Jag har en fråga som handlar om mitt äktenskap. Kort sagt: Ska jag lämna min man, bli ensam och få dålig ekonomi eller ska jag stanna och finna mig i att det är han som bestämmer allt?
Min man och jag har varit tillsammans i 25 år. Jag har aldrig älskat honom, men å andra sidan har jag aldrig älskat någon så jag vet nog inte vad det innebär.
Jag mötte min man när jag var 27 år. Och innan dess var jag ensam ganska länge. Jag tror att jag lider av social fobi, att jag är introvert och högkänslig. Jag hade bara mitt arbete då, resten av livet var ganska tråkigt. Så min man blev min räddning, vi gifte oss och fick ett barn som nu är 23 år.
För ett år sedan sa min man att han ville skiljas. Anledningen till det, sa han, var att vi aldrig träffade andra människor och att det var mitt fel. Det har han rätt i, då jag tycker det är jobbigt att ha gäster hemma.
Jag insåg att jag skulle få det dåligt både ekonomiskt och socialt om vi skiljer oss. Han tjänar mer än jag gör och om jag förlorade honom skulle jag aldrig träffa folk. Så jag övertalade honom att stanna.
Nu har det gått ett år och för att tillfredställa honom låter jag honom bestämma allt och göra som han vill. Han har många fritidsintressen och är sällan hemma på kvällar och helger. Jag tänkte att om han får den friheten skulle han stilla sitt behov av socialt umgänge.
Men nu har han åter börjat klaga över att vi inte träffar folk och jag är rädd att han ska börja prata om skilsmässa igen. Jag inser att det lätta svaret skulle vara att jag borde lämna honom och när jag blir singel kommer jag att göra nya bekantskaper. Men jag känner mig själv. Det kommer inte att hända. Jag skulle bli mycket ensam och jag klarar inte av att gå till psykolog eller liknande.
Egentligen vet jag inte vad min fråga till dig är, förmodligen vill jag bara höra vad du tycker och kanske föreslå något som jag alls inte har tänkt på.
A G
Relationsexpert Vibeke Dorph svarar: Gör något åt din ångest
Ursäkta, men jag kommer nog att peta lite på dig nu. Du skriver att du är ensam på grund av social ångest och därför inte klarar av att umgås med människor. Samtidigt skriver du att du inte vill söka hjälp för din fobi. Du har därmed valt att låta ångesten styra ditt liv.
Jag förstår inte det valet men jag förstår att din man försöker ruska liv i dig med sitt tal om skilsmässa. Det är ett klumpigt sätt att få dig att göra något åt din sociala ångest.
När jag läser mellan raderna i ditt mejl känner jag att du har en likgiltighet inför livet. Du får det att låta som något som bara ska genomlidas. Men jag tror att den som talar här är den kvinna som så länge har låtit sig styras av ångest. För jag tror inte att du struntar i livet, tvärtom. Jag tror att du är livrädd för det.
Ångest är en rädsla för att dina känslor ska övermanna dig. Du har ägnat en stor del av ditt liv till att undvika den rädslan och priset har varit högt. För du lever ju egentligen inte riktigt. Din ångest är en tvångströja.
Du undrar om jag har ett förslag som kan hjälpa dig. Ja, det har jag. Gör något åt din ångest. Den kan lindras eller botas med till exempel kognitiv terapi (KBT) och mild mediciering. Om du vill kan du alltså slippa din vånda.
Mitt råd till dig är alltså att gå till din doktor och lägga korten på bordet, så att du långt om länge får den hjälp du behöver. Du ska sluta gömma dig, se ångesten i ögonen och få bukt med den. Så att du kan börja leva det liv du så länge gömt dig för.
Vibeke
Skriv till Vibeke
Behöver du någon att vända dig till med dina problem? Skriv till Vibeke Dorph om vänskap, kärleksrelationer eller familjkonflikter du vill reda ut.
Klicka här för att skicka din fråga till Vibeke
Du kan även skicka brev till: Fråga Vibeke, Hemmets Journal, 205 07 Malmö
Eller maila till hj.experter@egmont.se
Skriv “Fråga Vibeke” i ämnesraden.
Alla frågor hanteras med sekretess.
Vibeke Dorph är intresserad av människor, relationer och varför vi hamnar i konflikt med varandra. Hon brinner för att kunna hjälpa oss att själva hantera jobbiga situationer. Läs mer om Vibeke här.
