Det sprakade och brusade runt om i Sverige för hundra år sedan och svors nog en del också. För det var inte helt enkelt att bygga sin egen radiomottagare och sedan lyckas få in några sändningar. Det var lite av ett vilda västern där nyfikna och tekniskt begåvade sände sina hemsnickrade radioprogram som enbart kunde avlyssnas lokalt.
Radiotjänst bildades 1924
Men det skulle komma att förändras. För 1924 bildades Radiotjänst AB som ansökte och beviljades ensamrätt för att sända rundradio, ett riksprogram som skulle nå hela Sverige.
Det blev väl lite si och så med det i början.
Inte hade man så bra på fötterna rent tekniskt – i början var man tvungna att ta hjälp av radioklubbarna som återutsände riksradions program. Och inte hade man så väldigt klart för sig vad man skulle sända i radion när man med pompa och ståt inledde hela äventyret på nyårsdagen 1925 med bland annat två gudstjänster, en ”dramatisk uppläsning” av August Strindbergs ”Till Damaskus” och ouvertyren till Wagners Tannhäuser.
Radiotjänst själva deklarerade: ”Vår avsikt är att genom rundradioverksamheten skapa en kulturell institution i folkbildningsarbetets och folkuppfostrans tjänst”.
Det var väldigt seriöst och duktigt de första åren med opera och klassisk musik och föreläsande professorer.
Men radion öppnade nya dörrar för många.
Öppnade ny värld
I en undersökning berättar ”Sonja”, uppvuxen i en 14-barnsfamilj i ett litet jord- och skogsbruk i Västergötland om hur revolutionerande radion var:
”Vi hade inte tid eller råd till några nöjen. Det var arbete med jord och djur morgon och kväll, söndag och vardag. Men radio hade vi tidigt. Och den öppnade en helt ny värld för oss, såväl som för alla som bodde på landet, helt avstängda från kontakt med bibliotek, teater, film, konst…”
Radion sände i början bara några timmar per dag. Men i många familjer blev den redan på 20- och 30-talet en del i dagsrutinen. Man slängde i sig morgongröten till kapten Bertil Ugglas morgongymnastik och borstade tänderna till morgonandakten. Och kom hem lagom till TT – kvällens nyhetssändning.
Vissa varnade för vilka konsekvenser allt detta radiolyssnande kunde få. Skulle familjerna sluta att läsa högt för varandra och skulle man sluta lyssna inåt på sin själ.
Så småningom kom ”Radiolyssnarens uppslagsbok” där man kunde få en lektion i ”Konsten att lyssna på radio”: Man skulle lyssna uppmärksamt, läsa på om teaterpjäsen man skulle lyssna på, sätta sig in i ämnet för kvällens föredrag, inte anteckna under tiden man lyssnade men gärna skriva en sammanfattning efteråt.
Från föreläsning till samtal
Med åren skulle utbudet växa och tonen gå från föreläsande till samtalande.
Det är svårt för oss idag, som tar radion och informationsflödet för givet, att inse den revolution som radion utgjorde då. Få har uttryckt det bättre än författaren Harry Martinson som skrev ett brev till Radiotjänst 1931:
”Sedan en vecka har jag egen radio och slipper nu gå över till grannens och lyssna, vilket jag annars gjort i två år. Den är visserligen begagnad men trerörs och fin. Antennen har jag spänt ut i skogen till en jättegran. Denna jättegran har väl aldrig kunna drömt om att få förmedla en halv kontinents eterkonst in i öronen på en anspråkslös, men längtande skald.”
Några nedslag i vår radiohistoria
1924 Regeringen beslutar att nystartade AB Radiotjänst, ägt av svenska pressen och radioindustrin, ska få ensamrätt på rundradiosändningar
i Sverige.
1925 AB Radiotjänst startar sina sändningar 1 januari och sänder i en kanal, några timmar varje kväll. ”Barnens brevlåda” startar 11 september och fortsatte i 47 år. Farbror Sven (Sven Jerring) blev en superkändis.
1927 Motala långvågsstation invigs, den är då Europas starkaste långvågsstation. Radions anrop ändras från ”Hallå, hallå” till ”Stockholm-Motala”
1928 ”Grammofontimmen” startar och blir omåttligt populär
1929 Kapten Bertil Uggla börja leda morgongymnastik.
1931 Radioföredrag hålls om allt från ”Den svenska bonden” till ”Den moderna världsbilden”. Varje dag sänds tre väderleksrapporter och två nyhetssändningar.
1936 Radions dans- och underhållningsorkester under ledning av Sune Waldimir Engström bildas.
1937 ”Dagens Eko” startar. Klockspel med Dagens dikt klockan 12 börjar sändas.
