LSS: Lagen som urholkats – glansen har flagnat efter 30 år

Rättighetslagen LSS som skulle ge stöd och service till människor med funktionsnedsättningar har holkats ur i takt med att kommunerna ska spara.

77 500 personer i Sverige hade i oktober 2022 minst en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Insatserna kan handla om boende i gruppbostad, ledsagning, daglig verksamhet eller personlig assistans. 

Stora skillnader mellan kommuner

Trots att lagen är en rättighetslag och ska gälla oavsett var i landet man bor råder i själva verket stora skillnader. I en kommun avslås ansökningar om gruppbostad men inte i grannkommunen. Samma gäller tillämpningen av rätt till ledsagning och personlig assistans. 

Syftet med LSS är att människor med vissa funktionsnedsättningar, som exempelvis medfödd intellektuell funktionsnedsättning (tidigare kallad utvecklingsstörning), autism eller medfödd hjärnskada ska få möjlighet att delta fullt ut i samhället, de ska få hjälp att leva ett liv ”som alla andra”. 


LÄS ÄVEN: Mamma Agnetas oro för sitt vuxna barn: ”Vem tar hand om Hanna när vi är borta?”


Under stora delar av 1900-talet var utvecklingsstörda, kallade sinnesslöa eller idioter, hänvisade till institutioner med fruktansvärda förhållanden och där människovärdet var i stort sett obefintligt. Barn togs ifrån sina föräldrar som ombads glömma dem. 

Livsvillkoren för personer med intellektuella och andra funktionsnedsättningar blev en stor fråga på 1960-talet och den första omsorgslagen kom 1968. Den gav utvecklingsstörda rätt till undervisning och daglig verksamhet och det inrättades elevhem och inackorderingshem som ersatte de gamla institutionerna. 

”Lagen har urholkats”

Idag är det 30 år sedan den moderna efterföljaren LSS såg dagens ljus efter många års politiskt opinionsarbete från främst dåvarande Folkpartiet, och där intresseorganisationen FUB också spelade en stor roll.

– I grunden är LSS en bra lag men de senaste tre åren har den urholkats. Kommuner och domstolar gör felaktiga tolkningar, säger Anders Lago, som är förbundsordförande i Riksförbundet FUB som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. 

Anders Lago, riksförbundet FUB.

Att domstolarna idag ofta ger avslag på överklaganden anser Anders Lago, och även Socialstyrelsen, är en följd av för dålig kompetens hos ­domarna i förvaltnings­domstolarna. 

– Ska man vinna över en kommun krävs idag otroliga juridiska resurser, och vi som förbund har inte en chans hjälpa och ge stöd till de mängder av människor som hör av sig till oss, säger ­Anders Lago. 

Han anser att anledningarna till att LSS har urholkats har flera orsaker. Dels handlar det om okunskap men också att kommunerna gärna väljer att spara just på insatser till denna förhållande lilla grupp människor när ekonomin kärvar. 

– Tyvärr handlar det också om förändrade värderingar i samhället. Det finns en hårdare syn på den här gruppen människor idag, anser ­Anders Lago.

Kritik från FN

Han konstaterar att FN i år återigen har kritiserat Sverige för att inte uppfylla målen som satts upp i den funktionshinderkommission som Sverige har åtagit sig att följa. 

– Idag kan vi glömma det stolta löftet att intellektuellt funktionsnedsatta ska kunna leva ett liv som alla. Partierna har kvar sina fina skrivningar men lever inte upp till dem, säger Anders Lago.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top