Designstrategen: Vi drejar, köper vintage och stickar pamfletter
Wellbeing är fortsatt på frammarsch, meddelar designstrateg Lotta Ahlvar. Hon besökte nyligen Maison & Objet, en stor mässa i Paris, där man hade avsatt en hel avdelning med fokus på hälsa.
– Hälsotrenden känns kanske gammal, men faktum är att de klassiska yogastudiorna mest är ett Stockholm innerstads-fenomen. Jag bor delvis på landet i Östergötland, och där vimlar det inte av yogastudios. Det nya är att wellbeing sprids i bredare kretsar.
Vi lever ju i ett ingenjörsland där evidens och forskning klassas högt. Det har varit mycket fokus på det materialistiska, och kanske inte lika mycket på det spirituella, men det är något som börjar ändras nu, konstaterar Lotta Ahlvar.
Lotta Ahlvar, designstrateg, om 2024
- Hälsotrenden växer sig ännu starkare.
- Självklart med friskvårdsbidrag på jobbet – och gärna lediga fredagar.
- Vintage blir coolt på riktigt.
- Mer färg på kläder och inredning. Gärna rosa! Men helst neon!
- Vi älskar att odla och dreja.
- Tröjorna vi stickar har komplicerade mönster och mycket färg.
Jobba mindre
Gammal hederlig träning är en del av hälsoaspekten. Vissa tränar hårt à la Ironman, andra nöjer sig med skogsbad eller att gå på promenad med en skogsguide. Det viktiga är att ta en paus från datorn. Fler och fler, inte minst unga människor, har börjat ifrågasätta hur mycket vi egentligen ska jobba.
– Kanske är det inte värt att köpa den där kavajen när jag inser hur många timmar jag måste jobba för att få den? Kanske föredrar jag att arbeta lite mindre, och hinna gå på ett yogapass istället?
Att kunna jobba hemifrån är en vana som vi har tagit med oss från pandemin. För unga i dag är det en hygienfaktor att jobbet kan erbjuda friskvårdsbidrag.
– Vissa arbetsplatser bjuder till och med på lediga fredagar för att de anställda ska få chans att ”fylla på”. Gå på bio och museum, och läsa böcker, så att de kan återvända till arbetsplatsen utvilade och med kreativa hjärnor.
Fast food och fast fashion är däremot fenomen som börjar höra till historien. Hållbarhetsfrågan är alltså fortsatt viktig, inte minst inom klädindustrin.
– Vi har kläder som skulle räcka i 150 år, vi lever alltså med ett massivt textilberg. Fler och fler företag inom modeindustrin har börjat ifrågasätta villkoren i den egna branschen. År 2025 kommer dessutom ett producentansvar för textilbranschen, så under 2024 ligger företagen i startgroparna.
Vi handlar bara mer och mer second hand. Vintage har gjort en klassresa, och gått från unkna plagg i en källare till att vara något som fashionistas skryter med att de handlar. Arkivet STHLM är en av många nya butiker som erbjuder ett kurerat urval av vintageplagg, och som dagligen släpper nygamla plagg på sajten, och fler likande butiker kommer vi att se under nästa år, enligt Lotta Ahlvar.
Mycket färg i mode och inredning
Mer färg smyger sig in i både mode och inredning. Gärna klara färger i stora färgfält, till exempel en stor, röd vas framför en knallblå vägg.
– Motsvarigheten i kläder är att ett par gula byxor matchas med en grön jacka. Den grå och beige ullkappan som vi sett så länge nu, kan lika gärna vara knalligt röd eller, kanske allra helst, rosa. Rosa är fortsatt poppis, en färg som initierades i och med Barbiefilmen. Neonfärger kommer också starkt.
Odla själv-trenden tuffar på. Den som kan hävda att man har odlat grönsakerna som man bjuder på under en middag plockar stilpoäng. Fler och fler krogar, inte minst på landsbygden, vill servera ”från jord till bord”. Och keramikvurmen kommer att vara fortsatt stark.
