Christian Svahn är deltidsbrandman: ”Går larmet har jag bara fem minuter på mig”

De är våra okända hjältar – som skulle behöva vara dubbelt så många. De kastar sig, utan att tveka, från ­familjens fredagsmys för att rädda liv. De är lärare, ­snickare, it-tekniker – och deltidsbrandmän.

För dåvarande läraren Christian Svahn var det en otäck trafikolycka som fick honom att börja fundera. Han lyckades precis bromsa i sista stund och hamnade med sin familj alldeles efter de krockade bilarna. Nu ville han hjälpa de skadade passagerarna – men hur?

– Jag förstod att mina handlingar kunde vara skillnaden mellan liv och död. Men jag visste inte VAD jag skulle göra, berättar han.

Efter en stund kom en kvinna springande och styrde upp hjälpen och Christian insåg: Så vill jag också fungera om jag kommer till en olycksplats någon gång i framtiden.

Idag är Christian deltidsbrandman, och han och hans kollegor beskrivs som ”basen” och ”ryggraden” i svensk räddningstjänst. Hela två tredjedelar av landets brandmän är just deltidsbrandmän, så det är ingen överdrift.

Christian Svahn

Ålder: 44 år.
Familj: Gift med Elisabet, barnen Sixten, 12, Ture, 10, och Bo, 8 år.
Bor: I Rimforsa utanför Linköping (200 meter från brand­stationen)
Gör: Frilansjournalist, författare och deltidsbrandman.
Tips för dig som vill göra en insats: ”Det första du ska göra är att lära dig hjärt- och lungräddning. Det kan rädda liv.”
Aktuell: Har skrivit boken “Mellan blåljus och vardag”, Idus förlag.

Svårt att rekrytera nya deltidsbrandmän

Men de behöver bli fler. Idag är det svårt att både rekrytera nya och behålla deltidsbrandmännen (som också är kvinnor för den delen).

I sin bok ”Mellan blåljus och vardag” vill Christian Svahn berätta om sin verklighet som deltidsbrandman och för honom är det ingen tvekan om att jobbet är viktigt.

– Det är något av det mest meningsfulla du kan göra. Det är fantastiskt att få bidra med en avgörande insats och rädda liv, säger han.

Som deltidsbrandman har han ett annat ”riktigt” arbete, Christian arbetade under många år som lärare. Det var när han som nyinflyttad till Rimforsa utanför Linköping såg en lapp med ”deltidbrandmän sökes”, som nyfikenheten väcktes. Kunde det här vara ett sätt att hjälpa?

– Ett av grundkraven är att du bor en nära brandstation, du ska kunna inställa dig på fem minuter vid ett larm. Och mitt hus låg nästan granne med stationen, säger han.

Som barn hade han såklart drömt lite om både poliser och brandmän, men alltid trott att han var lite för teoretisk av sig

– Jag trivdes ju bäst med en bok i handen.

Jour en vecka per månad som deltidsbrandman

Idag har han fått ompröva sina fördomar. Visst måste du vara i hyggligt god form som deltidsbrandman, men här samlas alla möjliga yrken, från snickare och it-tekniker, till hovslagare och banktjänstemän.

– Det skapar också en väldigt unik gemenskap.

”Det är tvära kast, ena sekunden står du i ett klassrum, för att några minuter senare försöka rädda livet på en person med hjärtstopp”, säger Christian.

Som deltidsbrandman har du jour ungefär en vecka per månad och då måste du vara beredd att rycka ut direkt när larmet går. Det spelar ingen roll om du har fredagsmys med familjen eller står och undervisar i historia – nu gäller det minuter. Christian har många gånger fått avstå från sönernas bortamatcher eller från utflykten till badplatsen.

– Det är klart att det också ställer krav på familjen. Min fru och mina barn får sätta sina behov i andra hand när larmet går. De ställer om och stöttar – också en sorts hjälteinsats, tycker jag.

Han ger ett typiskt exempel på hur det kan påverka:

– När barnen var mindre kunde min fru inte ge sig ut på en löprunda när jag hade jour. Det gick ju inte att lämna ett spädbarn ensamt när sökaren började pipa.

