Här är superbakterierna som håller oss friska

Tarmhälsa är verkligen i ropet – de senaste tio åren har forskare världen över varit väldigt upptagna av de miljarder bakterier som bor på och i oss, på huden, i munnen, vaginan, men framför allt i tarmen. Tillsammans väger bakterierna ungefär lika mycket som vår hjärna, runt 1,5 kg. Länge fanns inget direkt intresse för tarmfloran. Nu är den ett av de mest heta områdena inom medicin. 

– Vi vet att de mikroorganismer som finns, framför allt i tarmen, är viktiga för hur vi mår, vår hälsa och påverkar inflammatoriska tarmsjukdomar och även kanske det som ligger utanför tarmen, som komplikationer vid graviditet, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, ångest och depression, säger Lars Engstrand, professor vid Karolins­ka Institutet, som leder ett forskarteam som är världsledande på området tarmbakterier.

För lite mer än tio år sedan satte forskare igång sina studier kring mammors tarmflora. När man såg hur bebisar som föds vaginalt får en skyddande effekt mot allergier för att de kommer i kontakt med mammans bakterier i vagina, möttes resultaten först med viss skepsis.

– Nu är det tvärtom. Från att ha varit ett underprioriterat område råder det en hajp kring de här bakterierna. Vår uppgift är att sortera ut hoppet från hajpen, säger Lars Engstrand.

Stort forskningsprojekt

På Karolinska Institutet och Sci Life Lab pågår en stor forskningssatsning kring just kvinnohälsa. Förutom i tarmen, på huden och i munnen är vaginan ytterligare ett ställe där vi har en mikroflora. Än vet forskarna ganska lite om hur sammansättningen av en frisk vaginalflora ser ut.

– Vi vet ännu inte hur bakterierna i munnen, tarmen och vaginan hänger ihop i våra kroppar. Med mer kunskap om mikrobiomet (där tarmfloran ingår) kan vi förhoppningsvis få bättre behandlingar för att förebygga obalans i vaginalfloran, missfall och för tidiga förlossningar, säger Lars Engstrand.

Forskningen kring blivande mammors mikrobiom pågår för fullt. En persons tarmflora utvecklas under spädbarnstiden och är sedan relativt stabil livet igenom, om man är frisk. Forskarna undersöker nu om man bör ta bakterier från mammans vagina och tarm efter ett ­kejsarsnitt för att ge barnen de bakterier därifrån som de annars hade fått på sig ­naturligt.

– Vad som är så speciellt med den här nya studien är att barnen även ska få tarmbakterier på sig, eftersom bakteriefloran i tarmen har så stark inverkan på immunförsvaret. Förhoppningen är att småbarn ska kunna starta livet med mindre risk att utveckla astma och allergier.

I en annan studie där man samarbetar med Uppsala universitet studerar man 4 000 kvinnor för att för ­första gången kartlägga vilka mikroorganismer som finns i vaginan hos vuxna kvinnor i befolkningen. Man vill bland annat ta reda på om rubbningar i vaginalfloran påverkar risken för livmoderhals­cancer. Men man vill också hitta bättre behandlingsmetoder för en rad gynekologiska sjukdomar.

– Många kvinnor har stora besvär av bakteriell vaginos, som är den vanligaste orsaken till illaluktande flytningar hos kvinnor i fertil ålder. Och vi studerar nu om lactobaciller är den bästa vaginalfloran som skyddar mot infektioner, som exempelvis bakteriell vaginos, säger Lars Engstrand. 

Tarmen viktig för hälsan

Med nya forskningsmetoder har bakterier på och i kroppen kunnat kartläggas. Men riktigt hur stor betydelse tarmen har för hälsan vet man inte än, säger Lars Engstrand. Bara att vissa bakterier verkar vara viktiga för att vi ska få ett utvecklat immunförsvar. Och en sak verkar klar: att ha en varierad mikrobiota är bra. Den mänskliga arvsmassan kan du inte ändra men däremot tarmfloran! 

– Din tarmflora kan du ändra hela livet, och vi har tio gånger mer tarmbakterier än mänskliga celler. Och du bygger din tarmflora med det du får med dig från mamman, med mat du stoppar i dig och med miljön omkring dig.

