– Många som får besked om sin släkt är väldigt tacksamma, konstaterar dna-detektiven Johanna Lindh. Kanske får de den där förklaringen till varför livet blev som det blev och varför man har känt sig annorlunda i familjen. Mycket handlar om ren glädje, men allt är inte gullegull.
Johanna Lindh är projektledaren och småbarnsmamman som lämnade sitt trygga jobb på en webbyrå, för att hemma vid köksbordet i stockholmsförorten Aspudden försörja sig som professionell släktforskare, eller dna-detektiv.
Och titeln ”detektiv” är verkligen passande. Med hjälp av dna-tester och djupgrävningar i arkiv, kyrkböcker, digitala släktträd och register kan Johanna spåra upp pappor, mammor, far- och morfäder, far- och mormödrar, syskon och barn. Eller andra mer avlägsna släktingar.
Att hennes firma heter just ”Hitta pappa” har sin naturliga förklaring.
– Att leta efter en pappa, morfar eller farfar är i särklass vanligast, säger Johanna Lindh och fortsätter:
– Papporna kan ju bara försvinna ur bilden, till skillnad från mammorna och det här kan röra sådant som länge ansågs som skamligt. Ett barn kan vara resultatet av ett snedsteg och det är inte säkert att nyfunnen släkt vill ha kontakt. Det finns en oro för uppslitande arvstvister. Samtidigt är det andra som tar emot en hittad anhörig med stor värme och öppna armar – allt kan hända.
Väcker känslor
Steget att ta kontakt med en dna-detektiv kan vara stort och laddat med massor av känslor.
– I snitt är mina kunder runt 40 år eller äldre, eftersom det inte är så vanligt att börja släktforska när man är yngre, säger Johanna Lindh.
Själv fastnade Johanna för släktforskning som hobby redan som ”nördig” tonåring. Då hade hon ärvt dokument av sin släktforskande farfar och började leta i familjens historia, då utan tillgång till dagens moderna teknik. Hon fann då ett par ”iögonfallande frågetecken” gällande farmoderns morfar och farfar.
Nära lösningen
Svaret på gåtan skulle dröja tills hon många år senare tog upp forskandet igen. Tack vare moderna dna-tester och hjälpsamma Facebook-vänner hittade hon rätt snabbt sin farmors norska morfar från Lofoten. Farmors farfar från Norrbotten var krångligare. Via sajten Ancestry i USA, ett dna-test i Tyskland och egna analyser är Johanna Lindh nästan säker på att hon har hittat honom, men bara nästan.
– Jag är väldigt nära lösningen, men kanske får jag aldrig ett definitivt svar. För det är så med dna-tester att man kan egentligen bara bevisa exakt hur två personer är släkt med varandra när den dna-testade får träff på ett barn, en förälder eller ett helsyskon. Men man kan komma väldigt nära. Ofta kan en kombination av släktskap till olika personer ändå lösa gåtan.
Enklare i Sverige
I Sverige har dna-tester väckt ett stort intresse, jämfört med många andra länder. Vi har även en fördel i vår folkbokföring, vår offentlighetsprincip, liksom med en länge homogen befolkning och hundratals år utan krig.
Att dna-tester blivit så hett beror inte minst på den nyligen briserade nyheten om förövaren bakom dubbelmordet i Linköping 2004, som efter 16 år kunde avslöjas av dna-detektiven Peter Sjölund.
Läget för Johanna Lindh är med andra ord gott. Nyligen har hon blivit en extra-
resurs till just Peter Sjölunds dna-team, som är aktuellt i den kommande SVT-serien ”Genjägarna”.
Under det första mötet med en kund analyserar Johanna Lindh vilken typ av dna-test som är lämpligast och hur de ska gå vidare. Det som ibland kan krångla till det är om släkten kommer från en trakt som Norrbotten eller ett land som Island, där många på det ena eller andra sättet är släkt på håll. Då blir dna:t ”grusigt” och svårt att urskilja.Men generellt sett blir det allt enklare att forska, i takt med att fler testar sig.
– Ja, det händer väldigt mycket inom dna-släktforskningen, och om tio, 15 år kan kanske en dator klara av det jobb jag gör nu.
Risker med dna-register
Tekniken möter också på sina håll en stor skepsis och kritik. Till exempel ifrågasätts hur företagen, som utför och lagrar dna-testerna, kan använda resultaten. Hur vet man att de inte utnyttjas av någon med hotfulla idéer eller onda avsikter? Att president Emmanuel Macron och förbundskansler Olaf Scholz sa nej till covid-19-test i Ryssland, när de tidigare i år besökte president Vladimir
Putin, var ett tecken på att de helt enkelt inte ville lämna ifrån sig dna, utan låta det förbli ”hemligt”.
– Många företag i branschen idag är säkert seriösa, men de kan köpas upp av dem som utan skrupler vill tjäna pengar på människors dna-data och utnyttja informationen om vem som är släkt med vem, säger Anders Castor, ordförande i Svenska Läkarsällskapets delegation för medicinsk etik.
Anders Castor tillägger:
– Sedan finns ju en önskan att dna-register ska kunna användas för att klara upp mordfall. Men eftersom de som testar sig rimligen inte har bett om lov av sina närmaste 300 släktingar, kan de här registren betyda att vi offrar den personliga integriteten och sänker gränsen för vem som kan dras in i en brottsutredning.
Rätten att veta
Johanna Lindh är väl medveten om de etiska utmaningarna, men lutar sig mot Barnkonventionen, den lag i Sverige som säger att varje
barn har rätt att veta vem dess föräldrar är.
– Sedan är det ju så kul att gräva ner sig och komma in i ett flow, och hitta någon som lever och vill ha kontakt. Jag tycker inte att ordspråket ”släkten är värst” stämmer. Det är i själva verket tvärtom – släkt är ju så roligt.
Olika typer av dna-tester visar släktskap
Genetiska tester används för att få information om en persons kromosomer och dna, som är en molekyl som bär på varje individs arvsanlag. Inom vården görs tester för information om ärftliga sjukdomar.
Inom släktforskningen finns det tre sorters dna-tester. De kostar ungefär från 500 kronor och uppåt:
1. Autosomalt dna. Vanligaste testet, används för att hitta nu levande släktingar, upp till tiomänningar.
2. Y-dna. Finns enbart i y-kromosomen, och alltså enbart hos män. Ärvs bara från pappa till son.
3. Mitokondrie-dna. Ärvs bara från mamman till både söner och döttrar.
Utifrån testresultatet söker dna-detektiven Johanna Lindh information om släktingar åt sina kunder och sammanställer rapporter. Det är alltid kunden som tar eventuell kontakt med släktingarna.
