Stoicismen blir allt populärare – 6 stoiska regler i vardagen

Stoicismen är het. Den ena kändisen efter den andra kommer ut som spritt språngande stoiker. Men varför? undrar Göran Everdahl. Vad har denna gamla, rätt kärva filosofiska inriktning att erbjuda moderna – och i många fall rejält privilegierade – människor? Läs också listan med sex stoiska regler i vardagen!

Vi lever i en stökig tid, om nu någon missat det. Krig i Ukraina och Mellanöstern, politisk polarisering, ständigt nya klimatkatastrofer. Och så en återvald Trump på det.

Vad ska en stackars människa göra? Hur ska man ens kunna höra sina egna tankar klart över tidens larm? Finns det en väg till lycka, eller åtminstone lugn och ro?

Jodå, har det visat sig, åtminstone för it-miljardärer och internationella kändisar: vi har klassisk filosofi att luta oss mot. Närmare bestämt stoicismen, en tankeinriktning som blomstrade under den grekiska och romerska antiken.

Stoiska råd på nätet

Stoicismens lite otippade ­renässans tog fart redan 2019 i Silicon Valley, när investeraren och självhjälpsförfattaren Tim Ferriss kallade stoicismen för ”ett perfekt personligt operativsystem”, och stora namn som Twitter-grundaren Jack Dorsey hyllade stoiska klassiker som Marcus Aurelius. Populära bestsellers följde, med namn som ”The daily stoic” (som också är en webbsajt) och ”The obstacle is the way” (”Hindret är vägen”). Journalisten Ryan Holiday kommer med stoiska råd på Instagram och Youtube, och han hans böcker i ämnet har sålt över sex miljoner exemplar.

På senare tid har även Bill Clinton, Arnold Schwarzenegger och J.K. Rowling kommit ut som spritt språngande stoiker.

Vilket föranleder frågan, varför då? Vad har denna gamla, rätt kärva filosofiska inriktning att erbjuda moderna – och i de senare fallen rejält privilegierade – människor?

Marcus Aurelius – romersk kejsare, krigare och en av de främsta stoikerna. Foto: Getty Images

Stoicismen utvecklades under sekler och är inte helt entydig, men grundtanken är att människan oberörd ska stå emot livets motgångar. Världen förändras ständigt och det enda vi kan kontrollera är våra reaktioner på den, vår egen vilja. Lite som en buddhist så ska en stoiker inte fästa sig vid världen, inte ryckas med av glädje ­eller sorg utan ta både med- och motgångar som något oundvikligt och övergående.

Stoicism – en liten ordlista

  • Stoa, en innergård omgiven av pelargångar på alla sidor.­ ­­I en stoa i Aten föreläste Zenon för sina lärjungar – som därför kallades ”stoiker”.
  • Logos, ungefär flöde. Livets flöde är ohejdbart för stoikerna, nuet är passerat i samma ögonblick som vi tänker på det. En stoiker accepterar livsflödet och flyter med.
  • Apatheia, ett tillstånd där man inte berörs av starka känslor. Men det innebär inte likgiltighet utan snarare jämnmod.
  • Dygd. Ett favoritord för inte bara stoiker utan alla antikens filosofer. Ett dygdigt liv är moraliskt gott, något att ständigt sträva efter – så gott man kan.

Stoikernas motsats?
Epikuré betyder livsnjutare idag, kanske någon som unnar sig en lyxig middag och en fet cigarr efteråt. Men under antiken var epikuréerna en idérörelse precis som stoikerna, med namn efter filosofen Epikuros. Epikuréerna sätter mycket riktigt njutning, inte försakelse, i centrum. Men utan att rekommendera frosseri. Epikuros själv såg vissa saker som nödvändiga – mat, vatten, ett hem. Och så tre ytterligare ting: vänner, frihet och tankearbete. Mer behöver man inte. Resten är lyx, överflödigt enligt Epikuros.

Sinnesro är målet

Då kan vi uppnå inte buddhismens nirvana, men vad grekerna kallade ”apatheia”. Det betyder inte apati i vår moderna mening utan är ett positivt ord, en sorts sinnesro.

