• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Prima favoriter

    Primula i kruka på vårvintern och gullvivor i backarna i maj. Det är så vi mest känner det underbara släktet primulor. Men de finns nästan överallt i världen.

    Foto: Bertil K Johanson

    Foto: Bertil K Johanson

    Foto: Bertil K Johanson

    I maj blommar gullvivorna i Brösarps backar i Skåne och i många andra backar. Gullvivan heter på sitt vetenskapliga namn Primula veris och det betyder Vårens lilla första.
    Men riktigt först bland vårblommorna hos oss är ju inte gullvivan. Däremot kan man utmed vägkanterna i Tyskland se små låga gula primulor, lite blekare och lägre än våra gullvivor, lysa som de första gula små solarna. På samma sätt som tussilago hos oss.
    Men då har vi redan njutit av de små gula, vita, röda eller blå jordvivorna (Primula vulgaris) som "slit-och-släng-blommor" på fönsterbrädan ganska länge. Faktiskt brukar de finnas med redan i julgrupperna. Lyckas du få dem att överleva tills det går att gräva i jorden kan du mycket väl plantera om dem ute och få en ny blomning varje år.

    Växt från medeltiden

    Det finns åtminstone 500 arter av primula i världen. Dessutom finns ett oändligt antal hybrider eftersom man korsat fram nya sorter sedan tidig medeltid.
    Hildegard von Bingen, den berömda nunnan och universalgeniet på 1100-talet, gjorde medicin mot melankoli av den. Och långt in i vår tid har det gjorts hostmedicin av primulan.
    Man ska dock handskas lite försiktigt med primulor. Nästan alla kan framkalla allergi. De två värsta av våra krukväxter på det området är fönstervivan (P. obconica) och syrenvivan (P. malacoides).
    Till samma växtfamilj hör, konstigt nog, skogsstjärnan (Trientalis europaea), penningbladet (Lysimachia nummularia) och praktlysing (Lysimachia punctata). Alla har de fem kronblad som sitter på ett stift.

    Skugga och fukt

    De flesta primulor blommar tidigt på våren och vill därefter gärna stå skuggigt eller halvskuggigt. Så det är utmärkt att plantera dem under halvhöga träd eller buskar och höga perenner som skuggar sommartid. Trots att många växer på kalkrika och fuktiga ängar går det bra att plantera dem framför eller intill rododendronbuskar som ju måste ha jord med lågt pH-värde och inte får stå blött.
    Eftersom de tål våt mark är de underbara att plantera i våtmarken intill en damm. Särskilt bra där är japansk viva (P. japonica) som finns i rosarött, vitt och rosa och den tvåfärgade hyacintvivan (P. vialii) i rosalila som mest liknar en pärlhyacint i blomman.
    Vid sekelskiftet var trädgårdsaurikeln (Primula x pubescens) fortfarande mycket populär. Den fanns i många färger och olika färgställningar tillsammans och enkel eller dubbel. Nu är den på väg tillbaka till våra trädgårdar igen.
    Bollvivan (P. denticulata) med runda blombollar i rosa, lila eller vitt är mycket lätt att så själv. Annars är det vanligaste sättet att föröka primulor att gräva upp plantorna och dela på dem med tre-fyra års mellanrum. Flera arter kräver faktiskt delning för att orka leva vidare.
    Lundvivan (P. elatior) får större och högre blommor än vår vanliga gullviva. Den förekommer i många gamla trädgårdar liksom en röd eller gulröd variant av vanlig gullviva.
    Härlig är också den rödaktiga majvivan (P. farinosa) som fortfarande växer vild på enstaka kalkrika platser i landet.

    Primulor

    1. Skredviva (P. nivalis) från södra Sibirien och Centralasien.
    2. Doftviva (Primula reidii) växer på 4 000-5 000 meters höjd i Himalaya. Det finns vita blommor också.
    3. Trattviva (P. sikkimensis var. hopeana). Sikkim ligger i Indien men den växer vilt också i Nepal och södra Kina.
    4. Japansk viva (Primula japonica) finns också med vita och rosa blommor.
    5. P. ioessa-hybrid är en raritet.
    6. Gul våningsviva (P. chungensis) sprider sig lätt och trivs i fuktig mark.

    Primulorna på bilderna växer i Peter och Monika Knutssons prisbelönta trädgård i Oxelösund.

    Nycklarna till himlen

    Sankte Per hade hand om nycklarna till Himmelriket, men en gång råkade han tappa ner dem genom molnen så att de försvann ner på jorden. Det gick ju inte an. Hur skulle det då komma in någon i himlen?
    Så Sankte Per skickade ner en av sina änglar på jorden för att leta. Hon vandrade länge runt men så på en vacker äng såg hon hur något glimmade i gräset. Det var den gyllene nyckelknippan! När hon lyfte upp den sprang en sirlig gul liten blomma upp på platsen. Det var den första gullvivan som därför också ibland kallas för Sankte Pers nycklar. Visst kan man se att det egentligen är en liten nyckelknippa?

    Av: Gunnel Nilsdotter

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!