Hundpsykologen Anders Hallgren: Så får du en glad hund – som vill samarbeta

Så fort Anders Hallgren ser mig och min hund går han ner på knä, vrider bort huvudet och pratar med ljus, mjuk röst.

Min hund Monika, som kan vara lite reserverad mot främlingar, verkar tycka att det här är en ytterst trevlig människa och går genast fram med viftande svans. Efter att Anders Hallgren hälsat på Monika, hälsar vi människor på varandra och sedan tar vi en promenad i parken.

– Jag är utbildad humanpsykolog men har aldrig arbetat med människor. Jag ville istället hjälpa hundar. Våra beteenden liknar varandra och 75 procent av våra gener är gemensamma, säger Anders medan han håller i min hunds koppel.

Han går långsamt, stannar till med jämna mellanrum för att prata med mig och låter Monika utforska omgivningen i lugn och ro. Ingen stress här inte.

– Jag har sett hundägare som först står stilla och låter sin hund nosa i backen, men efter en stund irriterat drar bort hunden från luktfläcken, som om de anser att hunden slösat bort för lång tid på sitt nosande. På promenaden måste du låta hunden utföra sina viktiga undersökningar av omgivningen. Det är ju hundens promenad, inte din!

Läs även: Lars vågade skaffa valp efter 80: ”Någon jag kan krama om och prata med”

Anders Hallgrens metoder

Anders Hallgren anses vara världens första hundpsykolog, efter att i början av 1970-talet ha introducerat yrket i Sverige. Han har vigt sitt liv åt att hjälpa ”problemhundar” och konceptet var banbrytande.

De innovativa, mjuka och positiva träningsmetoder som han en gång introducerade, används nu över hela världen. Nu har han släppt sin 37:e bok, Från kontroll till samarbete – låt hunden visa vägen.

– I början stötte jag på hårt motstånd när jag sa att hundträning borde bygga på kommunikation och förståelse mellan människa och hund, istället för traditionella metoder med dominans, bestraffning och disciplin.

Anders, som idag är 83, ­berättar om när han på 70-talet föreläste för hundinstruktörer och en man kom fram till honom, vit i ansiktet och med knutna nävar.

Läs även: Hunden Panda räddade diabetessjuka Moa: ”Jag är evigt tacksam”

– Han tyckte det var dravel att jag ansåg att man ska berömma hundar och ge dem godis vid inlärning. Han var ytterst nära att slå ner mig. Det har varit genomgående i min karriär att jag sagt något som går emot strömmen och ett antal år senare visar det sig att jag haft rätt. Det känns gott.

Anders berättar att hundvärlden länge varit uppdelad i två läger, ”mjukisarna” med positiva metoder och belöning i form av godis och ”hårdisarna” med traditionell uppfostran, korrigeringar och straff.

– Tyvärr går ofta båda ­metoderna ut på att man ska kontrollera sina hundar och det värjer jag mig emot. Jag hävdar istället att ju mer du kontrollerar desto mindre kontroll känner hunden, ­vilket gör den passiv, till och med deprimerad. Hunden ska aktiveras, men utan lydnadskrav och höjda röster. Då får man glada och intelligenta hundar som gärna vill sam­arbeta.

Ville tidigt bli hundpsykolog

Anders kärlek till hundar ­började tidigt. Han var ensam som barn och djur blev hans tröst och han fann dem lättare att relatera till än människor. Hans första hund, den rädda taxen Augusta, dog i Anders armar när han var 14 år gammal. Han säger att han aldrig har kommit över att han inte kunde rädda henne.

– Jag kände en sådan skuld över hennes död och bestämde mig för att hjälpa andra hundar. När jag var 16 sa jag till mina föräldrar att jag ville bli psykolog – för hundar – och de protesterade. Kunde jag inte bli veterinär istället?

Men efter att ha smugit in på Veterinärhögskolan i Stockholm, för att ta reda på vad det var för ställe, och hört djur som ylade och gnällde av smärta och bevittnat en veterinär som skrek ”håll käften!” till en hund, tvärvände Anders. Det var hundpsykolog han ville bli, ett begrepp som inte fanns på den tiden.

