Johan Croneman: “Har jag gjort mig förtjänt av livet?”

"Du kan ha gjort stor skillnad i både ditt eget och andras liv redan ­innan du hunnit till jobbet", skriver Johan Croneman.

Om det fanns en allvetande och allsmäktig gud borde han visa sig varje kväll, för var och en av oss, i tur och ordning, och svara på frågan: “Har jag gjort något viktigt idag – och i sådant fall: Vad?”

Det är ju ett helvete att ligga själv med den frågan varje kväll. Vad är viktigt, egentligen?

Vad man egentligen undrar är kanske: Var det värt det? Och har jag gjort mig förtjänt av det – livet?

Johan Croneman:

I slutet av Steven Spielbergs Rädda menige Ryan (om dagen D under andra världskriget) står den siste, och ende överlevande, av de fyra Ryan-bröderna, i nutid, på en krigskyrkogård någonstans i Normandie. Han faller på knä vid ett vitt kors, vid John H Millers grav (i filmen spelad av Tom Hanks), som offrade sitt liv för att Ryan skulle få leva sitt. Nu tittar han på sin fru och säger: “Säg att jag levt ett bra liv? Säg att jag är en bra man?”

Han måste få visshet: John H Miller, och flera andra av soldaterna som försökte rädda menige Ryan, offrade sig väl inte helt i onödan för hans skull? Han har väl gjort rätt för sig?

“Du är en god man”, säger hans fru, med hela hans stora familj i bakgrunden.  

Det är en av filmhistoriens allra mest rörande scener, många upplever att den överskrider alla tillåtna sentimentala och känslomässiga gränser, jag sväljer den med hull och hår.

Det är kanske till och med filmens allra viktigaste fråga som letar efter ett svar i oss: Finns det något som helst meningsfullt att hitta i ett brutalt krig och ett till synes urskiljningslöst dödande, något som vi kan föra ner från historiens och politikens hundraårsperspektiv på makronivå, till ett enda överlevande vittnes personliga privata undran: Fanns det något enda litet syfte med att just jag överlevde?

För att han skulle leva ett gott liv, göra gott, vara en god man – och bygga nya generationer som ett slags kollektivt tack till alla dem som aldrig kom hem den dagen…?

Det är en av filmhistoriens allra bästa krigsfilmer också, och den ställer frågor långt efteråt.

Hur gör man skillnad i sitt liv, en helt vanlig dag, gör man någon skillnad över huvud taget? Jag vill tro det.

Man hälsar på spärrvakten i tunnelbanan, man tittar inte bort, utan bekräftar ett litet främmande barns blick i tunnelbanan, man reser sig upp för någon som bättre behöver en plats att sitta på.

Du kan ha gjort stor skillnad i både ditt eget och andras liv redan innan du hunnit till jobbet. 

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top