• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Räkna inte med blommor och tårta om du inte är med på Facebook!

    En nybliven 90-åring sörjer över att gamla arbetsplatsen glömt hans födelsedag – men så är han heller inte med i Facebook…

    Elin Ek
    Krönika av Elin Ek.

    ag har hört sägas många gånger att en av fördelarna med Facebook är att födelsedagar uppmärksammas mycket mer, man får snabba påminnelser att en vän fyller år och jubilaren får grattismeddelanden som aldrig förr. De som är med på Facebook vill säga.
    För vem kommer ihåg en som inte finns med i den digitala världen?
    När arbetsplatser effektiviserar och slimmar sin personalstyrkas arbetsuppgifter så försvinner också de osynliga insatserna. De där som ökar trivselfaktorn.
     
    För en tid sedan läste jag en dödsruna över en avliden man. Hans vänner hade skrivit om hans enorma arbetsmoral och hängivenhet till sin arbetsplats som han ägnat nästan ett halvt decennium av sitt liv. De berömde också hans oklanderliga klädsmak och hur han firade sin 90-årsdag i sin finaste kostym. Men – tillade de – det enda smolket i bägaren var att han inte fick någon uppvaktning av sin gamla arbetsgivare.
    Aj,aj,aj. Visst plågas man av bilden av den lille 90-åringen som sitter uppklädd hela dagen och väntar på ett speciellt grattis. Men också av att vännerna ansåg att detta svek skulle skrivas i stora morgontidningen, som de sista orden om honom. Det var en rejäl känga till den avlidne vännens gamla arbetsplats.

    Jag tror att de flesta reagerar som jag – hur svårt kan det vara att skicka en blombukett till en gammal trotjänare?
    Å andra sidan, vem håller nuförtiden koll på gamla kollegor?
    Låt säga att 90-åringen gick i pension när han var runt 65 år. I så fall var det 25 år sedan han slutade. Kanske finns det inte ens personal kvar på arbetsplatsen som hann jobba med honom? Så vem har ansvar att hålla reda på när en gammal farbror som slutade 1986, firar sin 90-årsdag?!
    Alla sekreterare med örnkoll som fanns förr har ersatts av, vaddå?
    Eller är det helt enkelt så att det är en tradition som tillhör det förgångna, att vi inte längre kan förvänta oss lojalitet och socialt lull-lull mellan arbetsgivare och arbetstagare?
     
    Eller är det till och med så att det här är en jämställdhetsfråga. Att det där sociala kittet har utgjorts av kvinnor som numera bestämt sig för att ägna sig åt det jobb man faktiskt får betalt för och inte en massa extra.
     
    På mina arbetsplatser har det alltid varit en kvinna som handlat tårta när en kollega fyllt år eller skickat ett kort till dem som fått barn. Och det har aldrig varit reglerat i hennes arbetsbeskrivning eller lönekuvert.
    Eftersom jag nu är ett stort fan av både jämställdhet och socialt lull-lull så föreslår jag att någon tillverkar ett käckt litet dataprogram som skickas till alla arbetsplatser som ska funka på alla datorer i all framtid och där
    ska alla födelsedagar och högtider finnas inskrivna.
    Och till sist ska titeln VD inte bara betyda chef utan även ansvarig för Viktiga Dagar, som bland annar innefattar att fixa tårta.

    Av Elin Ek

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!