Airie blev reseledare efter 60: ”Det är det absolut roligaste jobbet jag har haft”

Airie Sjöberg tar emot Hemmets Journal med ett varm leende när vi kommer på besök i lägenheten i Kalmar som hon delar med sambon Bosse.

Hon har precis fyllt 77 år, men hon ser betydligt yngre ut och hon har aldrig låtit siffran i personbeviset sätta käppar i hjulet för henne.

– Jag såg ett svenskt morgonprogram när jag var nere på Lanzarote nu senast. Där var det en kvinna som klagade över att det var omöjligt att få nytt jobb när man fyllt 50. Herregud, mitt liv speedade upp när jag fyllt 60, säger hon.

Airie bestämde sig för att skriva ett brev om sitt liv, och att man visst kan börja om på nytt trots att man närmar sig pensionsåldern. Det skickade hon till Hemmets Journal och det är därför vi åkte hem till henne för att få veta mer om henne och hennes liv.

Läs även: Margareta blev entreprenör och influencer efter 50: ”Det är bara att köra”

– När jag närmade mig 60 började jag fundera på hur mitt liv skulle bli. Skulle jag bli en fattigpensionär? Skulle jag inte ha råd att resa, vilket jag älskar?

Airie hade då kommit tillbaka hem till Sverige från Grekland där hon och sambon jobbat med chartersegling i Medelhavet under ett par år. Hon oroade sig för att hennes ålder skulle göra det svårt för henne att skaffa ett nytt jobb.

– Vem vill ha en kärring på 59, troligen inte någon, tänkte jag när det såg som mörkast ut, säger Airie.

Seglade jorden runt med familjen

Medan hon funderade över framtiden hoppade hon på ett sex månader långt projekt­arbete i Vaxholm som förskollärare, det yrke hon en gång i tiden utbildade sig till.

Det var under den perioden hon fick den briljanta idén att hon kanske kunde bli rese­ledare. Då skulle hon kunna slå två flugor i en smäll – fortsätta arbeta, samtidigt som hon kunde resa ut i världen.

– Det var det bästa jag har gjort. Så här i efterhand inser jag ju vilken genialisk idé jag fick som 59-åring.

Fram till återkomsten till Sverige hade Airie levt ett minst sagt variationsrikt och ofta äventyrligt liv. Hon har rest i sammanlagt 52 länder och under långa perioder bott och arbetat utomlands.

Läs även: Barbro, 79, gör författardebut: ”Jag gick en kurs på nätet”

I slutet av 1980-talet seglade hon med sin då ettårige son Olof och fyråriga dotter Elin till Galapagosöarna tillsammans med barnens pappa.
I hennes fotoalbum finns bilder på när barnen klappar en jättelik sköldpadda och när hela familjen besöker en indianby på San Blas-öarna utanför Panama. Den två år långa seglatsen resulterade i att hon skrev boken Vi seglar till Galapagos som gavs ut av förlaget Rabén & Sjögren 1991.

Fem år senare gav sig Airie och hennes familj ut på en jordenruntsegling som varade i tre år tillsammans med barnen.

– Vi undervisade barnen ombord på båten och hade nästan hela världen som klassrum. Det var inga problem ­eftersom jag ju hade en pedagogisk utbildning och barnens pappa var gymnasielärare. Under en termin fick de undervisning i Australien när vi stannade där i åtta månader.

Utbildade sig till reseledare som 60-åring

Med sin nuvarande sambo Bosse har Airie bland annat byggt upp och drivit ett gästgiveri under fem år på en ö i Västerviks yttre skärgård.

– Det var mycket jobb, men då var vi bara 50 plus. Innan vi sålde gästgiveriet hade vi fixat jobb till oss båda med chartersegling utomlands för två år framåt, först i Kroatien och därefter i Grekland.

När de kom tillbaka till Sverige bosatte de sig i Vaxholm och det var där hon började leta lämpliga utbildningar.

Läs även: Solveig, 75, utbildar sig till undersköterska: ”Jag tror att många i min ålder hade mått bra av att jobba”

– Jag hittade en utbildning till reseledare i Norrtälje. ­Terminen hade redan startat, men jag fick komma dit på ­intervju och efter den fick jag beskedet att jag kunde börja direkt.

Airie hamnade i en klass med tjugo elever. Hon upptäckte snabbt att hon var betydligt äldre än sina klasskamrater.

– De flesta hade precis gått ut gymnasiet. Men jag trivdes jättebra med dem. Det roliga är att jag har god kontakt med flera av dem än idag, 16 år senare.

Pluggade till kl 3 på natten

Idag är hon den enda av dem som fortfarande arbetar som reseledare.

– Många slutade när de bildade familj. Andra tröttnade på den ganska låga lönen.

Airie fullföljde den tvååriga utbildningen utan att kunna få studiebidrag eller kunna ta en enda krona i lån. Under studietiden arbetade hon extra på olika demensboenden.

Läs även: 67-åriga Marie upptäcker världen på egen hand: ”Jag passar på så länge jag kan”

– På helgerna jobbade jag och på nätterna pluggade jag ofta till klockan tre. Det är det som kallas motivation.

När det var dags att avrunda utbildningen med tre månaders praktik antog hon nästa utmaning. Under tre månader var hon vildmarksguide på Grönland.

– Det var bland glaciärer och ilskna myskoxar. Där kom ålder och erfarenhet väl till pass, säger hon.

Frilansande reseledare

61 år gammal var Airie färdigutbildad och sedan 2009 har hon arbetat som frilansande reseledare.

– Det är det absolut roligaste jobbet jag har haft.

Det hon främst uppskattar med jobbet är mötena med alla (oftast) trevliga människor och att få vara serviceminded och flexibel. Ibland ändras förutsättningarna och då gäller det att kunna improvisera. Som när Airie i början av sin karriär skickades som reseledare för en bussresa till Almuñecar i Andalusien i södra Spanien.

Läs även: 80-åriga Margareta tog au pair-jobb i USA: ”Jag ångrar inte en sekund att jag tog chansen”

– Jag var lite skraj eftersom jag aldrig varit där tidigare. Men jag pluggade på alla sevärdheterna som fanns där och kollade lämpliga promenadvägar i förväg på Google Earth. Jag tror inte att någon märkte något.

Hittills har hon aldrig råkat ut för några allvarliga incidenter som reseledare. Och resenärerna sköter sig oftast klanderfritt.

– Om någon dricker sprit och stökar i bussen, och har nonchalerat tillsägelse, har vi faktiskt rätt att lyfta ut dem. Sedan får de ta sig hem på egen hand.

Borta fyra månader varje vinter

De senaste tio åren har det huvudsakligen varit Rolfs flyg & buss resor till Lanzarote som varit Airies arbetsfält. Innan dess var hon bland annat på Svalbard sexton gånger.

– Jag har alltid gillat kontraster, men jag har trappat ner lite de senaste åren. Jag tänker arbeta där så länge jag tycker det är roligt och de vill ha mig kvar. Många av resenärerna är återvändare och de har blivit mina vänner.

Läs även: Emelie var ensam kvinna på fiskeutbildningen – nu vill hon bidra till förändring

– Jag kan fortsätta med jobbet utan att få dåligt samvete eftersom Bosse accepterar att jag är borta fyra månader varje vinter. Han har ju sitt båtmäkleri att tänka på.

Intresset för att arbeta som reseledare har spillt över på hennes dotter.

– Jag erbjöd henne att följa med till Lanzarote en säsong. Hon fastnade för jobbet och är idag reseledare i Bhutan och Nepal. Men så är hon också mycket modigare än jag.