Janne Olsson och Clark Olofsson blev kompisar på fängelset i Kalmar. Tillsammans drömde de om att rymma och ge sig ut på en rånturné över hela landet. Janne lyckades ta sig ut, vigt hoppade han över staketet och försvann. Ute i friheten försökte han flera gånger hjälpa Clark ut, med dynamit, stegar och segelbåtar. Men Clark var omöjlig att få ut. När han sedan skulle flyttas till Kumla var Janne tvungen att göra något drastiskt.

Klockan var tio på förmiddagen den 23 augusti när Janne, maskerad som terrorist, går in på banken i Stockholm. Han håller upp entrédörren för en äldre dam, ställer sig bredbent på golvet och skjuter en kulkärve mot marmortaket. Skräckslagna kunder och bankpersonal kastar sig ner på golvet med lock för öronen. Därefter tog han fyra gisslan – Kristin Enmark, Sven Säfström, Birgitta Lundblad och Elisabeth Oldgren – med sig till valvet.

Läs även: Rånarligan inspirerades av Sherlock Holmes – låg MI5 bakom kuppen?

Begärde Clark Olofssons frigivning

Under tiden hade det tysta larmet gått. Den patrullerande polisen Ingemar Warpefelt befann sig vid banken och smyger in med draget vapen. Samtidig sitter spanaren Morgan Rylander vid Sveavägen. När han blir varse vad som händer vid Kreditbanken så trycker han plattan i botten.

Framme vid torget rusar Morgan in på banken. Då hade hans kollega Ingemar redan försökt avväpna Janne Olsson, men den erfarne rånaren var utbildad på k-pist i det militära och sköt honom i handen.

Morgan smyger fram mot valvet och ropar på Janne, som vänder sig om snabbt. Den 26-årige Rylander, som har en liten bebis hemma, ställer sig i valvöppningen med uppsträckta händer. Janne tittar misstänksamt men släpper in honom. Under dramats första dag blir Morgan rånarens länk till yttervärlden, medan Stockholmspolisen belägrade banken.

Terroristens krav var lite märkliga, tyckte polisen. Tre miljoner kronor i kontanter och fri lejd var ingen överraskning. Men när mannen med k-pisten också krävde att Clark Olofsson skulle föras till honom så blev polisledningen förvirrad. Vad skulle en terrorist med en svensk ärkeförbrytare att skaffa, undrade de.

Inte heller statsminister Olof Palme kunde få klarhet i kravet, men han gav poliserna tillstånd att hämta Olofsson från fängelset. Olofsson å sin sida var inte pigg på att bli kanonmat i en internationell gisslan-situation. Men klockan fem på eftermiddagen släpper polisen in Clark
i bankvalvet, utan att regeringen gett sitt tillstånd. Morgan är då på väg ut från valvet och möter en darrande rånare i dörren. Sedan går det upp för en lättad Clark att terroristen i själva verket är kompisen Janne.

Läs även: Bankrånaren hade varit polis – avrättade sina gamla kollegor

Gisslan och rånare inledde relation

Utanför började belägringen och polisledningen hade i desperation beordrat fram fyra skarpskyttar med AK4, laddade med pansarbrytande ammunition. Dramat drog ut på tiden och blev snart ett ställningskrig mellan polisen och rånarna. Under tiden skulle polispsykologen Nils Bejerot desperat försöka hitta en fredlig lösning på dramat.

Inne i bankvalvet hade det nämligen börjat hända märkliga saker. För gisslan, som inte visste vad polisen höll på med på utsidan, blev polisen ett större hot än de två rånarna som plötsligt verkade ganska sympatiska. Mellan 23-åriga Kristin Enmark och den manipulativa Clark Olofsson blev känslorna så starka att de inledde en kärleksrelation som skulle överleva utanför Kreditbanken.

Ute i Berzelii park låg de fyra skyttarna och väntade på fritt skottfält för att avrätta Janne Olsson. Men han syntes inte till, så Morgan kom överens med sina närmsta kollegor att väcka honom med två varningsskott. Polisledningen, som inte hade något mandat för ett dödsskott av regeringen, blev rädda och drog tillbaka skyttarna.

