Jag är en 44-årig man, gift och far till två vuxna barn. När vår första dotter föddes började min fru tala om hur mina föräldrar skulle bete sig. Det fanns redan från början en tydlig skillnad mellan min svärmor och min mor. Det som min mamma gjorde var alltid fel, medan det som min frus egen mamma gjorde var perfekt.

Min fru gjorde också sitt för att få barnen att knyta an mer till hennes familj och tyvärr lyckades hon med det. Mina barn älskar sin mormor men undviker min mamma, som nu är änka. I somras åkte vi på semester till Grekland med min mamma. Det var en semester som slutade i katastrof. Min mamma har alltid känt sig åsidosatt och en kväll fick hon nog, ställde till en scen och bröt ihop.

Läs även: Anita, 87: Mina barn har sagt upp kontakten med mig

Efteråt pratade jag med henne på hotellrummet och hon berättade hur olycklig hon var över att hon alltid blir åsidosatt – samt hur det var att jämt vara den som blev tillrättavisad och kritiserad. Och min mor har rätt. Det är så det är. Hon har spenderat både tid och pengar, men ingenting har någonsin kommit tillbaka från vare sig min fru eller mina barn. Jag har försökt att prata med min fru om problemet, men hon vänder alltid på det och säger att det är min mamma och jag som har fel.

Det gör ont i magen att se hur mina barn undviker sin farmor, de svarar inte ens i telefon när hon ringer dem. Jag förstår inte vad kvinnor får ut av att orsaka all denna osämja! Varför måste de göra andra familjemedlemmar olyckliga genom att utesluta dem från sin egen familj?

Martin

Vibeke Dorph svarar

Lyckligtvis är det inte alla kvinnor som beter sig lika barnsligt och sjaskigt som din fru. Men jag vågar påstå att det finns alldeles för många kvinnor som mobbar sina svärföräldrar till sidlinjen, för jag har fått och får fortfarande ett sorgligt antal mejl från olyckliga svärföräldrar som har berövats möjligheten att vara en del av sina söners och barnbarns nära familjeliv.

Det är synd för alla, men omogna och själviska mammor beter sig bara så här för att de tillåts göra det. Hur beslutsamma, proaktiva och dominanta många män än kan vara på arbetsplatsen, är de av outgrundliga skäl lika passiva och fogliga hemma.

Det är din mamma, så det är ditt ansvar att hon får ta del av sina barnbarns liv. Sluta urskulda dig och vänta på att din fru ska ändra sitt beteende helt plötsligt, för det kommer hon inte att göra frivilligt. Insistera i stället på att dina barn – oavsett om de först vill eller inte – ska göra saker med dig och din mamma som ni alla kommer att tycka är roliga, helst utan din fru.

Läs även: Min son anklagar mig för sitt missbruk

Du bör förklara för dina barn att du har bestämt att de behöver få en bättre relation med sin farmor och att de måste hjälpa dig att få det att hända. Du bör också insistera på att din mamma bjuds hem utan att ständigt övervakas och tillrättavisas av din fru.

Om hon gör det måste du sätta din fru på plats. Kort sagt, du måste ta steget och vara den som löser problemet istället för att vänta på att din motvilliga fru ska göra det. Och slutligen måste du göra klart för din egen mamma att om hon vill ha en bra relation med sina barnbarn måste hon sluta klaga, lämna offerrollen och göra något aktivt med sina barnbarn istället.

Kort sagt, du måste sluta vänta på att saker och ting ska hända, du måste få dem att hända.

Vibeke

Skriv till Vibeke

Behöver du någon att vända dig till med dina problem? Skriv till Vibeke Dorph, vår relationsexpert, om vänskap, kärleksrelationer eller familjkonflikter du vill reda ut.

Hemmets Journals relationsexpert Vibeke Dorph. Foto: Klaus Rudbæk

Maila till hj.experter@egmont.se

Skriv ”Fråga Vibeke” i ämnesraden. 

Du kan även skicka brev till: Fråga Vibeke, Hemmets Journal,  205 07 Malmö 

Alla frågor hanteras med sekretess.

Vibeke Dorph är intresserad av människor, relationer och varför vi hamnar i konflikt med varandra. Hon brinner för att kunna hjälpa oss att själva hantera jobbiga situationer. Läs mer om Vibeke här.