Så har vi odlat genom tiderna – drömmen om en egen täppa

Nu vill vi odla både våra egna tomater och vår själ. På Nationalmuseum i Stockholm handlar årets stora utställning om hur trädgårdar skildrats i konsten från medeltiden fram till i dag. När matpriserna skenar och tomaterna kan kosta 72 kronor kilot börjar allt fler fundera på alternativet att odla sin mat.

Genom seklernas gång har vi människor drömt om att skapa oss en bit paradis, att odla vår trädgård eller, om vi är lite smålata, hälsa på i andras trädgårdar. 

I den stora utställningen på Nationalmuseum i Stockholm, ”Trädgården – konst och natur under sex sekler” kan man förundras över hur olika trädgårdsdrömmarna har sett ut. Och hur odlandets konst inspirerat konstnärerna. Från renässansens strikta kvadratmönster med en pampig fontän i mitten, över 1700-talets naturromantik med böljande kullar, till 1800-talets kolonilott med glädje över morötter och potatis och några vackra blommor. 

Nu längtar man ut! Johan Fredrik Krouthéns målning ”Trädgårdsinteriör från Linköping” kan ses på Nationalmuseum. Foto: Hans Thorwid/Nationalmuseum

Och den odla-själv-folkrörelse som nu sveper över Sverige har mer gemensamt med kolonilotternas nytta och nöje än med forna tiders strikta statusträdgårdar som ritats med passare och linjal och höll en liten armé inhyrda trädgårdsmästare sysselsatta.

Anna Lindhagen förespråkade koloniträdgårdar

När industrialismen en gång slog igenom i slutet av 1800-talet flyttade många svenskar in från fattig landsbygd till storstäderna där det fanns jobb i fabrikerna. Familjerna bodde trångt och mörkt och utan en grön plätt i sikte. Sjuksköterskan och politikern Anna Lindhagen i Stockholm tyckte att det var för eländigt att barnen skulle växa upp i en sån miljö. Barnen borde få leka och vara ute i friska luften – och vore det inte perfekt om familjerna skulle kunna odla sin mat samtidigt? Skulle inte det hon sett i Danmark, koloniträdgårdar‚ vara en lösning? Jo, tyckte Anna och drog i alla trådar hon hade i sitt nätverk. 1905 startade koloniföreningen Söderbrunn i Stockholm – och där odlas det fortfarande, 118 år senare. Och det är lång kö om du skulle vara sugen på att få en odlingslott där. Eller någon annanstans. I dag är det ett sådant oerhört sug efter att få tag på en plätt att flera föreningar tvingats stänga sina köer. Det blir liksom inte rimligt med kötider på 40-50 år. 

50 000 kolonilotter i Sverige – och långa köer

I dag finns ungefär 50 000 kolonilotter i Sverige, då räknar man både rena odlingslotter och så de där med den åtråvärda lilla idylliska stugan till. Den som vi drömmer om – att sitta där på trappen med en kopp kaffe och titta ut över blommande pioner och spirande sockerärtor och höra vinden susa genom äppelträdet. Så nära vår kollektiva bild av paradiset man kan komma 2023. 

Hanna Pauli var duktig på att få fram solglitter i sina målningar, som i ”Frukostdags” 1887. Foto: Nationalmuseum

Våra trädgårdsdrömmar blev febrigt heta under pandemin. Intresset för att odla sköt i höjden när vi måste hålla oss hemma och gärna skulle ses utomhus. Men det är inte bara karantän-kravet som fått oss att börja påta i jorden. Det är också en kollektiv känsla av att vi måste återerövra kunskapen om hur vi odlar vår egen mat. 

Om 1950-talets trädgårdsdröm var gula peacerosor i en absolut renrensad jordrabatt och några lättskötta tujor så är 2023 års trädgårdsdröm både mer vildsint och framför allt ätbar. Småbarnsföräldrar vill kunna ge sina barn ekologiska egenodlade grönsaker att äta, grannar byter grödor, ”mina tomater mot din squash” och man möts vid pallkragarna i parkerna och odlar tillsammans. 

Odla i kristid

Pandemin, kriget, kriserna, skenande räntor och elpriser och därmed skenande matpriser gör steget till egen odling mer lockande att ta. Om tomaterna kostar 72 kronor kilot i grönsaksdisken så kanske skulle man prova att köpa en påse frön för 30 spänn och göra ett försök. Och om sallaten kostar 29 kronor krukan så kanske det vore roligt att peta ner några frön i balkonglådan och hämta egenodlat till middagen? Och så måste vi ha några vackra blommor också. Så bra då att haka på nytrenden ”potager”, att odla grönsaker och snittblommor tillsammans. Blommorna drar till sig insekter som pollinerar även grönsakernas blommor så du får både mer skönhet och större grönsaksskörd. Skönhet, trivsel och god mat – det är sånt våra trädgårdsdrömmar vävs av.