Läs även: Skolhundarna Dumle och Doris hjälper till med undervisningen: ”Hundarnas närvaro ger lugn”

– Psykologutbildningen var som att komma hem. Visst, mina studiekamrater drev med mig och menade att jag kastade bort min utbildning på hundar. Men jag försvarade mig och sa att ämnen som inlärningspsykologi och socialpsykologi fungerar även på hundar och de behöver min hjälp.

– Jag såg likheter mellan hundar och människor i kroppsspråk, känsloliv och även i det kognitiva. Vi har båda revir som vi vaktar, skäller på andra som är dumma, bildar familj och försvarar våra barn.

Behandlat 30 000 hundar

När en kvällstidning intervjuade honom på 80-talet, ­efter att han givit ut ett antal uppmärksammade böcker och sågs som en auktoritet på området i hela världen, illustrerades artikeln av en teckning med en hund liggande på en divan och Anders sittande bredvid med block och penna.

– Jag tog inte illa upp. Jag jobbade ju med hundar och deras ägare och har genom åren hjälpt många hundar med olika problem.

Han säger att han har behandlat uppåt 30 000 ”problemhundar”. Statistik visar att 75 procent av dem blev helt bra efter behandling. Tio procent blev inte riktigt återställda, men ägarna behöll sina djur. De avlivades inte, vilket var vanligt tidigare.

– Jag mår som bäst när jag räddat en hund från att avlivas. Varje räddad hund känns som en seger. En hund som till exempel morrar och inte lyder är en hund som inte mår bra. Man måste ju analysera orsakerna bakom ett beteende­problem. Varför skäller min hund? Den kanske har ont någonstans. Eller får för lite motion och är understimulerad.

Läs även: Epilepsihundarna larmar om Britta får anfall: ”De har räddat mitt liv”

Motionen är viktig för hundarna

Han påpekar att en hund behöver två–tre timmar motion om dagen, beroende på ras och storlek. Men många hundar får långt ifrån vad de behöver och det får konsekvenser.

– Understimulering är den vanligaste orsaken när det handlar om vardagsproblem, som att hunden drar i kopplet, skäller, hoppar upp på människor för att hälsa, inte kommer när man ropar, jagar allt som rör sig, inte håller kontakt och lyssnar på sin ägare.

Han skriver i nya boken: ”Eftersom hunden är utlämnad till människans godtycke, ställer det stora krav på oss som vårdnadshavare och på vår empati och kunskap. Hur hunden mår på lång sikt ligger helt i våra händer. Med tanke på att hundar lever ett så kort liv måste vi ju försöka maximera deras trivsel och fysiska och psykiska välmående och skapa det bästa liv vi kan för dem.”

– Jag hör ofta hundägare som säger att inomhus är hunden så snäll och fin, det är bara utomhus den är jobbig. Med snäll och fin menar man att hunden sover! Och eftersom hunden är så energisk och krävande utomhus, medför det tyvärr ofta att den får ännu mindre motion. Det gör mig ledsen.

Hunden har en egen vilja

Anders har genom åren haft många hundar själv men har aldrig intagit någon ledarroll och kontrollerat dem, förutom när det gäller vissa viktiga saker, som inkallning.

– Jag vill inte ha en passiv hund som inte vågar eller kan ta egna initiativ. Jag har alltid uppmuntrat mina hundar att tänka själva och delat min mat med dem vid matbordet. Jag tycker det är intelligent att de tigger. En av mina hundar fick till och med sitta på en stol bredvid bordet för att inte få ont i nacken när han tiggde från golvet.

Läs även: 13-årige Sandy räddade sin hund från att drunkna: ”Det fanns inget val”

Vilka är då vanliga misstag som hundägare gör?
– Att man bestämmer för mycket och glömmer att hunden har en egen vilja och integritet. Tala inte om för den vad den ska tycka och tänka hela tiden. Låt den ta egna ­initiativ, som att bestämma vilken väg ni ska på promenaden. Hundar som är strängt hållna och får skäll är sällan glada. De åldras tidigare och något i blicken slocknar. Det gör ont i mig.

Tips!

Lyssna på en intervju med Anders Hallgren i Hundpodden Vår bästa vän.