Rånarna röktes ut. Rånaren Jan-Erik Olsson förs bort från banklokalen av poliser som bär gasmask eftersom röken låg tät när polisen till slut lyckades få Janne Olsson och Clark Olofsson att ge upp. Foto: Getty Images

Rånarna gasades ut

Efter tre dagar tröttnade polisen och på Bejerots uppmaning stängde de valvdörren. Nu var alla inlåsta och utlämnade till varandra. Janne demaskerade sig när han förstod att loppet var kört och i ett sista försök att ta sig ut ville han skjuta Sven i benet. Den 24-åriga bankmannen tvekade, men Kristin pressade honom att gå med på kravet. När Sven till slut vek sig klarade dock inte Janne av att skjuta honom.

Polisen förstod att de var tvungna att göra något drastiskt. Regeringen gick med på att släppa in gas på rekommendation av Nils Bejerot. Så plötsligt bröts den melankoliska betongtystnaden i valvet av polisens borrar. Ljudet var fruktansvärt påfrestande, och Janne sköt genom ett hål och träffade en kriminaltekniker.

På den sjätte dagen strömmade gasen in i valvet. Gisslan var desillusionerade efter sex dagar i ett vakuum av mardröm och verklighet. De kastade sig på golvet och ropade ”Vi ger oss”. Polisen närmade sig valvet med förstärkningsvapen, och röken låg tät när de arga poliserna krävde att gisslan skulle komma ut först. Men Janne visste att han då kunde bli skjuten och krävde att alla skulle få komma ut tillsammans. Till slut blev det så.

Janne och Clark bojades direkt och fördes mot väntande polisbilar medan gisslan togs om hand av sjukvårdspersonal. Nils Bejerot trängde sig fram till de fyra som varit fångna i valvet. Han ville veta hur de mådde, men alla fyra teg, bittra över polisens agerande. Det var då som Stockholmssyndromet föddes.

Vad hände sen?

Janne Olsson

Den fattige ynglingen från Helsingborg blev en av kriminal-Sveriges främsta på att öppna kassaskåp. Han lärde känna Clark Olofsson på Kalmarfängelset. Efter Norrmalmstorg hamnade Janne på Kumla, men flyttades till Hall. Han var nära att mista livet efter en svår misshandel då Nisse Pistol och Lars-Inge Svartenbrandt trodde han hade ”golat” om en dynamitgömma.

1980 släpptes Janne från fängelset och ingen trodde honom när han sa att han skulle bli hederlig. Men han startade en bilfirma, Jannes Bilar, och han har levt sitt liv prickfritt sedan dess. Janne Olsson är gift sedan många år och har både barn och barnbarn. Sedan 2019 driver han egen bilfirma i Mörarp utanför Bjuv.

Clark Olofsson

En av Sveriges mest kända förbrytare genom tiderna. Han föddes 1947 i Trollhättan och började sin brottsliga karriär som 16-åring. Han satt halva livet i fängelse.

Han dömdes i tingsrätten för medhjälp vid Norrmalmstorgsdramat, men friades av hovrätten. Efter dramat dömdes Clark till långa fängelsestraff flera gånger för narkotikabrott, senast 2009. Han frigavs för sista gången 2018.

2022 gjorde Netflix en serie om Clark Olofssons liv, delvis baserad på hans memoarer. I serien spelades Clark av Bill Skarsgård.

Clark Olofsson avled den 24 juni 2025 efter en lång tids sjukdom. Han blev 78 år gammal.

Läs även: Rånarligan försvann med miljoner – började bråka och åkte dit

Morgan Rylander

Morgan Rylander lämnade in en rapport om sitt agerande under dramat, men en tid senare upptäckte han att den var försvunnen och att polisledningen hade filat på berättelsen. Enligt Morgan ljög cheferna för att deras misstag inte skulle uppdagas.

21 år senare, när Morgan Rylander var på semester i Skåne för att uppleva äppelriket på Österlen, möter han Janne Olsson, som då har 14 laglydiga år bakom sig och driver en bilfirma i Helsingborg. När Morgan kliver in på Jannes firma möts de för första gången efter gisslandramat och de båda klappar om varandra. För en dag är de inte tjuv och polis, utan gamla bekanta som umgås och äter lunch.