1938 Serien ”Med Ludvig Nordström på husesyn. Föredrag och intervjuer.” Uttrycket ”Lort-Sverige” myntas och lyssnarna får veta att Småland lluktade gödsel, surnad, källare, ruttet vatten, unken luft… Astrid Kindstrand läser nyheterna. Radiotjänst växel blir nerringd av lyssnare som tyckte att det verkligen inte passade sig att en kvinna läser nyheter om krig och hemskheter.
1939–1945 Under andra världskriget spelar radion en viktig roll. Det är radion som kan förmedla nyheterna snabbast. När kriget bryter ut sänds krismeddelanden i radion.
1944 Anropet ”Stockholm-Motala” ersätts av ”Sveriges Radio”. 6 juni är morgongymnastiken inställt och i en extra sändning meddelas att de allierade landsstigit i Normandie.
1946 ”Frukostklubben”, ett underhållningprogram med Sigge Fürst, startar. En figur i programmet var ”Kaffe-Petter”, en docka vars röst gjordes av buktalaren Curt Randelli.
1948 Husmorshalvtimmen startar och Per-Martin Hamberg startar frågesport efter amerikansk modell. ”Tjugo frågor” med bland andra Astrid Lindgren, Stig Järrel och Kjell Stensson blir mycket omtyckt.
1951 Underhållningsprogrammet ”Karusellen” med Lennart Hyland har premiär.
1955 Vi får en andra kanal, P2.
1956 ”Sveriges bilradio” puttrar igång.
1959 Producenten vid Radiotjänst Tage Danielsson får en idé och startar ”Sommar”-programmen som fortfarande sänds.
1961 Melodiradion startar och ”Radio Mosebacke” ett humorprogram med Hans Alfredson och Tage Danielsson som upphovsmän, har premiär.
1962 ”Lunchekot”, ”Svensktoppen” och ”Smoke Rings” startar. Nattradion drar igång.
1963 Kersti Adams-Ray leder ”Drop-In”, första programmet med popmusik. Hon leder sedan många populära program som ”Kvällstoppen” och ”Tioitopp”. Vi får en tredje kanal, P3.
1965 ”Melodikrysset” med signaturen ”Ju mer vi är tillsammans” spelad av Russ Conway startar. Första programledare var Peter Granberg. Anders Eldeman med sin mjuka röst blev legendarisk under sina 26 år som programledare (1996-1922). Sedan tog Annika Jankell och Anna Charlotta Gunnarson över.
1968 ”Ring så spelar vi” startar. Lyssnarna kan ringa in och önska låtar de vill höra i radio. Populäre Hasse Tellemar ledde programmet 1969-1988.
1977 Lokalradion startar. Idag är P4 störst.
1979 Sveriges Radio upphör som programproducerande bolag och delas upp i ett moderbolag (Sveriges Radio) och fyra programproducerande dotterbolag, Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television. Försök med närradio inleds på 15 orter.
1986 Statsminister Olof Palme mördas. Därefter införs nyhetssändningar dygnet runt i radio.
1987 Lokalradion får en egen kanal, P4.
1987 Veteranen Ulf Elfving kliver in i studion och leder aktualitetsprogrammet ”Efter tre” som får runt 2 miljoner lyssnare. Han började med att vinna en discjockeytävling, hallåade i melodiradio och ledde ”Svensktoppen” och ”Upp till 13”.
2013 Radiobranschen går över till att mäta lyssnarsiffror med PPM-systemet. Enligt detta har Sveriges Radio fem miljoner dagliga lyssnare.
2016 Radioteatern som funnits med sedan 1929 och haft många mångkunniga chefer – som till exempel Hjalmar Gullberg (1936-1950) byter namn till Sveriges Radio Drama. Nuvarande chef Doreen Kanter.
2017 P3 Historia med Cecilia Düringer börjar dra storpublik med sitt dramatiska sätt att levandegöra historia.
2019 Den 1 januari infördes en ny finansieringsform som innebär att public service i Sverige numera finansieras genom en public service-avgift som tas in via skattsedeln.
Källor: ”Nu har det banne mig gått för långt ! Arga brev till radionämnden” av Mattias Boström, Martin Kristenson, Fredrik af Trampe. ”Kära lyssnare. Radion som sällskap”, av Ylva Mårtens. ”Finrummet och lekstugan, Kultur- och underhållningsprogram i svensk radio och TV” av Dag Nordmark. ”Stockholm–Motala. Radio i Sverige från 20-tal till 50-tal” av Gunnar Hallingberg . ”Radiolyssnarens uppslagsbok” av John Schröder.
