Tv-profilen Karl Fredik på Österlen: ”Mamma blev inte glad när jag kom ut”

Ja, den här verksamheten växte ju snabbare än vi kunde ana, säger Karl Fredrik Gustafsson där han står bland blommor, inredningsgrejor och trädgårdsattiraljer på Eklaholm. Han har lyckats klämma in mycket på denna avstyckade bondgård som från början var hans och sambon Petters fritidshus, som övergick i ett permanentboende, som blev en sommarbutik, som svällde till en åretruntöppen affärsrörelse och ett numera riksbekant utflykts-

mål dit folk kör från halva landet. Så populärt att ägarparet fått införa besöksbokning i högsäsong och skaffa ett hus till på hemlighållen ort där de kan dra sig undan.

Karl Fredriks charm har gått genom rutan så till den grad att många kunder tycker sig känna honom och vill ha en pratstund, ta en selfie eller smygkika in i de privata delarna av hus och trädgård som vi fått i se i TV4-serien ”Karl Fredrik på Österlen”. Han både gläds åt det och dignar under förväntningarna. Tanken med butiken var att det skulle kännas som att komma hem till honom. Det var före tv-debuten det. Innan det kunde komma tvåtusen personer per dag.

– Vi öppnade påsken 2016. Jag pluggade, Petter jobbade och vi pendlade till Malmö varje dag. Butiken skulle vara ett sommarjobb för mig så jag skulle slippa pendla till ett floristjobb i stan på loven. Jag ville testa om det gick och vi har ju gott om lokaler, tillägger Karl Fredrik och syftar på de många uthusen som ligger grupperade runt två innergårdar bakom det småpampiga boningshuset i rött tegel, byggt 1923.

– Då skötte jag allt själv. Nu är vi elva heltidsanställda året om och 26–27 personer på somrarna.

Tog bubblet till byn

Omsättningen har stigit med över 100 procent per år. Petter, som är civilekonom, har fått gå över till att jobba i firman på heltid. De är båda lite chockade. Nog för att de visste att Österlen är hett men hur många skulle leta sig ut till Hagestad radby som ligger längs en landsväg med fält runtomkring?

– Vi öppnade söndagen före påsk. Jag hade köpt in ett berg av ovanliga tulpaner som jag sålde till ett bra pris. De tog slut allihop. Kvällen innan hade vi bjudit alla i byn på öppningsfest med bubbel. Korkarna flög, minns Karl Fredrik.

– En av grannarna sa sen: ”Det var ni som tog bubblet till byn”.

– Men man måste ju sticka ut, bjuda på något, skapa en snackis, ett wow. Så jobbar jag.

Österlen var inte bara redo för ytterligare en trendig livsstilsbutik, på somrarna vimlar trakten av mediafolk så det var nästan oundvikligt att någon skulle komma förbi Eklaholm och se potentialen i den vältalige blomsterkonstnären med blond kalufs. Snart var en ny tv-profil född.

Han kan se ut som en slacker när han i programmet knallar runt i morgonrock med kaffemugg i handen och luktar på blommorna. Men skenet bedrar. Karl Fredrik är van vid tolvtimmars arbetsdag, sju dagar i veckan och han har varit entreprenör sedan tidiga tonåren. Han är också välutbildad: florist, trädgårdsmästare samt halvvägs genom landskapsarkitektlinjen på Sveriges Lantbruksuniversitet. Det var de studierna han fick avbryta när butiken och mediakarriären tog fart. Kanske blir det examen någon gång, kanske inte. Karl Fredrik kan i varje fall sitt växtlatin. Det lärde han sig redan av gammelfarmor. Somliga hittar sin passion väldigt tidigt.

– Jag har alltid älskat blommor. När jag var fjorton stod jag i garaget och band julkransar och sålde till en blomsteraffär i Örebro, berättar Karl Fredrik.

– Hur jag hade lärt mig det? Jag läste alla böcker som fanns på biblioteket om blommor och arrangemang och romersk bindning och allt vad det var. Jag visste precis hur jag ville ha kransarna och tyckte nog att mina var finare än de som de gjorde i butiken, berättar han. Man förstår att hans estetiska självförtroende var gott redan då.

Pelargonfantast vid 15

Som ensam tonårskille bland mestadels mogna damer gick han med i Örebro-avdelningen av Svenska Pelargonsällskapet, vid 15 var han dess ordförande och året efter invald i riksstyrelsen. Han byggde växthus för pengar han tjänat på att servera på en bykrog i närheten och 18 år gammal startade han handelsträdgård. Det var högt tempo från början.

