Camilla har väckt nytt liv i gamla stolfabriken – kika in i vintagebutiken

Det är en tidig söndagmorgon men Camilla Andersson är redan igång. Hon ska ha öppet i verkstaden och numera kan det komma alltifrån cirka 50 personer till flera hundra besökare varje gång för att leta efter något som kan passa i deras hem. 

– Det är roligt hur det sprider sig, mitt Instagramkonto är den enda marknadsföringen. Men jag har kunder från hela Mälardalen. 

Vintagebutik i Östervåla

Östervåla ligger i norra Uppland och tillhör numera Heby kommun. På 1800-talet, när skördarna vissa år var väldigt dåliga, började bönderna att snickra för att dryga ut kassan. Så småningom blev orten känd för sina stolar och kallades för Stolsriket. Än i dag tillverkas stolar på orten och man kan man titta på olika modeller som kommit till genom åren på ortens lilla museum. 

– Den modell som främst kallas för Östervåla-stolen är hög och rak och med en sits av rotting, säger Camilla.

Även andra möbler snickrades i trakten, olika typer av bord och även stora skåp. 

– Det som är roligt är att det är många som ringer och vill sälja saker inför en flytt. Man har gamla Östervålamöbler kvar sedan många generationer tillbaka. 

Keramik från Upsala-Ekeby och mässing från Skultuna

I verkstaden finns numera inte bara gamla bord och stolar. Här ryms också stoppade soffor och fåtöljer från 70-talet, lampor från olika epoker, men också möbler i furu och keramik. Keramik från Upsala-Ekeby har funnits i många hem i trakten, liksom också mässing från bruket i Skultuna som inte ligger så långt bort. 

Här gjordes också laggkärl förr i världen. 

– Jag köper in det jag gillar själv. Det kan egentligen vara vad som helst, jag vet inte på förhand. Det är inte heller alltid de saker som folk tror är åtråvärda som är gångbara, säger Camilla och nämner spinnrockar som inte är så lätta att sälja. 

Bytte karriär

Själv jobbade hon tidigare som lärare på högstadiet. Idag är hon 55 år och trodde inte att hon skulle få en ny karriär. 

– Nej, ett tag i början jobbade jag med ensamkommande barn för att jag inte visste om verksamheten skulle bära. 

Även om hon bara har öppet på torsdagar och varannan lördag jobbar hon numera heltid med Smida som företaget heter. 

– Det är väldigt mycket jobb med att titta på möbler och hämta upp dem. Sedan sköter jag också det grundläggande i bokföringen och all marknadsföring själv, berättar Camilla. 

Blev till av en slump

Att det blev en ­möbelaffär i verkstaden var mest en slump. 

– Vi köpte huset med tillhörande lokaler 2015, och från början hade vi tänkt hyra ut den stora verkstaden. Det gjorde vi också i början, men det var lite bökigt. 

Camilla hade en liten erfarenhet av att sköta bokföringen i sin mans firma. 

– Men sen har jag gått lite kurser i kommunens regi. Det har fungerat bra, jag ville verkligen göra det här så då är det lättare tror jag. Jag gick faktiskt en fotokurs vilket jag har stor nytta av nu när jag tar bilder till mitt Instagramkonto. 

Ljusstakar, småbord och stora vaser second hand

Just nu är det ljusstakar som säljs mest i verkstaden. Men även småbord, stora vaser och lysande bokstäver. 

– Det är lite roligt, men det är gamla skyltar som Handelsbanken sålde när de bytte logga. De är väldigt populära, säger Camilla. 

Planscher och möbler från närliggande skolor finns också till salu. 

– Skrivbord är det också en åtgång på. Det kanske har något med pandemin att göra, att många började jobba hemifrån och vill ha en arbetshörna. 

Under den tiden när restriktionerna var som hårdast hade Camilla stor nytta av sina sociala medier. 

– Det tar mycket tid att svara alla och lägga upp bilder, men då kunde jag också sälja via de kanalerna vilket gjorde att jag kunde klara mig. 

Minnen från Bröderna Olssons verkstad

På en vägg sitter en bild från när Bröderna ­Olssons verkstad var som mest blomstrande. 

– Det kommer in människor hela tiden som har en anknytning hit. Det tycker jag är roligast med jobbet, att historien blir så levande när de kan berätta vilka personerna på bilden är. 

Hon tar sig också tid att ta reda på historien bakom ­varje föremål.

– Det gör mig också mer hållbar enligt FN:s globala mål. Sakerna är lättare att sälja när folk vet var skänken är tillverkad och vem som har haft den i alla år.

Möbeltradition i Östervåla

På en plansch syns ­priserna för 1870 års stolar. Tolv stycken stolar i björk ­kostade 54 kronor. Samma modell i ek 78 kronor. 

– Många i Östervåla är stolta över bygdens möbeltradition och tycker att det är roligt att jag håller på. Det går att titta in även när jag egentligen inte har öppet, och det är det faktiskt många som gör. 

Annars är hon noga med att uppdatera sina öppettider eftersom en del besökare åker långt för att titta in. 

– I dag kommer man och hämtar det här skåpet till exempel. Det är gjort i Hälsingland, tillverkat ett enda stycke så det är väldigt tungt. 

Saknar kollegor

Camilla saknar inte sitt lärarjobb. 

– Men jag saknar mina gamla kolleger, ibland blir det här lite ensamt. Som tur är träffar jag väldigt många trevliga människor och jag har god hjälp av en pensionerad vän som hjälper mig här i snickeriet. 

Själv är hon intresserad av inredning, och att blanda in gamla möbler blir så mycket mer personligt tycker ­Camilla. 

– Eftersom jag köper in saker som jag gillar är det lätt att jag vill ha allt själv, men ofta är den största vinsten att se någon annan bli glad över sakerna jag hittat. 

Att fixa iordning olika miljöer i verkstaden är också ett nöje.

– Till exempel vill jag alltid ha någonting som går i svarta toner, annars blir det ofta väldigt mycket trä och svårt att uppfatta miljöerna här ute. 

Möbler i furu och teak

Just olika typer av möbler i trä från olika epoker har ­Camilla gott om. Ett stort bord i furu som är tillverkat i Östervåla bland annat. 

– Furu har blivit väldigt inne på sista tiden, det trodde man inte riktigt. 

Vissa bedömare tror att trenden med teakmöbler är på väg bort. 

– Men det tycker inte jag. Det håller i sig, många av mina kunder frågar efter ­teakmöbler. 

Även Ikea-prylar ryms i butiken

En stor skål från Per ­Morberg står också på ett bord. Och här finns en stor kollektion med lyktor i glas från Kosta Boda. 

– Men jag har även prylar från Ikea som kan få ett nytt liv hemma hos någon. 

Den stora verkstaden på 300 kvadratmeter värms upp av luftvärmepumpar. Förra året installerade Camilla och hennes man solpaneler. 

– Det är stor skillnad i ­förbrukning. Nu kan jag ha värmen på utan dåligt ­samvete.