Vi är ett pensionerat par som har bott i vårt eget radhus i 24 år. När barnen var små var det livligt på gatan med stora gatufester, loppmarknader, arbetsdagar med mera.
Vi har trevliga grannar i olika generationer och har alltid följt de oskrivna reglerna om att ta hänsyn till varandra och ge varandra utrymme. Vår utmaning är nu att vi fick en ny granne för ett par år sedan. Hon är mamma till två barn, frånskild och kommer från ett exklusivt område. Hon har tyvärr drabbats av cancer med metastaser i hjärnan, men har opererats och går nu i kemoterapi. Hon flyttade in innan hon blev sjuk.
Läs även: Jag har svårt att acceptera att min son vill ha tjejkläder
Tyvärr är det så att hon tar upp mycket plats i våra liv, eftersom hon lägger sig i allt. Hon klagar högt om vi har hantverkare. Hon kommenderar våra vuxna barn. När jag lyssnar på radio på min terrass på låg volym ropar hon över häcken att jag ska stänga av. Det samma gäller om min man arbetar utomhus och lyssnar på musik.
Allt detta medan hon själv ofta har en högtalare ute på sin terrass där hon spelar hög musik. Hon för också högljudda telefonsamtal i sin trädgård, så att alla får höra hur hennes behandling går och andra mycket privata saker. Hon har skrivit till mig medan vi var på semester om saker som hon krävde att vi skulle komma hem och fixa omedelbart.
Läs även: Min pojkväns mamma skickade en räkning efter semestern
Och så kunde jag fortsätta. Min man har nu sagt till henne att hans musik till jobbet inte är för hög och hon har återigen smällt med dörrar och fönster, som hon så ofta gör. Vad gör man när man bor så tätt? Min man tycker att vi ska stänga henne ute ur vårt medvetande.
Det låter enkelt, men det är det inte, för hon fyller hela mitt medvetande från det ögonblick jag öppnar min trädgårdsdörr.
Att hon har cancer gör inte situationen lättare, men det är som om hon själv hela tiden trappar upp konflikterna. Har du något gott råd?
Anna
Vibeke Dorph svarar:
Det är verkligen en fruktansvärd situation som din granne befinner sig i. Skilsmässa, flytt och inte minst en allvarlig cancersjukdom, så jag förstår mycket väl att hon är nedbruten – vilket hennes beteende också vittnar om. Nu är det bara så att hennes gränsöverskridande beteende varken är bra för er, hennes grannar eller för henne själv.
För hon driver ju bort alla vid en tidpunkt då hon är sårbar och behöver hjälp och stöd. Om hon hade ett liknande beteende innan hon blev sjuk vet jag inte, men sjuk eller inte, det leder ingenstans. Särskilt inte när hon bor så nära andra som hon gör nu.
Läs även: Min vuxna dotter beter sig som ett barn – vad ska jag göra?
Jag tycker inte att ni ska fortsätta gå på tå i er egen trädgård och viska över staketet, utan att ni tar tag i henne och har ett ordentligt samtal med damen. Jag undrar också om hennes grannar på andra sidan upplever samma sak som ni, för i så fall skulle ni kunna alliera er med dem.
Ert samtal ska inte vara ett försök att köra över henne eller på annat sätt förödmjuka henne. Tvärtom ska ni prata praktiskt om hur ett gott grannskap fungerar, för det är ju ni som vet något om det. Du beskriver det själv så fint, nämligen att man ska visa hänsyn, men också ge utrymme.
Läs även: Min partners vuxna barn vägrar träffa mig
Förhoppningsvis kan ni också under samtalet uttrycka att ni självklart vill stödja och hjälpa henne, men var också noga med att inte blanda ihop saker. Konflikten grundar sig ju inte i hennes sjukdom, utan i hennes oförmåga och ovilja att uppföra sig som en ordentlig granne.
Vibeke
Skriv till Vibeke
Behöver du någon att vända dig till med dina problem? Skriv till Vibeke Dorph, vår relationsexpert, om vänskap, kärleksrelationer eller familjkonflikter du vill reda ut.
Maila till hj.experter@egmont.se
Skriv ”Fråga Vibeke” i ämnesraden.
Du kan även skicka brev till: Fråga Vibeke, Hemmets Journal, 205 07 Malmö
Alla frågor hanteras med sekretess.
Vibeke Dorph är intresserad av människor, relationer och varför vi hamnar i konflikt med varandra. Hon brinner för att kunna hjälpa oss att själva hantera jobbiga situationer. Läs mer om Vibeke här.
