Provrumsångest: Är det fel på mig eller kläderna?

Känner du igen dig i det ständiga provrumsdramat? Faktum är att ­kläder som säljs idag passar inte 9 av 10 kvinnor.

En ny dansk undersökning av lektor Mette Terkildsen vid VIA University College i Horsens visar att enbart 8 till 12 procent av danska kvinnor har kroppar som stämmer med modeindustrins standardstorlekar. 

– Jag tror att det är ungefär likadant i Sverige men här finns tyvärr inga aktuella stora undersökningar, säger universitetslektor Niina Hernández vid Textilhögskolan i Borås.

I sin doktorsavhandling som heter “Does it really fit?”, alltså “Passar den verkligen?”, understryker Niina hur viktigt det är att kläderna passar, både rent fysiskt men också att vi känner oss fina och bekväma i dem. 

Och så är vi ändå så många som står där och svettas och stönar i provhytterna. 

I den danska undersökningen har hennes kollega Mette Terkildsen scannat av och mätt 350 olika kvinnors kroppar och jämfört med plaggen som finns att köpa och hon säger att problemet är att de flesta designers formger plagg som passar tunna, platta och långa personer och att tillverkarna bara sedan förstorar plaggen utan att skala upp proportionerna riktigt. Och då sitter de illa. 

Niina Hernández tvekar när hon får frågan om samma sak gäller i Sverige. 

– Eftersom jag inte har någon studie att luta mig mot som gäller den svenska marknaden och märkena är jag försiktig i mitt uttalande. Jag håller med till en viss del om att plaggen graderas upp utan att ta tillräcklig hänsyn till den formförändring som sker. 

– Jag vet inte om det är annorlunda i Danmark, men i Sverige skapar företagen hellre en ny kollektion för de större storlekarna än att bara gradera upp från de mindre storlekarna. Det är olika vägar att gå… 

Provrumsångest: Är det fel på mig eller kläderna?
Niina Hernández, Textilhögskolan.

Finns det någon slags svensk standard för klädstorlekar?

– Ja, men den är från 70-talet (skratt). Då kan du ju gissa hur pass bra den stämmer med hur vi ser ut nu. De flesta tillverkare har ändå justerat storlekarna och ökat midjemåtten. För det vet vi, förr var vi svenskor timglasformade, nu är vi raka, för midjan har blivit bredare. 

– Det finns standarder som visar på hur måtten tas, primära och sekundära mått och hur vi kan kommunicera storlek med hjälp av kroppsmåtten. Men det saknas data som visar hur svenska målgrupper eller åldersgrupper ser ut idag, mått- och figurmässigt. 

Hur har det kunnat bli så här, tillverkarna måste ju vilja sälja sina kläder? Och om det inte passar
köper man väl inte.

– Dels det blivit så extremt billigt att köpa kläder att vi konsumenter nöjer oss med sämre passform och köper plagget ändå, “det kostar ju så lite”.  Dels tillverkas många plagg med en del stretch i tyget och det sträcker sig, är mer förlåtande även om det inte passar exakt, säger Niina. 

– Sedan är det dyrt att tillverka ett plagg i många varianter, så många nöjer sig ofta med ett begränsat antal storlekar. 

Siktar tillverkarna enbart in sig på unga, smala kroppar?

– Nej. En del märken gör det, men alla är medvetna om att det är de lite äldre som är köpstarkare. 

Ser du något hopp om att det kan bli bättre? 

– Ja, en del tillverkare har en tydlig vilja att förändra och gör många storleksvarianter. Dessa företag har ofta möjlighet att tillverka mycket stora volymer som “tål” att delas upp på fler storlekar.

– Och jag tror att i framtiden kommer modeföretagen att erbjuda mer service, som att man kan få justera plagg man köper. Det är kravet på ett mer hållbart mode som tvingar tillverkarna att inse att de måste erbjuda något mer än enbart nya plagg, till exempel lagning eller “uppgradering” av textila produkter, säger Niina. 

“Börja se kläder som investeringar som ska användas länge”

– Sedan pågår försök med appar där man ska kunna ta foton på sig själv som sedan omvandlas till mått, som i sin tur leder till en rekommendation av storlek hos ett visst företag. Men jag känner inte till någon studie som visar hur bra de fungerar för konsumenten. 

Vad kan man göra som konsument för att ändå hitta något som passar?

– Börja se kläder som investeringar som ska användas länge. Var beredd att betala mer. Köp inte det som “nästan passar”, då är risken att det blir hängande oanvänt. 

– Var lite mer trogen. Hittar du ett plagg som faktiskt sitter fint, så fråga i butiken om den här passformen kommer finnas kvar i produktionen kommande år. Då vet du att där kan du hitta plagg som passar. 

– Tänk lite mer som när du köper skor. Ofta så är det så att du hittar ett märke vars läster passar din fot. Börja tänka så när det gäller kläder också. 

– Håll koll på detaljerna. Midjan är något som ofta behöver justeras. Se då till att byxorna du köper har en delad linning mitt bak och allt är förberett för att kunna tas in eller läggas ut. 

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top