Fritt broderi hos Täcklorna i Helsingborg: ”Vi målar med nålar!”

Det är full koncentration på vad de, bokstavligt talat, har för händer, men ändå lite utrymme för småprat och skratt. Runt ett långbord på Medborgarskolan i Helsingborg sitter ett tjugotal kvinnor och broderar tillsammans.

Det är möte med Täcklorna i Helsingborg – en lokalgrupp i den rikstäckande föreningen Täcklebo Broderiakademi.

– Vi kände att det fanns behov för en lokalförening där vi regelbundet kunde träffas och utbyta idéer och tips, säger Kerstin Anderberg som 2013 tog initiativ till lokalföreningen.

Tabu med korsstygn och fritt skapande

Om ni förknippar broderi med korsstygn och syslöjden i grundskolan är det dags att tänka om. Broderi på en lite högre nivå handlar om fritt skapande och är en konstnärlig uttrycksform.

Det fick Icakurirens utsända en inblick i när vi träffade Kerstin Anderberg och merparten av de andra täcklorna.

– Den enda broderimetod som är tabu här är just korsstygn, säger Kerstin Anderberg lite skämtsamt. Korsstygn används om man broderar efter mönster. Här skapar vi fritt och de enda mönster som finns är de som varje deltagare själv skapar.

Istället handlar det om metoder som kedjestygn och stjälkstygn och att med olika tekniker få fram tredimensionella effekter. Det handlar inte heller om att sy på väv med fast rutmönster. Medlemmarna i Täcklorna i Helsingborg broderar på tygbitar, kläder och till och med akvareller.

– Tredimensionella effekter kan man antingen få fram genom att brodera uppochner-stygn med olika nyanser för att få skuggor. Man kan också brodera så att stygnen sticker upp ur tyget, förklarar Kerstin Anderberg.

Egna verk och gemensamma broderier

Runt bordet broderar kvinnorna på sina egna verk, men de har också gemensamma projekt, som ett broderi som de kallar ”Tanter”. Det har skickats runt mellan sju medlemmar som var och en broderat sin del.

– Man kan också kalla det ett vandringsbroderi, säger Marianne Mjöman, 82, som visar upp ett av tantporträtten som hon varit med och broderat.

Runt långbordet den här söndagen sitter Britta Webb, 76. Hon broderar en dagbok på ett flera meter långt och cirka 20 centimeter brett tygstycke.

– Varje tygstycke täcker ett år. Där skriver jag en form av dagbok med text och bilder om lite av vad jag upplevt under varje månad. Det kan vara djur jag sett när jag varit ute med hunden, hur vädret varit eller om jag har gjort utflykter, säger hon.

Hennes bror har sedan hjälpt henne med att konstruera en hållare så att hon enkelt kan rulla upp broderiet och sätta upp det på väggen.

– Det ser ut ungefär som torarullarna, säger hon. Den första årsdagboken jag gjorde blev 6,5 meter lång. Årets är redan längre. Jag har dem på väggen där hemma. Det är kul att snurra på dem och gå tillbaka och se vad som hände i till exempel april 2023.

Berättande broderi

– Det du gör kan man kalla berättande broderi, kommenterar Kerstin Anderberg. Det är en populär form av broderi. Jag har själv gjort ett berättande broderi om Ramlösa brunns historia från 1349 fram till i dag.

Längre bort vid bordet träffar vi Kristina Jernmark, 70, som broderar en detalj på en gardinkappa.

– Förlagan är faktiskt en av mina barnbarns teckningar, berättar hon. Jag har gjort om det till ett mönster. Tidigare har jag broderat deras teckningar på kuddar som de sedan fått. De tycker det är jättekul.

Gemensamt för täcklorna är att de har ett konstnärligt intresse. En del av dem har tidigare arbetet med textil och design, men de flesta har bara tyckt om att teckna eller måla.

Nu gör de det med nål och tråd och det är bara fantasin som sätter gränserna.

– Det är svårare att ”måla” med nål och tråd, men det ligger ändå närmare för oss kvinnor, säger Ulla Lundberg, 71. Vi har alla mammor eller mormödrar som sytt, stickat eller broderat.

Dekorerar kläder med broderi

Att piffa upp gamla kläder genom att brodera på dem är ett populärt inslag i täcklornas verksamhet. Gunilla Rasmusson, 82, som är en av de nyaste medlemmarna i föreningen, gör sina gamla kläder till helt unika plagg med sina dekorativa broderier.

Elisabeth Sjödahl, 73, som är utbildad textillärare och som arbetade mycket med textilkonst på 70-talet, broderar gärna på tavlor.

– Jag målade tidigare abstrakt konst. Broderiet har kommit in senare i mitt liv, berättar hon.

Det var då hon valde att gå med i Täcklebo Broderiakademi och bli en av täcklorna i Helsingborg.

– Det jag tycker om är att det är fritt skapande. Föreningen är ett bra forum. Här träffas man, utbyter idéer och utvecklas i broderandet.

Broderar ihop två gånger i månaden

Täcklorna i Helsingborg träffas två gånger i månaden. Medelåldern på medlemmarna är relativt hög och de är bara kvinnor.

– Män är naturligtvis välkomna, men män som broderar är i regel redan etablerade konstnärer och de har tyvärr inget intresse av att gå med i en förening, säger Kerstin Anderberg.

Även om de flesta medlemmarna har uppnått pensionsåldern tycker hon ändå att hon märker ett ökande intresse för broderi bland yngre.

– Vi har några medlemmar som fortfarande yrkesarbetar och därför har vi i regel våra träffar på helgerna, säger Kerstin Anderberg.