Odlat sedan järnåldern

Minst sedan äldre järnålder (550 f Kr–375 e Kr) har våra förfäder odlat sin trädgård parallellt med åkerbruket. Vanliga grödor var lök och kål. 

De svenska medeltida städerna omgavs ofta av ett ”kålgårdsbälte” där man odlade inte enbart kål utan också palsternacka, morot, betor, bönor, ärtor och kryddor som kyndel och citronmeliss. Dessutom humle för ölbryggning och bakning.

Geometriskt anlagda trädgårdar blev populärt. Ritning: André Le Nôtre, Grand Trianon, 1694. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum

Vackra trädgårdar växte fram vid slott från 1500-talet

Formella geometriskt anlagda trädgårdar som visade på rikedom och status anlades vid slott och herresäten från 1500-talet. 

Från 1700-talet blev den engelska parken populär även i Sverige. Den är en slags naturpark med omväxlande öppna ytor och lundar och planteringar. 

Marie Antoinette i Trianons park. Målning: Adolf Ulrik Wertmüller. Foto: Erik Cornelius / Nationalmuseum

Mormorsblommor i fattiga torpares odlingar

Det vi idag kallar mormorsblommor har sitt ursprung i de fattiga torparnas odlingar. På 1800-talet fanns det runt 100 000 torp i Sverige och även om man främst odlade matnyttiga grönsaker så fanns det alltid plats för lite skönhet – löjtnantshjärta, doftpion eller akvileja kanske.  

I slutet av 1800-talet flyttade många in till städerna och ganska snart tog koloniträdgårdsodlingen fart. 

Under andra världskriget odlades kål och potatis i stadsparker

Under första och andra världskriget var matbristen akut och vi odlade kål och potatis i svenska stadsparker. 

Minns ni 1950-talets villaträdgård? Med tujor, praktiska stenmurar och så Peacerosor i renrensade jordrabatter? Foto: Shutterstock

Bättre ekonomi ledde till att färre odlade

I samband med att vi fick det allt bättre ekonomiskt började de flesta av oss tänka att mat är något man handlar i affären, inte odlar i trädgården. Utom kanske någon enstaka vinbärsbuske. Men parallellt har de alltid funnits – de ständiga odlarna som cyklat till sin kolonilott för att skörda eller småskrutit med sitt potatisland. 

1970-talets grönavågare odlade sin egen mat och odling fick ett uppsving i vissa grupper. 

2010-talet väcks en envis odlarrevolution

På 2010-talet händer det något. En stillsam men envis grön odlarrevolution börjar ta över Sverige. Trädgårdsbloggare som Farbror Grön och Sara Bäckmo med ”Skillnadens trädgård” väcker en längtan efter att odla ett läckert trädgårdsskafferi, trädgårdstidningar och massor av trädgårdsböcker kommer ut‚ Bella Lindes och Lena Granefelts ”Rätt ur jorden. Handbok i självhushållning” blir en snackis – är det sant att om man har 500 kvadratmeter odlingsyta kan en familj bli självförsörjande på grönsaker?

Bella Linde. Foto: Lena Granefelt

Pandemin fick odlingsintresset att öka

2020. Pandemin tvingar oss att hålla oss hemma och odlingsintresset skjuter i höjden. 

2023. Odlingstrenden fortsätter att öka. Särskilt unga familjer vill återerövra kunskapen att odla sin egen mat. Och de äldre odlarna njuter av att de haft rätt hela tiden. 

Se och njut av trädgårdar!

  • Utställningen ”Trädgården – konst och natur under sex sekler” visas på Nationalmuseum i Stockholm fram till 26 juni. 
  • Sjunk ner i soffan och se andra jobba i trädgården och kanske få några tips. ”Trädgårdstider”, SVT Play. ”Monty Dons adriatiska trädgårdar”, SVT Play eller ”Trädgårdsmästarna”, TV4 Play. 
  • svensktradgard.se kan du se vilka trädgårdar som är öppna för besök i ditt område. 
  • Boka in 16 juli. Då utbryter ”Öppen trädgård 2023”. Mer info: land.se sök på ”öppen trädgård”. 
  • Planera in en resa i sommar till någon maffig trädgård, till exempel Sofiero,  Helsingborg, Wijs trädgårdar, Ockelbo, eller Hildasholm, Leksand. 
  • Åk på trädgårdsmässa, Chelsea Flower Show utanför London, 23–27 maj, drar 155 000 besökare, rhs.org.uk.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top