Rensa ogräset i tid!
Känner du inte igen ogräset när det bara har kommit några små blad? Här ser du hur några vanliga plågor ser ut.
1 Knölklocka
Man kan inte ana vad som komma skall, men från dessa oansenliga blad växer efter någon månad en blåklocka med ensidigt riktade klockor. Vacker, men otroligt besvärlig eftersom den sprider sig som en löpeld. Om man rycker upp en planta lite slarvigt blir den tunna rothalsen kvar medan stammen sitter kvar en bit ner i jorden. Därifrån kan nya skott växa ut.
2 Kirskål
Ta tag i plantan försiktigt samtidigt som du grepar upp sidorötterna. En kvarglömd rotbit blir en ny planta. Sprider sig lätt till mattor som kväver allt. Bladen är goda på våren, antingen i salladen eller i en paj. Men är ändå inte odlingsvärd!
3 revfingerört
Sprider sig snabbt på öppen mark, men är ganska lätt att riva bort. Blommar mitt i sommaren med gula blommor med fem foderblad.
4 revsmörblomma
Smörblomma som sprider sig med revor, precis som namnet antyder. Om man inte vaktar noga kan den snabbt bli ett besvärligt ogräs som kväver allt i rabatten.
5 svinmålla
Mållorna är fröogräs, som snabbt växer till sig i grönsakslandet – och det är faktiskt inte helt fel. Plocka bladen och blanda i salladen. Eller koka en soppa på ogräset.
6 våtarv och skelört
Våtarv (till vänster) är ett fröogräs som är lätt att dra upp, men gör det före blomningen för det går i frö tidigt. Skelört (till höger) är vanlig på sina håll och blir extra besvärlig i rabatten med akleja, eftersom bladen påminner om varandra. Skelörten är hårigare och har mindre flikiga blad. Växten är giftig.
7 åkervinda
Blommorna är söta klockrika, men låt dig inte falla för frestelsen att spara den. Finns även snårvinda och den snarlika åkerbindan, som också sprider sig med långa rankor och är hopplösa att få bort. Sprider sig lätt med rotbitar.
8 Kvickrot
Gräsligt ogräs, som snabbt sprider sig med långa, vita utlöpare. Har du ett stort område med kvickrot är det bästa sättet att bli av med plågan att lägga på en svart täckduk och vänta med odlingen till nästa säsong.
Du är väl ingen miljöbov som låter värdefull naturlig gödning gå upp i rök och frigöra koldioxid ut i atmosfären? Eller kör det till tippen – och köper med en säck konstgödsel på hemvägen?
Nej, tänkte väl det.
För det finns ofta fantastiska möjligheter att få en bra jord genom att du tager vad du haver av organiskt avfall som redan skapas runt täppan, och därmed slipper dyra miljövådliga köpeprodukter. Så här års behöver jorden dels ny näring, dels förbättrad mullrik struktur som gör att mikroorganismer trivs, vatten lätt sugs upp och gör jorden bekväm att arbeta i.
Se över förråden: Kanske får du mycket vedaska från kaminen, har tomten vid en tångrik strand, bor nära en bondgård eller kör med torrdass.
Men vilka grödor vill ha vad? Och kan man övergöda dem? Så här tar du vara på den gödning du redan har – och gör samtidigt både miljön och plånboken en tjänst.
7 organiska jordförbättrare
Nässel- och guldvatten
Kan vattnas med hela säsongen. Klipp sönder nässlorna och lägg i en hink vatten att brytas ner. Du kan använda vattnet efter några dagar, men ju längre tid desto mer näring. Ligger nässlorna ett par veckor blir det riktig gödsellukt och sörjan måste spädas med tio delar vatten. Guldvatten är urin spätt med tio delar vatten, så att inte saltet bränner sönder grödorna. Urin ligger i topp när det gäller innehåll av växtnäring.
Innehåller: Kväve och fosfor.
Bra till: Extra näring. För allt utom surjordsväxter, men speciellt gräsmatta, bärbuskar och bladgrönsaker. Mangold och rödbetor är gamla strandväxter och tål urinsaltet extra bra.
