82-åriga Birgitta har alltid levt ekonomiskt: “Vi fick lära oss tidigt”

Hos Birgitta och Yngve Frölander i Åkersberga utanför Stockholm växer det fortfarande i några av grönsaksodlingarna, trots att hösten redan gjort sitt intåg.

Än finns det kvar av löken och potatisen som Birgitta satte i våras och även salladen gör uppror mot kylan genom att envist kika upp ur jorden.

– Men morötterna, dem har vi ätit upp. Det gäller även tomaterna. Även om de kom mycket senare än vanligt i somras, så fick vi betydligt färre tomater än vad vi brukar få, konstaterar Birgitta.

Hon har precis gjort i ordning 20 kilo äpplemos. Mos som ska räcka hela året och som hon ska dela med sig av till barnen när de kommer på besök. De 20 kilona kommer att gå åt, det är hon övertygad om.

LÄS ÄVEN: Spartips från en trebarnsmamma – 5 enkla råd

– Så här på hösten jagar jag äpplen lite överallt, säger Birgitta, och berättar om hur det i många av traktens trädgårdar finns ett överflöd av äpplen som inte tas tillvara.

Då brukar Birgitta helt enkelt ringa på och fråga om hon får plocka, något som sällan är ett problem. Tvärtom. För den som äger trädgården är det skönt att bli av med frukten som annars ligger och ruttnar på marken och för Birgitta blir det perfekt till moset.

– Vi har vinbärsbuskar i trädgården och vinbären kokar jag saft av. På försommaren gör jag flädersaft och blommorna som jag inte gör saft av fryser jag in.

Både Birgitta och Yngve tillbringar mycket tid i trädgården, en frodig skogstomt där Yngve snickrat rejäla trälådor som Birgitta använder som odlingslådor. Det är här potatisen står i givakt till sent in på hösten.

– Däremot har jag tagit in nästan all lök, lagt den på tidningspapper här i köket så att den får torka lite grann. Då håller den bättre, säger Birgitta.

Är van vid att leva ekonomiskt

Att matpriserna har skjutit i höjden har blivit märkbart för paret Frölander. Men, konstaterar Birgitta, hon och Yngve har alltid varit ekonomiskt sinnade och har därför inte tvingats ändra sin livsföring nämnvärt på grund av de ökade levnadskostnaderna.

– Nej, nu är visserligen våra barn vuxna och utflugna men när alla fem barnen var små och bodde hemma fick vi tidigt lära oss att vända på slantarna.

Så länge Birgitta kan minnas har hon plockat bär i skogarna runt Åkersberga. Blåbär och lingon som tidigare hamnat i frysen, men som nu, på grund av de höjda elpriserna istället blivit till sylt som förvaras svalt.

– Vi har tre frysar här hemma och dem har vi alltid haft stor nytta av. Men nu, när elpriserna blivit så höga, har vi bestämt oss för att stänga av en av frysarna. Därför får det inte längre plats så mycket bär i frysen, säger Birgitta.

LÄS ÄVEN: Sjukpensionären Therese kämpar med ekonomin: ”Finner glädje i de små sakerna”

För att hålla nere elkostnaderna har Birgitta och Yngve installerat en app som visar när på dygnet elpriset är lägst. Utifrån dessa uppgifter kör Birgitta numera både disk- och tvättmaskinen.

– Så i natt, när elen kostade 53 öre, satte jag på diskmaskinen, säger Birgitta.

Birgitta bakar också egna kakor, bullar och eget bröd, när orken finns. Samtidigt har mjölet ökat i pris, vilket innebär att hon inte längre upplever att hon sparar in lika mycket på det som tidigare.

– Här hemma plöjer vi reklambladen från de stora matbutikerna. När något är på extrapris noterar jag det och när det är dags att handla köper jag in varorna som är till extrapris i de olika affärerna.

Köper på extrapris och fryser in

Eftersom Birgitta och Yngve har bil, går den ekvationen fortfarande ihop. För i takt med att allt fler stora matbutiker flyttat ut från stadskärnorna blir det allt svårare att handla utan tillgång till bil. Dessutom har ju bränslekostnaderna skjutit i höjden, vilket medför att det kostar betydligt mycket mer än tidigare att ta bilen.

