. Antagligen är det så att positiv stress också kan vara skadlig, säger hon eftertänksamt. Aina arbetade tidigare i en färgbutik i Veberöd och gjorde sedan en helomvändning för att börja på ett daghem i Lund år 1978. Hon älskade sitt jobb, fast så här i efterhand har hon förstått att det nog tärde en del på krafterna.
– Ja, när man arbetar med barn kan man aldrig slappna av, det gäller att alltid vara vaksam och alert. Jag trivdes i varje fall hur bra som helst och märkte aldrig att jag var stressad. Men när jag hade passerat de 60 började jag känna mig trött om morgnarna. Jag piggnade till under dagen fast när jag kom hem från jobbet orkade jag knappt laga mat. Det var inte likt mig, jag som alltid haft så mycket energi på kvällarna.
– Någon månad senare började jag få ont i huvudet, det var som om någon spänt fast ett stramt band över min panna. Huvudvärken fanns där när jag vaknade och blev med tiden allt intensivare och spreds ovanpå hjässan. Snart besvärades jag också av yrsel, som tilltog. Den slog oftast till när jag ställde mig upp, men även när jag böjde mig ner.
Vilken tur!
Aina, som knappt besökt doktorn tidigare, ringde till slut en läkare. Två dagar senare fick hon en tid.
– Jag har alltid dragit mig för att gå till doktorn, jag har haft inställningen att krämporna säkert går över av sig själva, berättar hon. Men vilken tur att jag sökte hjälp, för jag har ju förstått att mina värden var katastrofalt höga.
– Sköterskan tog blodtrycket tre olika gånger för att försäkra sig om att blodtrycksmätaren verkligen visade rätt. Jag vilade mellan gångerna, men den gav hela tiden samma höga resultat — 220/120.
– När jag berättade om mitt höga blodtryck för mina arbetskamrater var deras första reaktion att det inte kunde stämma. “Du som är så lugn, du stressar väl inte?”, sa de. Men antagligen har jag burit på en omedveten inre stress. Aina fick blodtrycksmedicinen Salures utskriven och litade på att den skulle hjälpa henne. Och det har den gjort. Sedan dess har hon tagit en tablett på 2,5 mg om dagen.
Alltid bra värden
Efter en vecka hade övertrycket gått ner till 190 och efter ytterligare några veckor låg blodtrycket på 140/80. Där har det hållit sig sedan dess.
– Så här i efterhand har jag insett allvaret i det hela, att det kunde ha gått galet och slutligen lett till att jag fick en stroke. Jag är glad att jag fick hjälp och att medicinen fungerar så bra, utan biverkningar, säger hon tacksamt.
Sedan Aina drabbades av högt blodtryck har hon blivit mer medveten om vad hon äter och hur ofta hon rör på sig. Sommartid får hon mycket motion i sin stora trädgård och dessutom ligger tvättstugan i källaren så hon går mycket i trappor.
– Jag rör på mig ständigt och utövar qi gong då och då för att slappna av. Jag tänker också på att äta allsidigt, jag äter ofta grönsaker, frukt och har dragit ner på salt i maten. Två gånger om året kontrollerar jag blodtrycket hos distriktssköterskan och värdet är alltid bra.
Sedan Aina fick sin diagnos har hon haft en smula otur med hälsan. Hon har fått en ny knäled inopererad och börjat få värk i sina leder. Och i fjol fick hon rosfeber i sitt ena ben.
Medicinen har fungerat bra för Aina, men hon tänker också på att äta allsidigt, med mycket grönsaker och frukt, och hon har dragit ner på salt i maten.
– Jag vill inte längre att tillvaron ska kännas så inrutad, jag vill känna mig fri, säger Aina Mamgren. Därför har jag avsagt mig alla uppdrag i föreningar och sådant.
Vill vara fri
– Då åt jag flera penicillinkurer och slutade därför att ta min blodtrycksmedicin en tid. Jag ville nämligen inte blanda olika piller. Men då gick trycket upp direkt så det tänker jag inte göra om fler gånger.
Aina har som sagt alltid haft mycket för sig, men till slut har hon förstått att även roliga saker kan ta en del av hennes energi. Så i fjol bestämde hon sig för att dra ned rejält på takten.
– Jag måste ju tänka på hälsan! Därför har jag avsagt mig alla uppdrag i föreningar och dylikt. Jag vill heller inte att tillvaron ska kännas så inrutad, utan jag vill känna mig fri.
– Numera känner jag inte av någon inre stress, jag kan slappna av på ett helt annat sätt. Men det kanske beror på att jag inte jobbar längre.
– Bland annat sover jag så gott nuförtiden. Tidigare var jag alltid uppe en sväng på natten och löste korsord. Kära nån, så bra min sömn är nu! avslutar Aina.