Jag traskar runt frukostbuffén på Fina Hotellet vid Bokmässan. Jag smygkikar på nobelpristagaren Mario Vargas Llosa som sitter och äter frukost med sin fru, jag ser gamle Livets Ord-pastorn Ulf Ekman gå förbi med raska kliv och jag ser en femåring som går på upptäcktsfärd runt borden.
Här finns mat som ska passa de flesta, fem sorters yoghurt, massor av flingor och nötter, wienerlängd för den ena och stekta korvar åt den andra. Den största folksamlingen hittar man ändå vid de sex stora rottingkorgarna med bröd.
Mina förväntningar är ganska höga och min besvikelse blir lika stor. Där ligger samma smaklösa frallor som på vilket hotell som helst – fröna på toppen varierar men degen är densamma. Jag undrar hur det kommer sig att hela Sverige går igenom en brödrevolution där surdegsbröd och långsamjästa frallor höjs till skyarna och hela mässgolvet kryllar av bakböcker – trots det ser man inte smulan av ett sådant bröd på Fina Hotellet i Sveriges näst största stad?
Några dagar tidigare har jag följt en artikelserie i Svenska Dagbladet som berättade att fyra av tio tonårstjejer hoppar över frukosten minst en skoldag i veckan. Konsekvenserna blir att ungdomarna blir trötta och inte orkar prestera lika bra i skolan.
På vissa skolor försöker man lösa detta genom att bjuda på frukost på morgonen och de visar till och med en bild från en sådan skola.
Där står tre tonårstjejer och brer smörgåsar vid ett bord dukat med de vanliga fyrkantiga ostskivorna, skinka och ett paket Becel. Vänta nu? Becel, smörgåsmargarinet som profileras som kolesterolsänkande och bra för gamlingar med hjärt- och kärlproblem. Är det rätt pålägg för ungdomar?
Längre ner i artikeln står Livsmedelsverkets rekommendationer för en bra frukost: I stora drag ska man äta frukt eller grönsaker, fylla en tallrik med fil och hälla på osockrade fullkornsflingor. Om man inte blir mätt, lägg till en smörgås med nyckelhålsmärkta pålägg. Blir ni sugna?
Dietisterna, skolan och politikerna sliter sitt hår för att lösa problemet med de missade frukostarna, vi vill ju inte ha en lågpresterande ungdomsgeneration!
Men hur vore det att servera något som är… gott?
Jag själv älskar att äta frukost. Och trots att jag äter nästan samma sak varje dag – en tallrik havregrynsgröt med sylt, en macka och en kopp kaffe – så tycker jag att det är dagens godaste, bästa och roligaste mål. Det har jag alltid tyckt. Jag fattar att det är bra att äta nyttigt, men borde det inte vara bättre om unga äter en rostad macka med 30-procentig ost, smör och marmelad än inget alls? Fråga ungdomarna själva vad de skulle vilja äta, problemet är kanske enklare att lösa än vad man tror.
Jag tror att alla vill äta gott, oavsett om man är gammal nobelpristagare eller fjortis, alltså potentiell nobelpristagare.
Just nu! Ser fram emot: Ska gå på en föreläsning om jämställdhet i förskolan, det här bådar gott för framtiden! Tjoho!
Av Elin Ek
