Bakom kulisserna på SVT:s väderredaktion: Teknikstrul, humor och snabba puckar

Det är en alldeles vanlig tisdagseftermiddag. På väg till SVT-huset vid Gärdet i Stockholm noterar jag att det inte är något speciellt med vädret idag. Inte så varmt, inte så kallt, varken blåsigt eller vindstilla. Lite sol och lite moln.

Nej, här måste man träffa specialisterna på väder, de där som har en titel som är så svår att stava. Metrolog? Nej, det fattas några bokstäver. Meteorolog? Ja nu blev det rätt!

Just nu är det fem meteorologer i tjänst, varav fyra är på plats. Åsa Rasmussen, som är chef för den här avdelningen, presenterar mig för meteorologerna Nils Holmqvist, Nitzan Cohen och Tora Tomasdottir. Meteorologen Per Stenborg har dagpasset men jobbar idag hemifrån.

Ganska snabbt känner jag in att det här är en arbetsplats med humor och snabba puckar. Och framför allt verkar det vara bra om man kan hålla många bollar i luften samtidigt.

Tora bjuder in mig att följa med bort till ett inspelningsrum. Det har tydligen blivit lite tekniska problem under ett av inslagen med lokalt väder. När hon säger att det är Östergötland blir jag extra ­intresserad eftersom jag är just därifrån.

– Jag vet faktiskt inte riktigt vad felet består i, säger Tora. Men jag kommer att få hjälp av en tekniker.

Läs även: Monica, 77, fick prova på sitt drömyrke: ”Jag var meteorolog för en dag”

Inte ser jag någon sådan i inspelningsrummet! Hur ska detta gå? Men så hör jag en pigg röst som pratar skånska och säger att nu är allt klart för en tagning. Aha, den ­ansvariga teknikern Linda ser oss via en kamera och själv ­sitter hon nere i Malmö.

Förutom att hon har koll på all teknik berättar hon att hon faktiskt jobbat på kundtjänst för Hemmets Journal. Det här kommer att gå bra.

Spelar in lokala väderprognoser

Tora spelar snabbt in prognosen för Östergötland. När det gäller de lokala prognoserna finns de i två olika varianter, antingen i 30 sekunder eller i 60 sekunder. Så det gäller att ha koll på tiden. Varje inslag ska börja med en sekunds tystnad och sluta likadant.

De olika meteorologerna har lite olika uppgifter under sina ­arbetspass, men alla syns i tv-rutan. När det gäller det ­lokala vädret så ska Tora eller någon annan spela in elva ­olika regioner i två olika tidsvarianter.

Jag blir lite förvånad när Tora snabbt sätter sig vid ­datorn i inspelningsrummet. Det är nämligen hon själv som redigerar inslaget och gör det klart för de olika distrikten.

När vi är tillbaka på väderredaktionen sitter Nils och Nitzan vid sina datorer. Nils håller på med prognosarbete och Nitzan jobbar med att utveckla ett väderprogram. Om man inte kände igen ­deras ansikten skulle man kunna vara på vilket kontor som helst. Här finns det inga väderkartor, inga termometrar eller vindmätare.

Så funkar arbetet på en väderredaktion

Åsa Rasmussen tar sig tid för att förklara lite mer utförligt om hur en väderredaktion fungerar.

– Förutom mig så är vi åtta fast anställda, berättar hon. Utöver det så har vi ungefär fyra timvikarier. Det är meteorologer som har andra jobb. Under somrarna har vi vanligen två vikarier och de kommer oftast direkt från universitetet.

– Om man vill jobba här så brukar det börja med att den som söker först skickar in en video på sig själv. Alla unga människor kan ju det … Utifrån det så gallrar jag lite och så får några komma hit och prova på.

– Men det är ganska få personer som går utbildningen till meteorolog. Dels är den ganska lång och så finns det förstås andra meteorologjobb än just att vara med i rutan.

Meteorologens arbetsdag

Hur ser ett arbetspass ut som meteorolog här?
– Det är ganska olika. En av oss börjar redan 03.30 för att förbereda sig för morgonsändningarna. Då gör man sina kartor och pratar med olika redaktörer. Sedan måste man sitta i sminket. För en kille tar det oftast runt tio minuter och för en tjej 45 minuter.

– Förutom själva prognoserna berättar man ofta om något ämne som vi bestämt. Det kan vara allt mellan varför det skett en jordbävning eller varför det bildas en regnbåge. Då pluggar man på lite och gör i ordning grafik som ska passa för kvällen eller morgondagen.