Räddade livet på 16-årig flicka

Ändå vill Christian säga att arbetet med att vara deltidsbrandman har förändrat hans liv. Visst har han fått se och uppleva hemska saker, men också många fantastiska ögonblick, som när de efter en utmanande klättring i gassande sol lyckas rädda livet på en 16-årig flicka som ramlat från en klippa.

– I just det fallet var det en lång kedja av insatser som fungerade. Då känns det i hjärtat. ”Det är ett sådant här samhälle jag vill ha och vara en del av”.

De vanligaste larmen är så kallade automatlarm som finns på skolor, vandrarhem, hotell, industrier och liknande byggnader. Så många som var tredje larm är dock ett falsklarm – det var ingen brand.

– Men för mig som brandman gäller det att, även om det är mitt natten, förbereda mig på att denna gång, då kan det vara skarpt läge. Det är en utmaning.

Skogsbränder, drunkningsolyckor, hjärtstopp och självmordsförsök är andra typiska larm. Men också – och nu är tillbaka där det började – trafikolyckor. Idag vet Christian exakt vad han ska göra. Han är utbildad för att rädda liv.

Om du är först på en olycksplats

  • Skaffa dig en överblick.
    Vad har hänt? Hur många personer är skadade?
  • Ring 112! Var beredd på att kunna tala om var du är, så exakt som möjligt.
  • Skydda olycksplatsen, ställ ut varningstrianglar, sätt på varningsljus etc.
  • Om någon befinner sig i ett livsfarligt läge, flytta personen till en säker plats.
  • Chockade människor kan irra iväg, för dem i säkerhet.
  • När räddningspersonal kommit till platsen är de ansvariga, gör som du blir tillsagd eller lämna området.

Källa Räddningsverket

Som deltidsbrandman arbetar man ibland på farliga olycksplatser, exempelvis motorvägar. Då gäller det att tänka på säkerheten, genom avspärrningar och varningslampor. Tyvärr förstår inte alla bilister allvaret och visar irritation över att de inte får passera.

Den lugne Christian ryter till:

– De senaste åren har det varit flera dödsolyckor där brandmän har blivit påkörda i samband med trafikolyckor. Vid en av mina första olyckor var det fem bilar som försökte köra igenom avspärrningen, bara första kvarten! Trots att jag stod där och pekade.

Brist på deltidsbrandmän

Idag är det en brist på deltidsbrandmän i nästan hela landet.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) så har tre av fyra av landets räddningstjänstorganisationer svårt att rekrytera deltidsbrandmän. Inför klimat- och krigshoten kommer det att behövas dubbelt så många brandmän om vi ska klara vår beredskap, menar MSB.

Hur ska man göra för att locka fler till yrket, tycker du?

– Jag tror att man ska betona att yrket är meningsfullt och en möjlighet att få göra skillnad. Man måste även erbjuda rimliga arbetsvillkor för att denna funktion ska fungera i hela Sverige, säger Christian Svahn och fortsätter:

– Det är tvära kast, ena sekunden står du i ett klassrum, för att några minuter senare försöka rädda livet på en person med hjärtstopp, säger Christian.

– Men samtidigt så har jag lärt mig att värdera livet. Jag uppskattar vardagslunken mer idag. Allt kan ju förändras på en sekund.

Vill du också bli deltidsbrandman?

I hela Sverige finns det omkring 10 700 deltidsbrandmän. Det finns fler än dubbelt så många deltidsbrandmän som heltidsbrandmän.

Deltidsbrandmän kallas formellt för “räddningstjänstpersonal i beredskap” och du blir anställd inom den kommunala räddningstjänsten. Räddningstjänsten betalar ersättning för den tid du har beredskap. Dessutom får du ersättning för den tid som går åt till utryckningar, övningar och utbildning.Den genomsnittliga ersättningen är ca 80 000 kronor per år för en deltidsbrandman.

Om du är intresserad av att hjälpa till, kontakta räddningstjänsten i din kommun.

Krav för att bli deltidsbrandman

  • Över 18 år
  • Frisk
  • God kondition
  • Simkunnig
  • Ej mörk- eller höjdrädd
  • Gilla lagarbete
  • Stresstålig
  • Körkort
  • Bostad och arbetsplats med möjlighet att ta sig till brandstationen inom 5–7 minuter
  • Godkännande från huvudarbetsgivare

Källa Deltidbrandman.nu

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top