Bästa sättet att ge näring åt de goda bakterierna i tarmen är att äta varierat. Lars Engstrand förespråkar ingen diet men framhåller medelhavskosten som gynnsam för tarmfloran.

– Ät gärna en blandning av rå och lätt tillagad mat med mycket grönsak­er, frukt och fisk.

Hur mycket kan man ändra sin tarmflora?

– Det är svårt att säga, det är väldigt individuellt, och vi studerar nu om man kan ändra funktionen hos tarmbakterierna, säger Lars Engstrand.

Faktum är att ingen riktigt vet än vad som menas med en frisk normalflora.

– Vad som är bra respektive dålig tarmflora går inte riktigt att svara på. Vi försöker ta reda på det. Vi har fått upp ögonen för att mikroberna spelar en viktig roll först nu när det verkar som om vår livsstil, kost och användning av antibiotika har förändrat normalfloran hos många människor. 

Forskare har studerat ursprungsbefolkningar som aldrig varit i kontakt med antibiotika eller västerländsk livsstil och sett att de har en rikare tarmflora. 

Är antibiotika boven?

– Vi kan se att infektionssjukdomarna har blivit färre och de inflammatoriska sjukdomarna fler, och många forskare tror att det hänger ihop med förändringar i tarmfloran. Orsaken kan vara överanvändning av antibiotika i kombination med den västerländska livsstil som utvecklats under de senaste 70 åren, säger Lars Engstrand. 

Antibiotika slår visserligen ut sjukdomsframkallande bakterier, men den tar också med sig massor av bra bakterier. Balansen rubbas och det kan ta tid att återställa tarmen efteråt.

– Antibiotika ska ju egentligen bara användas för att rädda liv, kan man säga, och inte som en allmän behandling. 

Metoden att överföra friska bakterier från donatorer har visat sig mycket framgångsrik. Fekal transplantation används för att behandla personer som lider av svåra tarmproblem, framför allt personer som av olika anledningar fått antibiotikakurer och de har slagit ut eller ändrat balansen i den normala tarmfloran. Ofta är det fråga om en kronisk diarré orsakad av bakterien Clostridium difficile. Många av oss har bakterien i våra tarmar, och vid antibiotikabehandling kan balansen i tarmen rubbas så att bakterien kan växa till.

– Fekal transplantation har visat sig ha stor effekt för hälsan i en sjuk tarm när man tillför friska bakterier av rätt sort från en frisk tarm, säger Lars Engstrand. 

Ny cancerbehandling

Ny forskning visar att mikro­floran i tarmen påverkar om immunterapibehandling med så kallade PD1-hämmare mot cancer blir framgångsrik ­eller inte. 

– Det är två helt olika forskningsområden som möts och visar på ett nytt sätt att behandla cancer. Patienterna som inte svarade på immunterapi fick en transplantation av tarmbakterier från de patienter som hade svarat bra på behandlingen. Studien visar att 5 av 8 blev botade.

Upptäckten är revolutionerande för framtida cancerbehandling, av bland annat spridd malignt melanom. 

Att den bakterieflora som vi har i vår tarm reglerar eller påverkar många funktioner i kroppen inklusive vårt immunförsvar är helt nya insikter. Bara genom att byta ut tarmfloran så kan man modellera immunförsvaret.

– Det blir med andra ord möjligt att skräddarsy cancerbehandlingen utifrån tarmflorans sammansättning.

På Karolinska Institutet och Sci Life Lab arbetar forskarna febrilt med att försöka hitta genvägar till skräddarsydda behandlingar. Under den pågående pandemin har man tvingats pausa den ordinarie forskningen och istället bilda ett nationellt pandemi­center och hjälpa till med att analysera coronatester. Snart hoppas man kunna ta upp studierna igen. Och läget för tarmforskningen ser ljust ut, enligt Lars Engstrand. I framtiden hoppas man att det med hjälp av biomarkörer går att designa behandlingar och ge råd som är baserade på individens specifika tarmflora och som kan förebygga ohälsa eller till och med behandla och bota olika sjukdomar.

– Snart kommer kapslar man kan svälja för att behandla en störd tarmflora med en bra tarmflora. Vi kommer även ha möjlighet att odla fram ett antal bakterier som man vet är viktiga och kunna ta dem, kanske 30–40 bakterier. Vi är nog snart där!