– Jobbar man ett dagpass så har man oftast inga sändningar om det inte händer något akut. Då skriver man texter till vår webbsida eller förbereder inför kvällens sändningar i Rapport och Aktuellt.

Läs även: Anna Brolin har hittat lyckan igen – efter skilsmässan: ”Jag har varit sjukt ledsen”

Du är gruppchef för väder­redaktionen. Vad innebär det?
– Dels att jag är lite mindre i rutan eftersom jag har andra uppgifter också. Det innebär att jag har hand om schemaläggning, personalsamtal, upphandling av vårt nya, kommande väderprogram och mycket annat. Jag har varit chef i åtta år, berättar Åsa.

Vad är den viktigaste egenskapen som meteorolog när du står i tv-rutan?
– Man brukar prata om att man behöver ”gå igenom ­rutan”. Som tittare ska man känna ett personligt tilltal, att man pratar med dig. Det ska kännas bekvämt och bekant. Som ny meteorolog känns det ofta stelt och svårt men man lär sig. Det viktigaste är kanske att man berättar om tittarna behöver akta sig för ­någonting, som halka eller blåst.

Måste man ha en naturlig ­fallenhet för jobbet att synas i tv-rutan?
– Man lär sig och blir bättre och bättre men jag tror absolut att det måste finnas en ­talang från början. Men det är svårt att sätta fingret på vad det är. Det är också svårt att tala om vad som saknas de gånger jag säger nej tack till meteorologer som söker.

Finns det personer som är ”fejk-meteorologer” i svenska tv-rutor?
– Nej, såvitt jag känner till har alla rätt utbildning för sitt jobb.

Träffa SVT:s meteorologer

Nils Holmqvist

Ålder: 38 år.
Bor: Jag bor ute i spenaten.
Kommer ursprungligen ifrån: Anderslöv som ligger i Trelle­borgs kommun.
Familj: Fru som heter Julia, barnen Pelle, 5 år, och Astrid, 2 år.

Var tar du helst ett dopp i sommar?
– Någonstans i Skåne. Kanske hos min syster i Lomma eller min bror i Höllviken. Jag fick en chock när jag flyttade till Stockholm och märkte att det inte fanns stränder värda namnet. Det man kallar stränder här känns som ett grustag. Det kan också bli bad på Visingsö eftersom min fru kommer därifrån.

Varför blev just du meteorolog?
– Jag gillar fysik och matte och meteorologi är ett roligt sätt att praktisera det. Min mamma gav mig tipset när jag var 18 år.

Varför blir människor glada av sol och nedstämda av moln?
– Det frigörs endorfiner när det är sol. Vi har gjort reportage om det. Alla blir gladare av sol, även vid Medelhavet.

Blir du stoppad av människor på stan som vill prata väder?
–Nej, många känner igen mig, men kan inte placera mig. Jag lämnar en obehaglig känsla hos dem. De funderar om jag är deras unges fotbollstränare, en lärare till deras barn eller ett gammalt ex.

Läs även: Ludmila Engquist: ”Skulle jag vara älskad om jag inte presterade?”

Deana Bajic

Ålder: 51 år.
Bor: Nacka
Kommer ursprungligen ifrån: En liten stad, Drnis, i Kroatien.
Familj: Två underbara barn.

Var tar du helst ett dopp i sommar?
– Jag föredrar Adriatiska havet, specifikt platsen Kotor i Montenegro. Ett alternativ skulle kunna vara Grisslinge havsbad i Värmdö.

Vilken av dina kollegor har bäst humor?
– Vi på redaktionen har ­generellt sett mycket bra humor, men den titeln kanske går till Pererik och Nils. Med sin kvicka humor lyfter de alltid stämningen på ­väderredaktionen.

Vilka meteorologiska missförstånd är vanligast hos ­gemene man?
– Ett vanligt meteorologiskt missförstånd jag ofta stöter på är att vintervädret skulle påverka hur sommaren blir. I själva verket styrs våra säsongsvariationer av storskaliga atmosfäriska mönster och det finns inget tydligt samband mellan en viss typ av vinter och den efterföljande sommaren. Historiska data visar att kalla vintrar kan följas av både kalla och varma somrar.­

Läs även: Malin Mendel om sitt frihetsbehov: ”Så häftigt att få vara ute i världen”

Tora Tomasdottir

Ålder: 35 år.
Bor: På Kungsholmen i Stockholm.
Kommer ursprungligen ifrån: Jag är uppväxt i ­Märsta. Min pappa är islänning och min mamma från Skåne.
Familj: En man som heter Ludvig, fast jag kallar honom för Ludde.

