Längst ner på gatan där vägen tar slut svingar sig den överdådiga klängrosen ’Valdemar’ över ingången till Meta och Tommys kolonistuga. Här finns rosor i alla de färger, vanliga och ovanliga och mängder av andra växter, men det speciella är ändå hur de lyckats få 300 kvadratmeter att kännas som 3 000.

Det svarta huset är så inklätt av växtlighet att man egentligen bara ser konturerna, balkongen och verandan – ett sagohus i en sagoträdgård. Trots att tomten är liten tar det tid att gå upp till huset för det finns mycket att titta på. Varje meter är en ny upplevelse med växter, stilleben, färg och form. Att tomten lutar 1, 5 meter bidrar till spänningen, och alla små rum är avdelade med portaler som gör att man bara ser en bit av trädgården i taget. Var portal har sin växt: murgröna, minikiwi, kaprifol, vinranka och så rosor förstås.
Läs även: Engelsk trädgård: Så fixar du den charmiga stilen hemma

Här odlar vi!
Vem: Margareta (Meta) och Tommy Kallberg, båda 70+.
Sysselsättning: Koloniodlare.
Odlingszon: 4.
Jordmån: Styv lerjord.
Intressen: Gillar att skapa både utomhus och inne, Tommy med tåg som specialintresse. Bra på återanvändning.
Instagram: @kolonimeta

Högst upp närmast entrén öppnar sig trädgården med en rund gräsmatta kring flaggstång med vajande vimpel och sittplatsen med levande tak där man kan vara många. Totalt finns sex sittplatser utomhus, plus lillstugan, växthuset och inomhus.
– Oj, är det så många, säger Meta med ett skratt. Ofta sitter vi på verandan när det bara är Tommy och jag eller nedanför vid gräsmattan när vi är flera. Växthuset är skönt på våren och lillstugan på kvällarna.

Läs även: Rickard Söderberg visar upp sin kolonilott: ”Jag vill inte ha en prydlig trädgård”
Fick bygga ny stuga
Meta står för den kreativa sidan med planering och växtintresse och Tommy bygger och anlägger.
– Vi hade en ritning när vi startade, men fick frångå den till en viss del när vi började gräva och hittade betongklumpar i marken som inte gick att flytta, men det är roligt att plocka fram den ibland och jämföra.
Grunden finns där, men mycket är ändrat.

– Tvärtemot andra började vi med trädgården och inte huset. Ska jag vara här måste det vara trivsamt utomhus. I början när Tommy fortfarande jobbade gick det långsamt, men sen vi blev pensionärer har arbetet gått fortare.
Meta köpte stugan 2008. Då var tomten helt igenväxt med högt gräs och något enstaka träd. De började med storjobben, att ta bort staketet och bygga in tomten med lådor runt om att plantera i. Kompostjord och trädgårdsjord köptes i lass från kommunen. Sen tog de hjälp av minigrävare för att dränera den kompakta leran runt huset. Stugan visade sig vara angripen av svartmögel och fick byggas ny från grunden. Under tiden bodde de i lillstugan på 15 kvadratmeter som de köpt på annons och hämtat från Tyresö.
– Jag har alltid önskat mig ett svart hus så nu var det dags! Växthuset som från början var aluminiumfärgat har jag också målat med rutorna urplockade.

Bor i kolonistugan från vår till höst
Meta är mest nöjd med huvudgången av betongplattor med smågatsten emellan. Betongplattorna dök upp i flera lager när de började arbeta med trädgården och har skurats omsorgsfullt. Annat material har de fått av vänner och bekanta. Tommy är mest nöjd med den lilla kaminen från militärens överskottslager som använts för att värma tält i fält, men den fungerar utmärkt i växthuset också.
När man tittar lite närmare har det smugit sig in finurliga lösningar lite här och där. De rostiga ytterkrukorna som ingår i olika grupper skvallrar om Tommys motorintresse: det är broms-ok i olika storlekar från både bilar och större fordon, en del på ben, andra direkt på marken.
Läs även: Annas mysiga växthus är fyllt av blommor och loppisfynd: ”Ett ständigt projekt”
De senaste åren har Meta och Tommy firat jul i stugan. Med värmepanna blir det aldrig kallt och stugan har torrtoa. Annars brukar de flytta hit i april och tillbaka till stan på senhösten. Vintertid är vattnet för det mesta avstängt om det inte är riktigt milt, men det är inte tillåtet att bo här på vintern.

5 tips för att få en liten yta att kännas större
- Dela upp i rum med tydliga funktioner.
- Odla på höjden med avdelare och portaler.
- Använd uppstammade buskar och mindre träd.
- Låt gångar sluta med blickfång.
- En spegel i ett litet utrymme gör att det känns större.