De fann varandra igen – efter sorgen: ”Om livet ger dig en andra chans ska du ta den”

Det blåser kyliga vindar i fiskeläget i Enånger. Havets vågor slår upp mot stenarna och på marken ligger det mycket barr. Birgitta drar upp jackan och huttrar till.

– Det är riktigt kyligt i dag, säger hon och ler.

Inomhus håller Ingmar på att steka abborre och koka ­potatis. Birgitta kommer in och hänger av sig ytterkläderna. Lägger in mer ved i kaminen och blåser lite lätt på ­elden, som efter några sekunder flammar upp. I köksfönstret brinner stearinljus. Här i Enångers skärgård har Ingmar sitt paradis. Med stor tomt och både stuga och sjöbod har han byggt upp ett liv, som nu Birgitta får vara en del av.

– Hej min älskling. Hur går det med maten, frågar hon och stryker med sin hand över Ingmars axel.

– Det går bra, snart blir det lunch, svarar han och ger Birgitta en kram.

Maken drabbades av Alzheimers

Båda vet hur det känns att ­sörja och sakna den man delat sitt liv med. Och när de minst anade det, möttes deras vägar igen.

– Vår kärlek är en solskenshistoria. Jag önskar att alla ska få känna kärlek igen, när det är som mörkast i livet, säger Birgitta och slår sig ner vid köksbordet och låter blicken vila ut mot havet.

Läs även: Sievert förlorade sin son och fru: ”Jag fick tillbaka livslusten tack vare min granne”

Hon blev änka för fyra och ett halvt år sedan. Håkan, hennes man, fick diagnosen Alzheimers sjukdom 2014, men flera år innan hade han symtom och det var en lång utredning innan han fick sin diagnos. Håkan blev efter 2014 sjukare för varje år som gick. Birgitta tog hand om och vårdade honom hemma. Men en dag föreslog en handlägga­re på kommunen att Håkan skulle flytta till ett boende.

– Det var ett svårt beslut för mig, även om mina barn också sa att jag måste göra det. Det blev så definitivt. Jag skulle aldrig få tillbaka honom igen, så som han var.

Det var en sorg att se sin man förändras, märka hur han glömde bort henne och barnen. Hon började långsamt bearbeta det och tårarna var många.

– Jag måste vara glad för åren vi fick tillsammans. Det var fina år och vi hade ett lyckligt äktenskap. Det är jag tacksam för.

När Håkan gick bort kunde inte Birgitta gråta, för hon hade inga tårar kvar. Hon hade ­under tio år gråtit så mycket över att Håkan blev sjuk.

– Tårarna var slut och min livsglädje var bitvis borta.

Birgittas barn började uppmuntra sin mamma så att hon skulle hitta livsglädjen igen och bli den mamma hon en gång varit.

Blygt berättar Birgitta att barnen hade pratat ihop sig om att de skulle skapa ett konto på dejtingappen Tinder till henne, för att hon skulle kunna träffa någon.

Gick bort 14 dagar efter cancerbeskedet

Samtidigt som Birgitta genomgick en sorg, hade Ingmar sin sorgeresa med sin fru Eva. Hon insjuknade i bukspottkörtelcancer, en aggressivare variant. Endast 14 dagar fick de tillsammans från att de fick beskedet tills hon dog på julafton 2019.

– Det gick så fort att jag inte hann med alls. Vi var inte beredda på det. Hon hade varit dålig och sökt hjälp tidigare, men hennes cancer var svår att upptäcka och när de väl gjorde det var det för sent.

Läs även: Kevins pappa, Patrik Skog, har överlevt flera svåra trauman: ”Jag tror inte på att fly från saker”

Ingmar hann ändå prata med sin fru om allt. Hur hon ville att han skulle tänka framöver och hur han skulle göra med huset och stugan. Under de långa samtalen om livet sa Eva till honom en kväll att hon önskade att han skulle gå vidare och träffa en ny kvinna när han kände sig redo.

– Hon skämtade och sa att jag måste skaffa mig en städerska. Eva hade humor, ända in i slutet. Det var oerhört tungt att förlora någon så där plötsligt. Och vi var tacksamma att vi hann leva det liv vi ville under den tid vi hade tillsammans. Men sorgearbetet tog tid för mig eftersom jag inte hann sörja. Sjukdomen kom snabbt och jag ville vara med Eva och njuta av den lilla tid vi fick. Sorgen sköt jag framför mig.

Birgitta och Ingmar sörjde på varsitt håll och fyllde vardagen med aktiviteter och ­försökte hitta en ny väg framåt. Men ingen av dem letade aktivt efter en ny kärlek.

Hade en fling – 54 år tidigare

En dag satt Birgitta hemma och läste tidningen. Hon såg att den nya kören skulle sjunga under en gudstjänst i Hudiksvalls kyrka och hon funderade länge på om hon skulle gå ensam och lyssna.

