Rekordmånga söker skuldsanering – ”Lyxfällans” Magdalena Kowalczyk ger råd

Närmare 40 000 personer över 64 år hade skulder hos Kronofogden vid slutet av 2022. 

Mindre marginaler tycks vara en orsak till en tunnare plånbok. Om något oväntat händer, till exempel att ens partner avlider, kan det bli svårare att klara sig. En annan aspekt som programledaren Magdalena Kowalczyk pekar på är bristande kunskap. Det ser hon tydligt hos de personer som hon träffar i ”Lyxfällan”. Att inte veta och förstå vad man förbundit sig till när det gäller lån är oroväckande.

– Det kan få ödesdigra konsekvenser, menar hon.

2023 ansökte rekordmånga om skuldsanering hos Kronofogden. Unga dominerar, men de äldres skuldsättning är också anmärkningsvärd: det totala skuldbeloppet för personer över 64 år vid årsskiftet 2022/2023 uppgick till 21 miljarder kronor, varav 10 miljarder bestod av räntor och avgifter. 

Våga prata pengar

Magdalena Kowalczyk vill att vi öppnar upp samtalet om pengar. 

– Vi behöver kunskap kring vår privatekonomi. Våga prata om det utan att det känns pinsamt och när livet händer – vilket det gör allt som oftast – så ska vi veta hur vi löser problemen. Att sticka huvudet i sanden är mänskligt när vi inte vet vad vi ska göra, men det förvärrar ofta saker och ting och det vill jag förebygga. 

Så vad gör man om skulderna hopas?

– Ta reda på villkoren på dina lån och krediter. Titta framför allt på den effektiva räntan. Gör sedan en prioriteringslista. Det dyraste ska betalas av först! 

Vi har inte ett samlat kreditregister i Sverige, vilket saknas tycker Magdalena.

– Du måste själv ta reda på alla dina fordringsägare och skuldbelopp för att kunna kontakta dem och ordna med nya avbetalningsplaner.

Hon trycker på vikten av att vara aktiv.

– Ring! Det är människor på andra sidan som ju är intresserade av att få tillbaka sina pengar. Krisar det ordentligt finns det kommunala budget- och skuldrådgivare.

---

LÄS ÄVEN: Helene blev till slut skuldfri – beskriver internet som en ”fälla”

---

Magdalena är kritisk till sättet på vilket vi konsumerar.

– Avbetalningssamhället är så pass normaliserat. Vi, konsumenterna, har hamnat i ett informationsunderläge, där många inte får lära sig hantera ekonomi varken i hemmet eller i skolan. 

Var trejde svensk mår dåligt på grund av sin ekonomi

Det är bland annat därför som Magdalena Kowalczyk, tillsammans med sin medförfattare Mikael Hussain, har skrivit ”Boken dina pengar vill att du ska läsa”. En av hennes hjärtefrågor är att unga personer, såväl som äldre, ska få ekonomisk grundkunskap.

– Du ska slippa problem och dåligt mående, förklarar hon och hänvisar till en undersökning från Kantar Sifo: var tredje svensk mår dåligt på grund av sin ekonomi.

Men det finns ytterligare en viktig aspekt: ansvarsfrågan.

– Våra lagstiftare borde ha skapat ett fungerande konsumentskydd. 

Hon gör en liknelse med Systembolaget. 

– Vi vet att alkohol inte är bra för oss i för stor omfattning. Därför finns det ett konsumentskydd i form av ett monopol och regleringar kring hur vi får köpa alkohol. Motsvarande skydd har lyst med sin frånvaro när det gäller konsumentkreditmarknaden. 

Marknadsföring av krediter ska enligt lag exempelvis vara ”måttfull”. Ändå kan vi när som helst bli uppringda och erbjudas lån. 

– Att det är möjligt idag är för mig helt obegripligt och tillsynsmyndigheterna har misslyckats å det grövsta, ­understryker Magdalena. 

– Det behövs hårdare restriktioner för snabblåne­bolagen, och Konsumentverket samt Finansinspektionen måste effektivisera tillsynen.

Betyder det att vi aldrig ska ta lån?

 Magdalena förklarar hur vi ska tänka.

– Om du är införstådd med vad du gör och känner dig komfortabel så står det dig förstås fritt att göra som du vill. Syftet med boken och checklistan är att folk ska kunna sova gott om natten och färre ska behöva söka sig till ”Lyxfällan”.