Ingemar Warpefelt

Ingemar Warpefelt fick lida resten av livet av den skada han ådrog sig under gisslandramat. Fram till pensionen fick han sortera papper i ett arkiv. Ingemar, som hade patrullerat hela livet, sjönk djupare och djupare ner i grubblerier. Smärtan efter skottskadan tvingade honom att äta starka mediciner, de små benen i handen hade krossats och flisorna gnagde i köttet. När Ingemar, som ensam uppfostrat sina två barn och skött sitt arbete prickfritt, gick bort 1989 glömde Rikspolisstyrelsen bort honom – mot gällande praxis.

Nils Bejerot

Han kallades för Polispsykologen. Nils Bejerot utbildade alla Sveriges poliser under en lång tid. Det var hans idéer om förhandlingsteknik vid gisslansituationer som blev stilbildande för hur det svenska rättsväsendet skulle agera.

Bejerots idé utgick från att gisslantagarna inte hade något att tjäna på att skada sina offer. På det sättet hade polisen från början ett övertag. Denna metod användes med framgång vid Norrmalmstorgsdramat. På våren 1989 träffades Nils Bejerot och Morgan Rylander. Bejerot ska då ha erbjudit Morgan att skriva en mer rättvisande bild av vad som skedde vid gisslandramat 1973. Men den kände polispsykologen var då redan sjuk och han avled den 21 september 1989, innan texten var färdig.

Så gick det för gisslan

 Övre raden: Birgitta Lundblad (till vänster) och Kristin Enmark. Under raden: Elisabeth Oldgren och Sven Säfström. Foto: Getty Images

Kristin Enmark

Kristin Enmark hade en kort och stormig kärleksaffär med Clark Olofsson och gav ut en bok om affären, Jag blev Stockholmssyndromet. Där riktade Kristin kritik mot Nils Bejerot och Stockholmssyndromet, som hon menade var kvinnoförnedrande.

Kristin brevväxlar länge med Clark Olofsson och hälsade på både honom och Janne Olsson i fängelset.

Birgitta Lundblad

Även Birgitta Lundblad hälsade på Clark Olofsson en gång i fängelset. Hon har varit fåordig om vad som hände i valvet, men har också erkänt den dödsfruktan hon kände under de sex dagarna där. Trots den traumatiska upplevelsen fortsatte Birgitta att arbeta på bank.

Elisabeth Oldgren

Elisabeth Oldgren mådde länge dåligt och plågades av mardrömmar efter gisslandramat. Under flera år umgicks hon med Kristin och de gjorde flera utlandsresor tillsammans. Idag har de inte längre någon kontakt. Elisabeth, som bytte namn efter gisslandramat, började att studera. Därefter slutade hon att arbeta på bank och bytte bransch.

Sven Säfström

Sven Säfström fortsatte trots traumat efter gisslandramat att arbeta inom bankbranschen och hade under en tid efter dramat kontakt med Birgitta. Idag håller sig Sven undan från media och ger aldrig några intervjuer. Han har inte heller någon kontakt med de andra i gisslan.

Läs även: Tv-reportern Cats Falck och väninnan hittades döda i hamnbassäng – mystiska omständigheter förbryllar än

Stockholmssyndromet

Nils Bejerot blev en psykologins världskändis genom ”Stockholmssyndromet”. Teorin går ut på att gisslan i extrema situationer bygger band till förbrytarna. De kan till och med få känslor som många gånger varar livet ut.

Idag har moderna psykoanalytiker ifrågasatt om gisslan verkligen blir kära eller knyter an till förbrytarna, eller om det istället handlar om överlevnadsinstinkt. I en så extrem situation gör människor vad som krävs för att överleva.

Kända exempel på Stockholmssyndromet

Patricia Hearst

Arvtagerskan till Hearsts medieimperium kidnappades av den radikala stadsgerillagruppen Symbiotiska befrielsearmén i februari 1974. Kidnapparna krävde att hennes rika familj skulle skänka pengar till välgörande ändamål. Efter två månader i fångenskap blev Patricia medlem av gruppen och tog namnet Tania. Hon var med vid flera bankrån och greps 1976, och dömdes till 35 års fängelse. Ett straff som sedan reducerades till 7 år.

Yvonne Ridley

Den brittiska journalisten var på uppdrag i Afghanistan för Sunday Times när hon kidnappades av talibangrupper. Yvonne blev under fångenskapen muslim och har sedan sin frigivning rest världen runt för att informera om islam och driva opinion.

Här kan du läsa alla våra artiklar från tidningen Historiska Brott & Mysterier

Prenumerera på tidningen Historiska Brott & Mysterier