• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Så dålig för miljön är din kasse

    Plastkassar skräpar ner och är svåra att bryta ner. Men vad ska man välja istället? Tyvärr saknas solklara ekoalternativ – även tygkassar har stora nackdelar

    Så dålig för miljön är din kasse
    Det blir många kassar på shoppingrundan.Vi konsumerar 80 plastbärkassar per person årligen. Foto: TT Nyhetsbyrån

    Vi svenskar konsumerar stora mängder av plastkassar. Officiell statistik saknas, men en försiktig uppskattning från Naturvårdsverket visar att åtgången överskrider 770 miljoner plastbärkassar årligen.

    Det motsvarar 80 plastkassar per person och år – och då är inte ens påsarna från sällanköpshandeln, mindre livsmedelsbutiker och hämtmatrestauranger medräknade.

    – Det är viktigt att få ner förbrukningen av plastkassar i Sverige och övriga EU. Dagens höga konsumtion medför nedskräpning och ett ineffektivt brukande av råvaror, säger Petra Selander, kretslopps-expert vid Naturvårdsverket.

     

    Minska förbrukningen

    Plast, som tar flera hundra år att bryta ner, utgör en växande andel av allt skräp som slängs i stadsmiljön och ett hot mot djur och natur. Inte minst i världshaven där ytor motsvarande hela nationer är täckta av plastskräp.

    Det är mot den bakgrunden som EU bestämt att alla medlemsstater ska minska förbrukningen av plastkassar markant. Situationen i Sverige är visserligen inte lika akut som i många andra länder, då en stor del av de svenska kassarna eldas upp i värmeverk
    istället för att dumpas i naturen eller på konventionella soptippar. Regeringen har ändå som mål att få ner den svenska konsumtionen till hälften, 40 plastkassar per person och år, till år 2025.

     

    Sämre än sitt rykte

    Vilken sorts kasse är då bäst för miljön? Frustrerande nog har alla påsar, oavsett material, både sina för- och nackdelar. 

    – Tygpåsen av bomull, som ibland framstått som det självklara eko-alternativet, är i själva verket ganska problematisk eftersom bomullsodling slukar så stora mängder vatten, energi och bekämpningsmedel, säger Petra Selander.

    Inte ens de tygliknande shoppingbagarna av återvunna Pet-flaskor och polyesterkläder, som av Konsumentföreningen Stockholm framhållits som den miljömedvetne shopparens bästa vän, saknar minussidor:

    – Den kan vara väldigt bra, men också innehålla okända, skadliga ämnen som ställer till problem vid återvinningen.

    En enkel tumregel finns dock:

    – Att återvinna varje kasse, oavsett material, så många gånger som möjligt är bland det viktigaste man kan göra ur miljösynpunkt, säger Petra Selander. 

    Granskning: Plus och minus med olika bärkassar

    Plastkassar av råolja

    Traditionella  bärkassar som tillverkas av petroleum, det vill säga råolja.

    + Vattentäta. Låg vikt. Billiga att producera.

    – Innebär in-effektivt utnyttjande av råvaror. Mycket svårnedbrytbara.Skräpar ner.

     

    Kassar av återvunnen plast

    En av de vanligaste varianterna i svenska livsmedelsbutiker. Förhållandevis hållbara, men lika svårnedbrytbara
    som råoljevarianten.

    + Minskar behovet av råvaror. Minskar utsläpp av växthusgaser och farliga ämnen.

    – Sämre kvalitet på plasten, måste därför göras lite tjockare. Kan innehålla oönskade ämnen. Skräpar ner.

     

    Kassar av förnybar plast (t ex sockerrör)

    Också en av livsmedelshandelns vanligaste, betydligt bättre än petroleumvarianten. Men hur försvarbart är det att göra plastkassar av föda från stora arealer åkermark?

    + Kan minska utsläppen av kol-dioxid betydligt. Ger samma kvalitet som petroleum-plast. 

    – Otydlig miljövinst om effekterna av ändrad markanvändning vägs in. Långa transporter – plasttillverkning av svensk skogsråvara sker ännu bara på försök. Skräpar ner.

     

    Komposterbara plastkassar
     

    Det finns både förnybara och fossilbaserade plaster som är komposterbara. Men det krävs storskalighet och specifika förhållanden för att komposteringen ska fungera.

    + Bryts ner helt. Inga skadliga rester blir kvar.
     

    – Vissa komposter-bara påsar kan förstöra hela rötningsprocessen i biogasanläggningar. Nedbrytning i naturen går inte tillräckligt fort för att förhindra problemet med nedskräpning.

     

    Papperskassar

    De flesta papperskassar i svenska matbutiker görs i Sverige med miljöprestanda motsvarande sockerrörskassarna. Andra länders papperskassar har sämre miljöegenskaper.

    + Större än plastkassarna, kan ersätta två-tre stycken. Bryts ner snabbt i naturen.

    – Tål inte väta – fungerar dåligt som soppåse. Produktionen slukar mer energi och vatten än en plastbärkasse.

     

    Bomullspåsar

    Bärkassar som tillverkas av bomull, som är mycket resurskrävande, framför allt i odlingsledet.

    + Slitstarka.

    – Mycket resurskrävande. Behöver användas 130–400 gånger för att komma ner till nivån av miljöpå-verkan som sockerrörskassen ger upphov till.

     

    Woven polypropen-kassar (typ Ikea-påse)

    Lite grövre, relativt slitstarka flergångskassar, i petroleumbaserat material.

    + Rymliga, kan ersätta flera andra kassar. Slitstarka.

    – Görs av petroleum. Måste användas cirka 50 gånger för att komma ner till sockerrörskassens miljöpåverkan.

     

    Kassar av återvunnen polyester

    Har en känsla av tyg, görs av Pet-flaskor och gamla kläder.

    + Hopvikbara och smidiga att ha i fickan. Innebär återvinning av råolja. Slitstarka.

    – Behöver användas 10–40 gånger för att komma ner i sockerrörsplastkassens miljöpåverkan. Kan innehålla skadliga ämnen.

    Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!