Jag som skriver det här brukar skryta med mitt extremt goda sifferminne. Ett hundratal telefonnummer finns inprogrammerade i hjärnan sedan många decennier tillbaka, bara att ta fram vid behov. Liksom ett otal koder till telefoner, portar, bankkort. Men jag har ibland svårt att minnas namn på avlägsna bekanta, skådespelare och andra kändisar.
Visst är det så att vissa minnesfunktioner kan bli
klenare på äldre dagar. Det säger Lars Bäckman, professor vid Aging Research Center, Karolinska Institutet.
– Det gäller bland annat just snabbheten att komma ihåg namn. Man får nog acceptera att hjärnan åldras, den är ett organ som alla andra i kroppen, säger Lars Bäckman.
Bland annat minskar signalsubstansen dopamin, som har stor betydelse för minne och tänkande. Redan från 25-årsåldern förlorar vi mellan 8 och 10 procent dopamin per årtionde.
Bromsa hjärnans åldrande
På Karolinska Institutet har Lars Bäckman lett forskning kring åldrande och minne.
– Man skulle teoretiskt sett kunna ersätta den sjunkande nivån av dopamin med läkemedel, till exempel medicin som ges vid Parkinsons sjukdom. Det finns studier där man använt sådana och sett en förbättrad minnesfunktion och snabbare mentalt tempo hos äldre personer.
Men man kan bromsa hjärnans och minnets åldrandeprocess utan läkemedel, menar Lars Bäckman.
– All typ av intellektuell aktivitet är bra, det kan vara att läsa, lösa korsord, diskutera, se dokumentärer och debatter på tv.
Att hålla igång fysiskt är också utmärkt för hjärnan. De senaste 25 årens forskning kring försök att förbättra minnesfunktionen, inklusive namnminne, har visat att fysisk aktivitet hjälper till. Den ökar syresättningen i hjärnan, och hjärnan är storkonsument av syre.
Minnescentrum krymper
Förutom att dopaminhalten minskar med åren så börjar hjärnan krympa ungefär vid 65 års ålder. Särskilt det viktiga område som heter hippocampus, hjärnans minnescentrum.
När det gäller hippocampus kan man verkligen säga att storleken har betydelse, ju större hippocampus, desto bättre minne, lokalsinne och förmåga att hitta till platser.
Vi kan faktiskt själva påverka och dra i bromsen när hjärnan börjar bli trögare. Joggning, promenader eller gympa tränar hippocampus – liksom en muskel som tränas blir hippocampus tjockare, kopplingen mellan hjärnhalvorna stärks, signalerna går fram fortare och lättare. Det här ser man tydligt efter ungefär sex månaders regelbunden träning. Ett styrketräningspass på 20 minuter om dagen kan boosta din hjärna och förbättra ditt minne med så mycket som 10 procent.
Ät grönt för bättre minne
Rätt mat kan också rädda din hjärna från att minska i omfång. I en stor nederländsk studie fick deltagarna svara på frågor om vad och hur mycket de ätit månaden innan de genomgick en hjärnskanning för att mäta hjärnvolymen.
De som hade störst hjärnor var de som åt mycket grönsaker, frukt, fullkorn, nötter, mejeriprodukter och höll nere konsumtionen av söta drycker. De som åt en kost rik på rött kött, mättat fett, sockerhaltiga drycker och salt hade en betydligt mindre hjärnvolym.
Född tankspridd?
Det sägs att tankspriddhet är en typisk egenskap hos uppfinnare, forskare, professorer. Det stämmer ganska bra med verkligheten, enligt Sven-Erik
Fernaeus, forskare inom neuropsykologi, med specialintresse för minne och förstadier till demens. Han ser naturlig tankspriddhet som ett medfött, delvis ärftligt personlighetsdrag, som man får lära sig att leva med.
Tankspridda människor är ofta spontana och impulsiva och tenderar att vilja engagera sig i allt möjligt, vilket kan göra dem väldigt distraherade.
Till viss del kan man träna bort sin tankspriddhet, anser Sven-Erik Fernaeus.