Då gick han under namnet Fredrik Gustafsson. Han är född i Örebro, mamma var växeltelefonist och pappa fastighetsskötare. När han var tio flyttade familjen till ett hus på landet med stor trädgård.

– Där kunde jag experimentera med att så och plantera, anlägga varmbänk, plantera häck på gammalt engelskt vis och byta till mig växter. Det var härligt att gå i skogen och upptäcka nya växter. Jag minns att jag letade efter ormbär, paris quadrifolia, för de påminner om treblad, trillium, som var ovanliga och dyra plantor, sådant som trädgårdsamatörer höll på med. Det vilda ormbäret är lite likt trillium, även om det har fyra blad i stället för tre. Så där höll jag på och det var väl ovanligt för en ung grabb.

– Mina kusiner undrade varför jag inte körde epa-traktor och jagade tjejer.

– Det var morfar som började kalla mig Karl Fredrik. Han hette Thorvald, men även Karl, så vi brukade fira namnsdag ihop. Då åt vi Budapestbakelser.

– Morfar var speciell. Månskensbonde och SJ-anställd, så han hade fria tågresor. Han reste mycket, for till Paris och köpte klänningstyger åt min mamma. Han var kontinental, gillade kristallkronor, god mat och ansåg att livet var för kort för dåliga viner. En gång åt han på ett ställe i Warszawa där varje gäst hade en egen kypare bakom sin stol. Nej, det var inget av mellanmjölk över morfar inte. Hans oräddhet och engagemang i det han trodde på har inspirerat mig.

– Farmor och farfar var duktiga trädgårdsodlare och självförsörjande på grönsaker. De saftade och syltade och hade jordkällaren full. De hade flytt från krig, farfar från Estland, farmor från Finland.

En brokig och inspirerande familj alltså. Men allt var inte bara idyll. Mamma blev inte glad när Karl Fredrik kom ut som homosexuell när de stod och väntade på en busshållplats någonstans i Närke. Tänk om han skulle ådra sig någon konstig sjukdom! Inte heller morfar tog beskedet bra i början. Båda vande sig dock vid tanken och morfar skänkte så småningom sin gård till dottersonen. Det blev grundplåten till Eklaholm.

Ville stå på egna ben

– Fast det var ett svårt beslut att sälja släktgården, konstaterar Karl Fredrik.

Familjegnisslet den där gången bidrog till Karl Fredriks redan starka vilja att stå på egna ben, tjäna egna pengar, forma sitt liv som han ville. Han flyttade till Örebro under gymnasietiden, pluggade flitigt och var ute och dansade lika flitigt. Han var 18 när han köpte egen sommarstuga.

– Den hette Fågelsång och kostade 45 000 kronor. Inga bekvämligheter men jag kände mig fri och lycklig.

Vid samma tid startade han en plantskola och handelsträdgård, djärvt inriktad på ovanliga växter och varianter som han skaffade på inköpsresor till Tyskland och Holland.

– Det var lärorikt. Men jag hade en partner i rörelsen som kanske inte hade samma driv som jag. Jag har alltid arbetat hårt och gjort flera saker parallellt; jobbat, pluggat, rest. Det där var mitt första försök att skapa något som liknar det vi har idag men motgångarna gjorde att jag kom av mig några år. Så efter att floristutbildningen var avklarad tog jag jobb hos fröken Zäll som drev blomsteraffär i Örebro. Sedan blev jag headhuntad till butikschef för två inredningsbutiker. Ett tag var jag inköpschef på Blomsterlandet i Örebro.

Han gjorde även några sejourer i en av Oslos elegantaste blomsteraffärer och skapade uppsättningar för norska kungahuset, Operan, Nobelfesten, hotellkungen Petter Stordalen och andra prestigekunder. Men Karl Fredrik ville vidare. 2014 flyttade han till Malmö för att läsa till landskapsarkitekt.

Träffades under studierna

Där träffade han Petter Kjellén, nu tv-känd som Karl Fredriks lite mer lågmälda sambo och sidekick. Vi tittare får intrycket att Petter är den som kan bromsa Karl Fredrik när han spinner loss i vidlyftiga visioner men Karl Fredrik håller inte med.

– Petters åsikter är jätteviktiga men jag behöver ha frihet att skapa och göra det jag tror på i smått som i stort. Det är jag som har sista ordet men jag behöver hans stöttning och att han håller koll på en massa saker nu när verksamheten har blivit så stor. Utan Petter hade jag aldrig klarat det.