– Jag tvekade, men tänkte att jag måste börja komma ut och göra roliga saker. Bli aktiv igen, den jag en gång varit.

När Birgitta klev in i kyrkan såg hon körmedlemmarna stå och hälsa en och en välkomna. Plötsligt hörde hon: ”Hej Birgitta, vad roligt att se dig.”

– Jag såg en lång och stilig man, och insåg att det var Ingmar, han som jag hade en fling med för 54 år sedan. Jag blev alldeles paff och inom mig tändes en gnista. Jag blev darrig och fann mig inte alls, ­säger Birgitta.

Läs även: Frida och Martin fann varandra i sorgen: ”Hjärtat kan ta in så mycket mer kärlek än jag trodde”

Ingmar pratade på och ­frågade om de inte kunde ­höras och ta en fika någon gång framöver. Prata om hur deras liv varit och vad som hänt dem.

Birgitta beskriver hur hon satt på kyrkbänken och hade svårt att fokusera på kören. Hon gömde sig bakom en av de andra besökarna för att inte behöva titta på Ingmar.

– Det var liksom kaos i mitt huvud, det blev för mycket känslor på en och samma gång.

Föll för varandra

Några veckor senare pratade de i telefon första gången och därefter började de träffas ofta. Båda insåg att de hade gått igenom en sorg, om än olika i skeenden, och deras stöd till varandra var ovärderligt. De förstod vad den andra gått igenom och hur känslorna tog plats. Med tiden började båda känna att det fanns något mer än bara vänskap, men det var inte enkelt att ta det steget.

– Jag insåg att jag var förälskad i Ingmar och sa det till honom.

– Och jag svarade att jag kände likadant.

Kärleken slog ner som en blixt från klar himmel och när de insåg att det inte gick att värja sig för den, bestämde de sig för att prata med sina barn.

– Mina blev jätteglada att jag hade hittat Birgitta. De vill att jag ska vara lycklig, säger Ingmar.

– Även om jag visste att de ville att jag skulle träffa någon, så var det jättepirrigt att berätta och såklart en lättnad att de blev glada för min skull, säger Birgitta.

För båda började ett nytt kapitel i livet ta form. Birgitta beskriver att det är helt fantastiskt att på äldre dagar få en chans att hitta nya intressen. Hon har lärt sig att fiska med nät, rensa fisk och åka båt. Hon har också fått lära sig en hel del om jakt, eftersom Ingmar jagar.

– Jag har fått lära mig om grönsaksodling och plantering av blommor, säger Ingmar.

Ödet förde dem samman

Birgitta återkommer ofta till att när livet ger en människa en andra chans, så är man skyldig att ta vara på det.

– Vi kan inte låta livet passera och skjuta upp saker, för vi vet inte vad som händer i framtiden, säger Birgitta.

Ingmar ­håller med och beskriver att känslan att vara nykär igen är exakt lika underbar när man är äldre som när man är ung.

– Vi måste spara alla fina sms som vi har skickat till varandra. Många tror att kärlekslivet tar slut för att man blir pensionär, men så är det inte. Det börjar om på ett nytt sätt, säger Ingmar och tar Birgittas hand.

Läs även: Lisa letade efter sin hund – fann kärleken: ”Varför ska man vänta om allt känns rätt?”

Om man blir ensam efter en partners bortgång vill både Birgitta och Ingmar uppmuntra till att våga aktivera sig och göra det som ger energi. Inte isolera sig och låta sorgen ta över utan våga bearbeta sorgen och möta livet igen.

– Jag ser det som att ödet förde oss samman igen. Jag har tänkt ofta på att om jag inte hade gått på kören den där dagen hade jag inte träffat Ingmar igen. Livet förberedde vägen för 54 år sedan, men då var inte tiden rätt.

Ingmar och Birgitta funderar på om de i framtiden ska köpa ett gemensamt boende, men just nu tycker de att det fungerar bra att vara delbor, som de kallar sig. Ingmar har stugan i skärgården och ett hus ett par mil därifrån. Birgitta har en lägenhet i centrala Hudiksvall som hon älskar, och en stuga.

– Jag bor hos Birgitta under vintern, då hyr jag ut mitt hus. Och Birgitta bor hos mig i skärgården under sommaren och hyr då ut sin stuga. På så sätt kan vi ha kvar fastigheterna, förklarar Ingmar.

Paret har lätt till skratt, och ger varandra utrymme att ha egna intressen. De är också öppna och pratar om sina tidigare äktenskap. För dem är det viktigt att inte glömma bort Eva och Håkan, utan att de är med i det liv som är nu. Och i deras respektive bostäder finns foton framme på Håkan och Eva, just för att minnas och visa att de var en del av ­livet och inget som någon av dem vill sudda ut.

– Det handlar om att våga följa sitt hjärta. Det betyder inte att vare sig jag eller Birgitta glömmer det liv vi hade innan, säger Ingmar.

Läs även: Jem fann kärleken efter 18 år som munk – tack vare en fickringning