– Keramiker är till och med ett bristyrke. Många gamla keramiker börjar gå i pension nu. Restauranger vill gärna servera sin mat på lokalt drejade tallrikar, men utbudet är inte tillräckligt stort.
Intresset för hantverk vill aldrig ta slut, och den stora stickboomen håller i sig.
– Under 2024 stickar vi gärna komplicerade saker med mycket färg och mönster. Designern Lisa Anne Auerbach – som stickar in politiska budskap i sina plagg – är en inspiratör, säger Lotta Ahlvar.
Ekonomen: Vi har vant oss vid att konsumera mindre
När sparekonomen Shoka Åhrman ska analysera plånboken tar hon avstamp i världsläget. Mycket som händer i omvärlden påverkar nämligen den enskildes ekonomi.
– Det sambandet har förstås alltid funnits där, men det blev mer tydligt under pandemin, Ukrainakriget och energikrisen förra vintern, säger hon.
De ekonomiska utmaningarna kommer att följa med oss in i 2024, det är så verkligheten ser ut, konstaterar Shoka Åhrman.
– Kanske har vi det värsta bakom oss, men effekterna av de senaste årens ekonomiska läge ser vi nu. Det råder alltid en viss eftersläpning. Nu är vi mitt i en lågkonjunktur – och det märks.
Shoka Åhrman, sparekonom, om 2024
- Ekonomiska utmaningar följer med in i 2024.
- Vi konsumerar mindre.
- Reallönerna ökar något.
- Inflationen klingar av.
- Mer stabila livsmedelspriser.
- Något högre pension för vissa.
- Möjlighet till stabilare aktiemarknad.
Har lärt oss av kärvt ekonomiskt läge
2024 är alltså året då vi på allvar kommer att känna av tidigare räntehöjningar och en risk för svagare arbetsmarknad. Samtidigt har vi nog lärt oss något av de senaste årens mer kärva ekonomiska läge, tror Shoka Åhrman.
– Vi har fått en karta som hjälper oss att orientera oss i en ny ekonomisk verklighet. Nu kan vi till exempel dra nytta av det vi lärde oss om energieffektivisering förra vintern.
Under det senaste året har vi kunnat se hur vi har fått allt mindre för våra pengar. Reallönerna har alltså minskat. Under 2024 finns det dock indikationer på att reallönerna kommer att öka igen, dessutom tyder mycket på att inflationen kommer att stanna av. Sannolikt börjar vi också närma oss en räntetopp, och förhoppningsvis har vi lämnat räntehöjningarna bakom oss, spår Shoka Åhrman.
– Och räntorna är ju en av de stora faktorerna som påverkar hushållens ekonomi. Framåt sommaren kanske vi till och med kan vänta oss räntesänkningar.
Dessutom ökar inkomstpensionen med en procent, och garantipensionen med 9,1 procent, vilket gynnar de som har jobbat deltid och aldrig har tjänat särskilt mycket. Det mesta tyder också på att livsmedelspriserna kommer att stabiliseras.
– De kommer kanske inte att sänkas, vi kommer sannolikt att få leva med en högre prisbild. Men uppgången stannar i alla fall av. Också på aktiemarknaden kan vi vänta en viss stabilitet. Vi börjar redan nu se en aktiemarknad som inte är lika skakig.
En lite stramare ekonomisk verklighet är det nya normala ett tag framöver, tror Shoka Åhrman.
– Vi har haft en extrem ekonomisk uppgång. Under många år har vi i princip inte betalat något för våra lån. Samtidigt har människor i äldre generationer upplevt värre tider. Räntenivåerna har varit betydligt högre, i relation till nittiotalet får 2024 snarare betraktas som ett mellanår.
Handlar mindre
Shoka Åhrman tror att 2024 kommer att vara året då vi drar ner på vår konsumtion.