Genom århundradena har stoikerna fått ett rykte om sig som känslomässiga hårdingar. I Storbritannien likställde man på 1800-talet gärna stoisk filosofi med känslokall brittisk ”stiff upper lip”. Den romerske stoikern Epiktetus gick så långt att han ansåg att inte ens förlusten av ett barn skulle leda till upprördhet.

Hårda bud. Är livet värt att leva överhuvudtaget kan man undra? Marcus Aurelius var inte bara en av de främsta stoikerna utan även krigare och kejsare, känd från filmen ”Gladiator”. Och mycket riktigt verkar det vara just macho-tolkningen av stoicismen som lockar it-miljardärerna idag. Nästan en ursäkt för att inte försöka förändra och förbättra omvärlden, att istället stål­sätta sig och bara odla sin egen ­privata och hårt larmade trädgård.

Inget varar för evigt

Men stopp ett tag! Det var inte alls så antikens stoiker menade, hävdar Nancy Sherman, filosofiprofessor på Georgetown-universitetet. I en debattartikel i Washington Post säger hon att det visst finns mycket att hämta för oss nutida människor hos stoikerna, men de blir ofta missförstådda.

Att leva ett gott liv för stoikerna innebar inte att isolera sig, utan att försöka påverka världen positivt så gott det går – utan att låta misslyckanden, som är oundvikliga, påverka i onödan. Eller för den delen berusas av framgång, som alltid är tillfällig. Det handlar inte om att gilla läget, utan om att fatta läget, att se klart.

En äkta, antik stoiker betraktar omvärlden utan vare sig optimism eller pessimism, fokuserar på det som faktiskt kan förändras och accepterar att inget varar för evigt.

Eller som Marcus Aurelius uttryckte saken: man ska vara klippan i havet som vågorna slår emot – ”den står orubblig och vid dess fot lägger sig de skummande böljorna till ro”.

6 stoiska regler i vardagen

1. Fråga dig vad du kan ­påverka

Epiktetos menade att vi kan kontrollera våra egna tankar och hur vi behandlar andra, men inte hur vi uppfattas. Även vår ekonomiska och praktiska framtid är bortom vår kontroll. Men vi kan påverka hur vi själva reagerar på yttre förändringar.

2. Döm inte

Det är mänskligt att ha åsikter om sitt eget och andras liv, att bli arg eller besviken. Men man måste inte alltid känna efter – ofta tar man bättre beslut med lite känslomässig distans.

3. Var frikostig utan baktankar

”Vi bör skänka på samma sätt som vi tar emot” skrev Seneca, ”glatt, flinkt och utan att tveka”. Den som bjuder på middag väntar sig kanske att bli bjuden tillbaka – men minns regel 1: det är bortom din kontroll. Gläd dig åt din middag medan den pågår.

4. Återhållsamhet är en dygd

Det festades även under antiken, ibland omåttligt. Stoikerna manade till återhållsamhet med vin. Men varnade också för att prata för mycket om vad man avstår. Avhållsamhet gäller även oändliga utläggningar om den egna hälsan.

5. Tänk det otänkbara

Stoikerna menade att man ska sörja sina nära och kära medan de är i livet, det vill säga tänka på deras kommande död för att vara förberedd när det väl händer. Kanske uppskattar man sina vänner mer när är medveten om att de bara är till låns.

6. Slappna av

Stoikerna var inga stenansikten, de försökte bara minska effekterna av alla livets vedermödor. Idealet var att uppnå ett lugn utan inslag av starka känslor som längtan, avund eller vrede.

Berömda stoiker

  • Zenon från Kition
    Grundade stoicismen på 300-talet efter att ha överlevt ett skeppsbrott och strandat i Grekland. Levde asketiskt och nära naturen trots att han var en rik man.
  • Seneca
    Författare, statsman och filosof. Beordrades att begå självmord år 65 av den galne kejsar Nero, och lämnade livet med stoisk värdighet.
  • Epiktetos
    Frigiven slav i Rom på 100-talet. Hans tankar låg ibland nära både kristendomen och 1900-talets existentialism.
  • Marcus Aurelius
    Roms kejsare från år 161 till 180. Han skrev sina ­klassiska ”Självbetraktelser” under ett fälttåg i dagens Tyskland och Österrike. Hyllade avskildhet och blygsamt leverne som ideal – men var i praktiken hela den kända världens härskare.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top