– Men trots att vi tar bilen blir det billigare, tack vare att vi håller koll på extrapriserna. Och när något är nedsatt händer det ofta att jag köper mycket av just den varan och lägger in i frysen, säger Birgitta och tar smör, bordsmargarin, mjölk och grädde som exempel. Saker som går alldeles utmärkt att frysa in.

När de ändå är ute och kör, passar de på att köpa storpack av de där skrymmande sakerna som hushållspapper, toalettpapper och tvättmedel. Där finns det mycket pengar att spara, konstaterar Birgitta.

LÄS ÄVEN: Minska dina utgifter: Trebarnsfamiljens bästa spartips

När de fem barnen fortfarande bodde hemma hände det att Birgitta och Yngve köpte en halv gris eller en tredjedels ko som hamnade i frysen. Det har de inte gjort på länge.

– Däremot har jag insett att det kan vara läge att börja med det igen. Jag har nämligen aldrig gillat lamm tidigare men nu har jag ändrat mig och funderar därför på om vi ska köpa lamm av en bonde, funderar Birgitta.

Det må låta väldigt genomtänkt hemma hos Birgitta och Yngve men på en punkt kan de bli bättre, tycker Birgitta: De borde börja med veckomatsedlar utifrån vad som är billigt och vilka råvaror som är i säsong. Hon berättar att de ibland säger till varandra: ”nu ska vi sätta oss och göra en ordentlig veckomatsedel”, men att det nästan aldrig blir av.

– Fast å andra sidan är vi väldigt duktiga på att aldrig slänga någon mat. Vi äter alltid upp våra rester. Det enda som hamnar i vår kompost är kaffesump och skal från frukt och grönt. Och det blir ju fin och näringsrik jord till våra odlingar.

Stoppar strumpor och lagar kläder

I Birgittas tvättstuga hänger raggsockor på rad. Det är sockor som Birgitta stickat, sockor som barn och barnbarn kan hämta när de börjar frysa om fötterna. För även om Birgitta aldrig sytt kläder till sig eller familjemedlemmarna stickar hon.

– Och så är jag bra på att stoppa strumpor. Det gör jag ofta. Vi slänger inte några strumpor bara för att det blivit hål i dem.

Överlag är vi dåliga på att laga våra kläder, tycker Birgitta. Det är en kunskap som inte längre finns hos dagens unga och därför hjälper hon gärna barnbarnen att sy fast såväl knappar som att laga revor och sy ihop sömmar som gått upp.

Så mycket nya kläder till henne själv och Yngve blir det inte heller. Köper man kläder med hög kvalitet och om man vårdar dem håller de längre än vad man kan tro.

– Jag använder mina kläder tills de blir utslitna. Då slipper jag lägga tid och pengar på att köpa nya i onödan och dessutom är vi mest här hemma och behöver sällan klä upp oss.

Hon beskriver sig som något av en hemmakatt, en person som tycker om att gå hemma i villan och skrota och i och med pandemin har det inte blivit särskilt mycket resande. Också det medför att kostnaderna minskat på senare år.

– Men när man går hemma vill man samtidigt ha fint omkring sig. Därför unnar jag mig ibland lite blommor. Både snittblommor här inne och blommor till trädgården. Den glädje det ger att ha något vackert att titta på ska man inte underskatta.

3 tips för en billigare vardag

• För att få veckomatsedeln att gå ihop – gå in på undertian.com eller läs boken Portionen under tian av Hanna Olvenmark.
• Bli bättre på att laga dina kläder. I boken Lappat & lagat går Kerstin Neumüller pedagogiskt igenom hur man lagar och vårdar sina kläder.
• Youtube är en guldgruva för dig som vill lära dig mer om olika saker, få tips eller inspiration. Skriv till exempel ”laga kläder”, ”storkok” eller ”billig mat” i sökrutan och välj.