Tänk på: Lätt att övergöda. När gödningen är löst i vatten är det svårt för växterna att bara ta upp den näring de behöver. Håll koll på hur ofta och mycket du vattnar. Undvik guldvatten i krukor i samma jord år efter år, då salterna anrikas.
Flis
Ta vara på grenar när du har klippt buskar och träd och kör genom en kompostkvarn. Du kan skilja ut fliset efter hur det ska användas. Lövrikt flis passar bra att förbättra jorden med, grövre pinnigt flis som täckmaterial och flis med barr från gran och tall i surjordsrabatten.
Innehåller: Knappt någon näring.
Bra till: Jordförbättring i en kompakt jord, strömaterial i komposten och för att täcka öppna jordytor med.
Tänk på: Grova pinnbitar tar lång tid att förmultna och bryts bättre ner via komposten än i jorden.
Naturgödsel
Gödsel från höns är bäst, därefter ko, häst och får. Hönsgödsel har fem gånger mer näring än de andra. Hästgödsel kan vara enklare att få tag på, men se till att det är så lite sågspån i den som möjligt. Gödsel bör brinna något år för att den ska bli så näringsrik som möjligt och näringen kunna tas upp av växterna.
Innehåller: Kväve.
Bra till: Jordförbättring och som allroundnäring. För allt utom surjordsväxter.
Tänk på: Låg risk för övergödning då näringen fälls ut sakta. Gödsla på våren när grödorna börjar växa.
Gräsklipp
Har du mer klipp än gräsmattan själv behöver, kan gräset ge bra näring på andra håll. Lägg ett några centimeter tjockt lager direkt på jorden under växterna. Gräsklipp håller också jorden fuktig och skyddar mot ogräs. Undvik dock gräs som gått i frö, till exempel från en liad äng.
Innehåller: Mycket kväve.
Bra till: Extra näring och viss jordförbättring. För allt utom surjords-växter. Särskilt bra i grönsakslandet där kvävet i jorden minskar vartefter de kväverika grödorna skördas.
Tänk på: Lätt att övergöda, näringen fälls ut snabbt. Var försiktig med fruktträd och vedartade växter, som lätt får frostskador och kräftsvamp vid så kraftig tillväxt att de inte hinner avmogna.
Aska
Vedaska från både löv- och barrträd är okej, men inte efter målat eller impregnerat trä eller från grillkol. Askan tillsätts bäst mot slutet av säsongen, vid fruktbildning och avmogning då växterna behöver kalium. Kan strös över bärbuskar mot mjöldagg innan busken har kart.
Innehåller: Kalium, kalk och fosfor.
Bra till: Extra näring. För allt utom surjordsväxter. Höjer jordens pH-värde och kan hjälpa mot mossa i gräsmattan.
Tänk på: Lätt att övergöda, ta inte mer än ett par nävar per planta. Potatis kan lätt få skorv. Undvik aska på bladgrönsaker, då den kan fälla ut tungmetaller. Aska kan vändas ner i komposten, men sparsamt så att inte kvävet omvandlas till ammoniak och förmultningen avstannar.
Tång
Värdefull näring finns i brunalger, som blåstång, knöltång och sågtång. Skölj av tången från salt. Klipp i bitar och lägg på öppna jordytor eller mylla ner lätt då tången snabbt torkar ihop. Bra att fylla i botten av gropen när du planterar.
Innehåller: Fosfor och kalium.
Bra till: Extra näring. För blommor, prydnadsbuskar och potatis.
Tänk på: Undvik tång på grönsaker, då den tar med sig kadmium från havet som anrikas i jorden och tas upp av grönsakerna.
Kompost
Kan bestå av enbart trädgårdsavfall eller även innehålla både köksavfall och latrin. Ren trädgårdskompost är ganska näringsfattig medan latrin- och kökskompost ger mycket mer kväve och bör blandas med tre fjärdedelar matjord.
Innehåller: Kväve.
Bra till: Jordförbättring och som allroundnäring. För allt utom surjordsväxter som rododendron, hallon, blåbär, jordgubbar, astilbe och vivor. Särskilt bra i grönsakslandet där kvävet i jorden minskar vartefter de kväverika grödorna skördas.
Tänk på: Låg risk för övergödning då näringen fälls ut sakta. Kör du med torrdass måste latrinet efterkompostera minst ett år innan komposten kan användas.