Var tar du helst ett dopp i sommar?
– Smarholmen på västkusten. Det ligger söder om ­Onsala. Där har jag spenderat alla mina somrar under barndomen.

Vad är mardrömmen att råka ut för i sändning?
– Det är att jag tagit med ­telefonen in i sändning och att det ringer. I ett par år hade jag en riktig noja för det. Ibland händer det att jag drömmer och inser att det är jag som jobbar just då. Hur ska jag ta mig till tv-huset? Är mina kartor klara?

Vart åker du helst på semester?
– På skidsemester till Dolomiterna. Men jag åker gärna dit på sommaren också. Fast egentligen kanske jag älskar längdskidåkning ännu mer. Då åker jag gärna till Funäs­dalen eller Bruksvallarna.

Finns det någon väder-app som är bättre än de andra?
– Nej, det bästa är att kolla på flera appar. Ser prognoserna lika ut är det stor sannolikhet att vädret blir så. Är de olika vet man å andra sidan att väderläget är osäkert. Men det bästa är att slå på tv:n, där du får en bredare väderbild när du ser en karta. Jag tror mest att man gillar olika appar bäst beror på vilken grafik man är ­bekväm med.

Läs även: Maria Forsblom om separationen, yrkesdrömmarna och oron för barnen: ”Kan inte vara så blåögd”

Nitzan Cohen

Ålder: 37 år. En man i sina bästa år, vågar man säga det?
Bor: Hägersten i Stockholm.
Kommer ursprungligen ifrån: Född i Umeå, flyttade till Stockholm som barn.
Familj: Fru och son som ­fyller ett halvt år snart.

Var tar du helst ett dopp i sommar?
– Det blir en hel del i Mälaren eftersom det är närmast. Min fru kommer från Närke så det blir en del dopp i Hjälmaren också.

Vad kommer artificiell ­intelligens att innebära för meteorologin?
– I det första steget tror jag främst att vi kommer att bli bättre på temperaturprognoser. Nu finns det faktiskt vissa återkommande fel som en vädermodell kan ha. Det kan nog AI börja känna igen och korrigera. Sedan är vädret ett kaotiskt system som även AI kan ha svårt att ta in. Men jag tror inte att meteorologen kommer att försvinna från tv-rutan. Det behövs en hjälpande hand för att förklara.

Varför blev du meteorolog?
– Jag har ett stort flygintresse och körde bland annat flygsimulatorer som ung. Det ledde till ett stort intresse för att bli pilot men man kan nog säga att jag växte ifrån det. Det i sin tur ledde nog till tanken att ”meteorologi är nog intressant”.

Läs även: Malou von Sivers: ”Jag har lärt mig av min svärmor hur jag inte vill vara”

Pia Hultgren

Ålder: 59 år.
Bor: I Stockholm.
Kommer ursprungligen ifrån: Stockholm.
Familj: Är gift och så har jag två äldre systrar som står nära mig.

Var tar du helst ett dopp i sommar?
– I Stockholms ytterskärgård.

Hur ser tv-vädret ut i andra länder?
– Vädret i tv-sändningarna runt om i världen ser olika ut. I USA och några andra länder finns till och med egna väderkanaler. Vissa länder har ­väderpresentatörer och inte meteorologer. Ja, det varierar, nog en hel del, men jag är inte så insatt i vad som mest sticker ut.

Vilken är den mest utmanande årstider för meteorologer?
– Det skulle jag säga är sommaren. Vädret är då mer småskaligt med skurar och moln som kan dyka upp och ge ett helt annat väder än på andra sidan berget till exempel. I vissa lägen går det inte att göra noggranna prognoser som varar längre än ett–två dygn. Det är också på sommaren som folk i allmänhet är mer beroende av vädret. Man är mer utomhus helt enkelt. Det kan också uppstå låsta ­lägen då människor blir irriterade av till exempel regn varje dag i ett par veckor, eller att läget i skog och mark blir kritiskt av en lång värmebölja med torka. I sådana lägen är det väldigt viktigt hur man uttrycker sig och vilken ”ton” man har när man talar till hela svenska folket.