– Tankspriddhet handlar egentligen inte så mycket om minne, mer om att man inte är uppmärksam på sina handlingar. Man går in i ett rum, och när man kommer dit vet man inte vad man skulle göra. Om man talar till sig själv och tänker “Nu går jag in här och hämtar mina glasögon”, så är chansen större att det finns kvar i arbetsminnet.
Egen förening
Ett bra knep är att säga – gärna högt – för sig själv när man står utanför dörren och låser: “Nu låser jag dörren.” Då har en koppling skapats mellan olika minnesfunktioner, och handlingen stannar kvar i minnet ganska länge.
De tankspriddas riksförbund bildades 2014 och ansvarig idag är Johan Rapp, journalist, författare och föreläsare.
– Vårt förbund vill skapa en tolerans, vinna förståelse och tala om att man inte ska skämmas för sin tankspriddhet, säger Johan. Han fortsätter:
– Titta på dina närmaste släktingar. Troligen upptäcker du att flera av dem är lika tankspridda som du. Då vet du att det sitter i generna. Det mesta tyder nämligen på att tankspriddhet är ärftligt.
5 orsaker till att minnet sviktar
1 Vitamin- och mineralbrist
Brist pМ vitamin B 12 och för mycket kalcium i blodet kan pМverka minnet negativt. Det ger symtom som förvirring, minnesstörning och trötthet. Ett enkelt prov kan visa om du har denna brist.
2 För lite sömn
Sömnbrist har många negativa effekter på hjärnan. Redan efter en natts sömnbrist försämras arbetsminnet, visar en studie vid Uppsala universitet. En av sömnens funktioner är att spara minnen från vaken tid genom att föra över dem från korttids- till långtidsminnet.
3 Stress
Vid svår stress är det inte ovanligt att man drabbas av riktiga minnesluckor. Långvarig stress gör att hjärnans nervceller inte samarbetar effektivt med varandra. Varningstecken är dåligt minne och sämre koncentrationsförmåga även i lugnare situationer.
4 Mediciner
Flera läkemedel har minnesstörning som biverkan, till exempel vissa sömnmedel, mediciner mot astma, allergi, depression, halsbränna och åksjuka. Läkemedlen hjälper mot sjukdomar genom att blockera ämnet acetylkolin i hjärnan, en substans som är viktig för minnet. Rådgör med din läkare!
5 Hypotyreos
Hypotyreos innebär att duhar brist på sköldkörtelhormon. Till de många symtomen hör koncentrations- och minnessvårigheter.
Knep för tankspridda
– Det finns många tricks som kan göra livet litet enklare för tankspridda, säger Johan Rapp från De tankspriddas riksförbund.
Här är några av hans råd:
′ Använd smarta hjälpmedel. Det finns till exempel en timer som monteras på strykjärnet, den slår av strömmen efter en halvtimme.
′ Vilka saker letar du ofta efter? Nycklar, plånbok, mobiltelefon? Träna in en rutin, till exempel “när jag kommer hem från jobbet lägger jag direkt nycklar och plånbok i en speciell låda”.
′ Skriv “att-göra-listor”. Stryk saker när de har gjorts. Det är härligt tillfredsställande.
När kan det vara demens?
Vad är normalt åldrande i våra minnescentra, och var går gränsen mot demens? Det är en gammal fördom att glömska “hör till åldrandet”. Du fungerar långsammare och behöver längre tid för att lära dig nya saker. Men du kommer fortfarande ihåg.
Men den som är i 60-65-årsåldern och ser en tydlig försämring av minnet bör utredas så snart som möjligt, speciellt om det finns demenssjukdom i släkten.
Börja med husläkaren, som kan skriva en remiss till en minnesmottagning eller annan specialistklinik.
Det finns många olika typer av demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste och svarar för drygt 60 procent av alla fall av demens. Nervceller dör, främst i hjärnans tinning- och hjässlober – viktiga områden för bland annat närminnet.
Mer om demenssjukdomar: www.demensforbundet.se