– Det kanske inte är nu man tar med familjen på en långresa till New York. Antagligen kommer vi också att handla mer second hand och tänka mer cirkulärt. Låna prylar av varandra, och byta in skridskor och fotbollsskor som har blivit för små. Det är ju i grunden något positivt. För samtidigt som vi befinner oss i en ekonomisk kris har vi en mycket större kris att hantera – klimatkrisen, påpekar Shoka Åhrman.
Omvärldsanalytikern: Vi har blivit rädda och ägnar oss åt prepping
På det samhälleliga planet ser vi en tråkig utveckling – att allt fler – framför allt unga samt äldre kvinnor – är rädda för att gå ut på kvällarna.
– Var femte kvinna i de åldrarna avstår av rädsla för att bli överfallen eller hotad, säger Johanna Danielsson, vd på Kairos Future, ett företag som ger råd inom framtidsstrategi.
Den nya Utbetalningsmyndigheten, som ska arbeta för att förhindra felaktiga utbetalningar, kan vara en motvikt. Den är ett av flera initiativ som ska sätta press på kriminella.
– På ett annat plan har vi börjat vänja oss vid att det är oroliga tider, med gängkriminalitet, krig och terror. Vi orkar inte gå runt med ”red alert” hela tiden, så samtalen i fikarummen kommer inte längre bara att handla om elände.
Johanna Danielsson, vd för analysföretaget Kairos Future, om 2024
- Mindre tillit till samhället.
- Mer prepping.
- Mindre beroende av import.
- Större rädsla för att gå ut på kvällarna.
- Färre trafikolyckor.
- Skräddarsydda AI-upplevelser.
Vanligare med prepping
Förr om åren har svenskarna utmärkt sig för sin stora tillit till samhället. I ett globalt perspektiv har vi tillhört de länder med störst tillit, men här börjar vi se en förändring, konstaterar Johanna Danielsson.
– Tilliten är rätt avgörande för hur det går för ett land när det till exempel kommer till innovationer. Att gå runt och vara rädd för att bli lurad tar mycket energi som skulle kunna läggas på annat.
Att 2024 blir ett år av prepping är därför inte så konstigt. Förr om åren var prepping något som mest associerades till kufar, idag påhejas preppingen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som gärna ser att befolkningens kompetens att ta hand om sig ökar.
Lokalproducerat och hållbarhetsfokus
– Vi behöver dessutom öka självförsörjandegraden i landet. Sverige importerar mycket varor, i princip är vi bara självförsörjande på morotskaka har jag fått lära mig. Det här kommer att förändras nu, och det blir mer fokus på lokalt producerade varor, vilket förstås också är bra ur hållbarhetssynpunkt.
Hållbarheten är alltså fortsatt i fokus. Karma-appen – där man kan köpa bakverk och färdigrätter som håller på att bli gamla till halva priset – sprider sig till kläder och prylar. I Västerås finns redan ett varuhus där man kan köpa recyclade byggprodukter, och på Naturkompaniet i Stockholm kan man köpa begagnade Fjällrävenjackor.
– Under 2024 kommer vi att se många fler sådana initiativ. Det kommer också att bli mer och mer accepterat att ge bort begagnade gåvor, av hänsyn till både miljö och ekonomi.
”Comfort food”
Att äta lokalt och grönt är en fortsatt mattrend, samtidigt ser vi en mottrend: i tuffa tider längtar vi efter ”comfort food”, vi tilltalas av ”trygg” mat med fokus på fett och socker.
Utvecklingen av AI går fort, och AI kommer bland annat att användas för att skapa skräddarsydda upplevelser, som att översätta ett föredrag på svenska till brittisk engelska. AI-tekniken innebär också att fler potentiella trafikolyckor kommer att kunna stoppas.
– System som larmar när man styr mot fel sida av vägen har en positiv inverkan på trafiksäkerheten.