Jag stod i strumplästen utanför huset för att höra om ljudet från salutskotten skulle höras där jag stod. Mycket nöjd konstaterade jag att det gjorde det – 21 gånger 2 skott. Sen sprang jag in igen och såg resten av saluten livesändas från Slottet.
Jag har aldrig definierat mig som särskilt rojalistisk – därför blev ingen mer förvånad än jag när hela min dag kom att gå i prinsessan Estelles tecken.
Från den första lipen till morgonens nyhet när pappa prins Daniel står framför den samlade pressen och ska berätta om sitt barn och det stockar sig i hans hals, till flera timmar senare när jag har klickat på uppdateraknappen på alla stora tidningars hemsidor, typ 50 gånger. Och flippat mellan livesändningarna på både SVT och TV 4 hela dagen.
Den här dagen ringade nämligen in tre av mina (och många andras) favoritintressen:
1. Förlossningar
2. Unika oåterkalleliga händelser
3. Firande
1. Förlossningar. Jag är den där väninnan som nyblivna föräldrar älskar för jag vill höra alla detaljer om resan till Förlossningen och om öppningsskeden, bedövningar och vad pappan gjorde och vad mamman väste mellan värkarna.
Det är för tittare som mig som man nu visar åtskilliga tv-dokumentärer i Föda-Barn-genren.
2. Unika oåterkalleliga händelser. Det är med skräckblandad förtjusning som jag bearbetar livets förgänglighet. Därför blir jag nästan manisk vid händelser som “oj, i kväll kan man kanske (om det inte är dimma) se en komet på himlen som inte kommer igen förrän om en miljard år” eller “i dag klockan 12 skjuter man salut 21 gånger två gånger, för att det fötts en kunglig unge och hon är tronarvinge”.
3. Jag älskar firande! Jag tror att det egentligen är definitionen av Människan och det som skiljer oss från djuren – rörliga tummar och att vi firar! Det är därför vi på bara några år infört halloweenfirande med buller och bång och bus eller godis i Sverige. Det är därför vi äter 50 miljoner semlor under den säsongen. Och det är därför vi i en och en halv månad samlas varje lördag hos grannar och bekanta för att äta tacos och glufsa i oss godis till Melodifestivalen. Betänk också att de flesta högtiderna infaller under det mörka vinterhalvåret. Det är ingen slump, förbanna inte mörkret – fira något! Och det var därför svenska folket rusade ut på lunchrasten och köpte prinsesstårta till kollegerna när lilla Estelle tittade ut!
Sen ska man komma ihåg i denna kollektiva eufori att de flesta svenskar faktiskt är föräldrar. Det kryllar av oss mammor och pappor i landet och när vi hör att någon fått barn så vips kommer vi ihåg vårt eget barns födelse. Minnet av barnmorskor, BB-doft, morgonljus, råmjölk, målgång, rädsla och outgrundlig lycka strålar genom hjärnan, hjärtat och hela kroppen. Därför fylls vi av en sån glädje när en unge ser dagens ljus, den bästa anledningen att fira! Salut!
Av Elin Ekman
