Han var inte först, men fiffigast.
Erik Boberg var gävlesonen som 1948 gjorde en gammal tysk uppfinning till sin egen – och av bara farten skapade ljusstämning i hundratusentals hem.
Inte minst i USA.
Och bakgrunden var följande:
Sedan århundraden hade man i Tyskland tillverkat något som kallades julpyramider; ofta figurer i en julkrubba, typ herdar, lamm och tre vise män, som sattes i rörelse när värmen från vaxljus drev en enkel turbin.
1905 sökte Walter Stock på leksaksfirman Adrian & Stock i staden Solingen patent på idén och nådde en blygsam försäljningsframgång med en konstruktion av snurrande änglar i tenn.
Ett mer lättflygande änglaspel i mässing
Rätt snygga. Men också rätt klumpiga. Tyckte gästriken Erik Boberg, vars förfader och namne sedan 1839 tillverkat porslinspjäser och prydnadsföremål i Gävle. Nu ville han själv testa branschen genom att erbjuda ett smidigare, mera lättflygande änglaspel.
Mässing kunde valsas tunnare än tenn. Dessutom ägde denna legering av koppar och zink en naturlig guldglans och vacker klang som signalerade både högtid och visst välstånd.
Kunde spelet dessutom designas så det enkelt gick att plocka ihop i delar när julhelgen var över?
LÄS ÄVEN: Smaktest: Här är godaste julmusten
Ja, då var nog värt att dra igång en mindre tillverkning i den källarverkstad där han hittills gjort adventsstakar, tänkte Boberg.
Och han kunde knappast valt ett bättre tillfälle.
Ensam i branschen
På grund av Hitler hade de tyska änglaspelen fått maka på sig till förmån för prylar med högre nyttofunktion. Varvid Erik Boberg plötsligt fann sig vara ensam i branschen – och med rejäl luft under änglavingarna.
Att hans flygande figurer lyfte när andra världskriget tog slut, känns förstås som en tanke. Nu var det läge för att åter vända blickarna mot det ljusa, vackra och goda.
Ett änglaspel var ingen stor investering för gemene man. Men de trumpetförsedda keruberna spred med sin spröda klockklang en rofylld stämning även i det enklaste av hem.
En gran, en adventsstjärna, en ljusstake och ett änglaspel – mer behövdes inte för att den rätta julkänslan skulle infinna sig.
En guldkant på tillvaron gjord av mässing, om man så vill.
Störst intresse fanns i USA
Det intressanta var att största intresset fanns på andra sidan Atlanten.
1952 tillverkade Erik Bobergs företag AB Andersson & Boberg 75 000 änglaspel, varav 68 000 gick på export till de nordamerikanska svenskbygderna under namnet ”angel chimes”.
När maskinerna stansade som flitigast, gjordes varje dag 7 000 änglaspel som exporterades till 25 länder.
Parallellt svarvades även detaljer till verkstadsindustrin och 1955 var orderstocken så stor att tillverkningen måste flyttas till ett gammalt uthus vid ett ålderdomshem – och 1963 vidare till en helt ny fabrik i stadsdelen Hille.
Med tiden skulle änglarna få konkurrens av utbytbara clowner och hästar, vilket gjorde att de även kunde nyttjas i samband med andra festligheter.
Och trots att Kina omsider tog över produktionen gjorde det svenska originalet en gigantisk, om än tillfällig comeback julen 1995.
Världens största änglaspel i Gävle
En vecka senare skulle staden Gävle fylla 550 år och firade med att placera ett 8,7 meter högt änglaspel på Stortorgets fontän.
Vissa gnällde dock över att färgen var fel och klangen alltför dov.
Så idag sitter jättespelet på en fastighet som i folkmun numera heter Änglahöjden och vars hyresgäster kan skryta med att deras takprydnad omnämns i Guinness rekordbok.
Det hade Erik Boberg nog aldrig tänkt sig.
