Så räcker dina pengar längre – 6 steg mot tryggare ekonomi

När lågkonjunkturen nu är över oss kommer de negativa nyheterna slag i slag:

• Matpriserna stiger mer än vad de gjort på 25 år. Genomsnittet ligger strax över 10 procent, men för kaffe är det nästan 40 procent och för frukt över 25 procent. 

• Allra värst är kostnadsökningen för el och drivmedel. Blir det en kall vinter kan elkostnaderna fortsätta uppåt. 

• För att försöka dämpa inflationen höjer riksbanken räntan. Men det är inget säkert botemedel mot skenande inflation, eftersom denna till stor del styrs av energipriset, som i sin tur påverkas av det eländiga kriget i Ukraina. 

• Att lönerna ska höjas tillräckligt för att vi ska få råd med prisökningarna kan vi inte räkna med. Ökade löner skulle kunna elda på inflationen och därmed ger extra räntehöjningar. Industrifacket har krävt 4,4 procent i löneökning nästa år, men troligen blir det betydligt mindre när förhandlingarna är klara. Trösten för pensionärerna är att den statliga pensionen automatiskt räknas upp med 3 procent från januari nästa år (garantipension med 8,7 procent).

Räkna heller inte med någon större hjälp från den nya regeringen. För att finanserna inte ska spåra ur som i England skjuts många vallöften om skattesänkningar och förbättringar på framtiden. 

Enda stora hjälpen gäller elräkningarna där pengar betalas tillbaka tidigast i december. I elområde 4 (Götaland) blir det 79 öre tillbaka för varje kilowattimme som gått åt under senaste året (15 800 kr för en villaägare med 20 000 kilowattimmar). I elområde 3 (Svealand) blir stödet 50 öre per kilowattimma. 

För övrigt finns endast dessa förbättringar i nya regeringens budget för 2023:

• Drivmedelspriset sänks den 1 januari, men när du tankar blir det bara 14 öre i bensinprissänkning jämfört med dagens pris (41 öre för diesel). Ytterligare sänkning ska komma 2024 när inblandningen av biobränsle minskar.

• Avdraget för bilresa till jobbet höjs från 18:50 till 25 kronor per mil.

• Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer med låg inkomst. 

• Ökat stöd för den som installerar solceller.

• A-kassan ligger kvar på dagens nivå. 

I denna situation gäller det att försöka få ut mer för sina pengar – och det kan ofta göras steg för steg utan att snåla och utan att dra ned på levnadsstandarden.  

1. Skaffa kostnadskontroll

Skriv ned familjens alla inkomster och utgifter under en månad. Kolla då vad som dras varje månad på autogiro eller från dina kontokort. Enbart själva kontrollen över vart pengarna tar vägen kan ge mer pengar kvar. Förhoppningsvis drar man spontant in på sådant som är uppenbart onödigt.

Samla familjen efter en månads noteringar. Se efter vilka olika abonnemangstjänster och utgifter som inte behövs och vad som kan köpas billigare. Kanske går det att säga upp någon datatjänst eller streamingtjänst, ändra några restaurangvanor, ta bussen i stället för bilen eller handla maten mer genomtänkt till lägre kostnad.  

2. Sänk elkostnaden 

Elkostnaden är förmodligen det som stigit mest. Genom att sänka den sparar du inte bara för egen del. Om vi alla hjälps åt så sänks också kilowattpriset. 

Uppvärmningen är oftast den största delen av elförbrukningen. Genom att sänka inomhustemperaturen med en grad kan man sänka elkostnaden med ungefär fem procent. 

Du sparar också el genom att vara sparsam med duschvattnet, eftersom varmvattnet brukar stå för 25 procent av elkostnaden. Försök också låta bli att använda energislukare som torktumlare, torkskåp och handduksvärmare.

Fler energispartips på www.energimyndigheten.se. Varje kommun har också en energivägledare som kan hjälpa till.

3. Se över bolånen

Räntan på bolån har nästan fördubblats på ett år. Om du har lån och samtidigt sparade pengar finns det därför stor anledning att försöka amortera av dina lån. Förutsättningen är då att du inte behöver pengarna inom de närmaste åren och att räntan är rörlig eller att bindningstiden gått ut. Andra lån än bostadslån har alltid högre ränta. Försök att få sådana lån att ingå i bolånet. 

Den rörliga räntan är nu ungefär en procentenhet lägre än den bundna. Ändå kan det vara bättre att binda, eftersom du då vet dina framtida kostnader. Just nu ligger den bundna räntan strax under 4 procent oavsett om du binder på två, tre, fyra eller fem år. 

På Konsumentverkets hemsida finns en kalkyl som visar hur stor räntehöjning din budget tål.

4. Förhandla om dina fasta utgifter  

Bolånen är en av de fasta kostnader som du kan få ned genom att byta bank eller låneinstitut. Men du tjänar ofta också på att förhandla om andra fasta kostnader.

Kolla så att du inte betalar onödigt mycket för mobil-
abonnemanget, bilförsäkringen, villaförsäkringen eller hemförsäkringen. Det kanske finns mer prisvärda alternativ nu än det som var bäst för några år sedan. 

På nättjänster som konsumenternas.se, compricer.se och zmarta.se kan du få bra hjälp med att jämföra. 

5. Öka inkomsten

Kanske kan du också förbättra familjeekonomin genom att öka dina inkomster. Om du är över 65 år är din inkomstskatt ofta lägre än vad du tror. På den del av en löneinkomst som ligger under 100 000 kronor per år blir det nämligen ett jobbskatteavdrag som ger dig 20 procent av inkomsten i ren skattesänkning. Nya budgeten ger nästa år en höjning till 22 procent. 

Att hyra ut en liten del av bostaden kan vara ett sätt att skaffa sig inkomster med ingen eller låg skatt. Det går att hyra ut en villa eller ett fritidshus för upp till 50 000 kronor per år skattefritt.

6. Fortsätt spara 

Sparande som finns på bankkonto och i fonder kan komma väl till pass för att klara de ökade utgifterna nu och kommande år. Men försök att behålla månadssparandet. 

Aktier och aktiefonder har sjunkit kraftigt i värde sedan årsskiftet. Men ingen vet om botten nu är nådd eller om det ska fortsätta nedåt innan vändningen uppåt kommer. 

Att i detta osäkra läge spara några hundralappar varje månad i aktiefonder är ett bra sätt att sprida riskerna. Man kan nämligen vara tämligen säker på att aktier och aktiefonder på lång sikt utvecklas bättre än allt annat sparande.